Research är att lära sig det man inte kan (nr 34) #blogg100

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:3 april, 2014
  • Inläggskategori:Blogg

Författare behöver göra research. Behoven är dock olika. Alltifrån att snabbt googla och kolla hur många länder det finns i världen till att läsa flera böcker om ett land eller en epok. Det är helt enkelt vad som krävs för att skriva en scen på ett trovärdigt sätt.

Det är därför det är så bra att skriva om det du känner till och kan. Jag själv som jobbat som journalist på lokaltidningsredaktioner hade kunskaper som gjorde att jag enkelt kunde hitta på och berätta om tidningen Färglösa Nyheter i min nya roman.

På samma sätt är InnebandyPiraterna till stor del byggd på min erfarenhet från innebandyn under 20 års tid där jag varit både ledare, styrelseledamot och journalist. Jag har sett alltifrån pojklagsmatcher till VM-finaler.

Nu är det långt ifrån alla deckarförfattare som varit poliser. Då får man helt enkelt göra research. På samma sätt som få författare har varit på alla platser de skriver om. Antingen får man då läsa in sig ordentligt eller ännu hellre åka dit.

Jag skämtade om att jag borde rest till alla platser där det spelas turneringar på den fiktiva Floorball World Tour som jag skriver om i InnebandyPiraterna. Efter hagelstormen i Skåne igår kändes det lockande att flyga ner till Australien där en av turneringarna äger rum. Vädret lär vara något varmare där nere just nu.

Reserach är tidskrävande. Det är jobbigt samtidigt som det kan vara väldigt kul. Att lära sig nya saker. Helst ska man också lära sig betydligt mer än det som kommer med i den färdiga berättelsen.

Just research var en gång det som avskräckte mig från att skriva en historisk roman om Helsingborg. Istället hittade jag Bodil Mårtensson, som är som klippt och skuren för att skriva historiska romaner och resultatet Barkhe-trilogin blev bättre än jag hade kunnat prestera. Vem vet, kanske jag någon gång i framtiden kommer att ge mig på en berättelse som utspelar sig i en annan tidsepok?

Skriv-en-roman-på-30-dagar-rapport (läs mer här)

Uppe strax efter halv fem. Öppnade datorn tio över fem och på 50 min skrev jag 1169 ord, påbörjade kapitel 3. Fortfarande mest inledande, bygger upp förväntan. Planterar lite trådar att spinna vidare på längre fram. Eftersom jag var på kontoret tidigt så hann jag med ytterligare drygt 500 ord innan det var dags att börja jobba. (Som om inte författandet är ett jobb). Så idag nådde jag för första gången upp till det som bör vara mitt snitt eller kanske minimum per dag: ca 1700 ord.

Summering:

Dag 1: 964 ord – totalt 964 ord
Dag 2: 991 ord – totalt 1.955 ord
Dag 3: 1690 ord – totalt 3.645 ord
Dag 4:

Fortsätt läsaResearch är att lära sig det man inte kan (nr 34) #blogg100

Adlibris och tekniska problem (nr 33) #blogg100

Adlibris-IBP-slutsald

Även om det sålts många InnebandyPiraterna-böcker under bokrean så har det inte sålts så många. Alla böcker finns i lager, även om man möts av denna syn på Adlibris just nu.

Jag tycker lite synd om dem som jobbar på Adlibris. I höstas släppte de sin nya sajt som sågats av i stort sett alla och som lett till minskad försäljning. I november hade de tappat 7 procent i försäljning och för första gången sedan starten minskade företaget sin omsättning 2013 (-60 miljoner kr jämfört med 2012). Inte precis vad man vill när man investerar i en e-handelsplattform. Normalt sett vill man se en ökning rätt omgående. Tidigare har Bokia försökt sig på en relanserad ehandelsplats med lika dåligt resultat.

Från att ha varit den klarast lysande stjärnan på den svenska nätbokhandelshimlen har Adlibris alltmer förvandlats till om inte ett svart hål så åtminstone ett problembarn.

Missförstå mig inte. Adlibris är fortfarande den nätbokhandlare som dominerar och står för den allra största delen av försäljningen. Samtliga nätbokhandlare har också sina tekniska problem med tillfälliga fel på lagersaldon och omslag som inte dyker upp trots att de är tillgängliga. Men just nu har Adlibris flest fel.

Just denna vecka är problemet rean. Eller rättare sagt att bokrean är slut. Men alla de titlar som var med på rean står i skrivande stund sedan två dygn tillbaks listade som tillfälligt slut hos förlaget. Vilket såklart är helt fel. Men det är Adlibris lösning för att inte riskera att de beställer hem böcker till fullpris åt kunder som beställt till rea-pris.

Ett annat problem för Adlibris är att de höjt sina priser, från att i stort sett alltid ha varit billigast på varje titel är de nu dyrast av de tre stora. CDON har en aggressiv prissättning och är oftast billigast medan Bokus lägger sig strax under Adlibris. Med undantag för kampanjer såklart.

Bakom kulisserna knorrar förlagen över att Adlibris tappat mycket av det som var deras kännetecken tidigare: blixtsnabb support och korta beslutsvägar. Du kunde mejla deras inköps- eller webbfolk och få svar och beslut inom några timmar. Det var grymt bra minns jag när jag precis hade startat mitt förlag för fyra-fem år sedan. Men idag kanske du inte ens får svar, eller får vänta flera dagar. Eller skickas runt mellan olika personer utan besked och ingen vågar ta beslut utan att fråga en chef.

En del av detta är förstås Bonnier-effekten. Från att ha varit ett fristående entreprenörsdrivet bolag har Adlibris successivt inordnats i storföretagets struktur. Med allt vad det innebär av koncernredovisning, rapporter, overhead och möten. Ekonomiska muskler kommer till ett pris.

För min egen del, som delägare i det snabbväxande Hoi förlag, så ser jag utmaningar av liknande art men fortfarande i mycket mindre skala. Vi blir också fler personer, fler och fler som får egna avskilda ansvarsområden. Det ställer högre krav på internkommunikation och en ökad risk för det som Adlibris drabbas av – ärenden som faller mellan stolarna.

Jag hoppas att Adlibris får ordning på sina IT-system snart. Även om Bokus och CDON knaprar åt sig marknadsandelar för varje dag som går med strul så är varje kanal viktig. Risken är nämligen att en läsare struntar i att köpa den där boken utan istället surfar vidare och kollar på Youtube eller gör något annat med sin tid och sina pengar. Det är en förlorad affär både för Hoi och Adlibris.

Skriv-en-roman-på-30-dagar-rapport (läs mer här)

Uppe strax efter halv fem. Öppnade datorn tio över fem och på 50 min skrev jag 990 ord av kapitel 2. Känns lite ringrostigt att ta upp karaktärer som jag inte skrivit om på snart tre och ett halvt år. Men intrigen tar form. Fortfarande inget detaljerat synopsis, bara ett på ungefär sju rader…

Summering:

Dag 1: 964 ord – totalt 964 ord.
Dag 2: 991 ord – totalt 1.955 ord.

Fortsätt läsaAdlibris och tekniska problem (nr 33) #blogg100

Den 1 april tar ingen dig på allvar (nr 32) #blogg100

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:1 april, 2014
  • Inläggskategori:Blogg

Ska du släppa en seriös nyhet så är 1 april ingen bra dag. Faktum är att även en del pressreleaser igår möttes av skepsis. Folk är på tårna.

Allt man läser idag gör dig osäker, är det på riktigt eller skojar de? Som när jag läser att bokhandlare Zillén på Center Syd listar Fem stjärnor för Färglösa som en av de titlar han ser fram emot att läsa vågar jag inte riktigt tro på det…

När jag steg upp i morse och duschade vid halv fem så tänkte jag faktiskt lite på aprilskämt. Dels på hur man skulle kunna göra ett aprilskämt med Hoi förlag som avsändare. Blanda PR och humor.

Jag hade för några månader sedan ett skämt som jag drog internt, om att vi borde införa en serie barnböcker med rosa och blåa ryggar. En travesti på B Wahlströms röda och gröna ryggar som tydligen (vilket jag inte fattade då) var en uppdelning i flick- och pojkböcker. Det vore ju ännu tydligare att dela upp det i rosa och blå? Och att släppa den nyheten på 1 april hade varit kul. Kanske hade en och annan genuspolis brusat upp och manat till bojkott och avbön av bara farten, även om nyheten släpptes den 1 april. Risken hade väl varit just det, att några blivit så arga att de inte förstått att det var ett skämt.

För även om folk är på sin vakt så händer det faktiskt att aprilskämt misstas för nyheter, framför allt när de dyker upp på internet och vidare i sociala flöden vid ett senare tillfälle.

Jag var alltså uppe tidigt idag. För att skriva. Ja, det där jag skrev igår om att skriva en roman på 30 dagar var alltså inget aprilskämt. Men jag insåg i morse att en del förmodligen skulle kunna tolka det så, ha ha. Vilket skämt, skriva en roman på en månad. Helt omöjligt, han skojar.

Men lite drygt en timmes skrivtid gav mig nästan 1000 ord. Då lade jag ändå en del tid på att samla ihop info om karaktärerna i Scrivener. Och fundera över intrigen som inte är helt klar. Egentligen borde synopsis varit klart vid det här laget och dessutom skulle jag nog ha hela den sportsliga säsongen klar med samtliga resultat i alla turneringar. Det brukar jag nämligen ha. Men nu är det bara att köra. Ungefär som att man inte kan ställa in matchen bara för att man glömt matchtröjorna.

När vi körde till dagis kom jag på det perfekta aprilskämtet. Att ställa tillbaks alla klockor till vintertid och väcka familjen en timme för tidigt. Det hade varit riktigt kul. Men då hade jag inte hunnit skriva nästan hela första kapitlet. Det skämtet får jag spara till nästa år istället.

InnebandyPiraterna 4 – en roman på 30 dagar:
Dag 1: 964 ord – totalt 964 ord.

 

Fortsätt läsaDen 1 april tar ingen dig på allvar (nr 32) #blogg100

Kan man skriva en roman på en månad? (nr 31) #blogg100

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:31 mars, 2014
  • Inläggskategori:Blogg

I höstas spurtade jag i mål med skrivandet av min nya roman Fem stjärnor för Färglösa. Då steg jag upp tidigt varje morgon och skrev innan resten av familjen vaknat. 1000-2000 ord per dag.

Men jag har en bok som borde ha skrivits för länge sedan, nämligen fjärde delen i serien InnebandyPiraterna. Tusentals har läst de första tre böckerna och många har frågat när fyran kommer. Jag har svävat på målet och missat deadlines.

Del 3 kom ut i december 2011. Då höll jag riktigt bra tempo eftersom ettan kom i nov 2009 och tvåan i september 2010. Men sedan kom det en massa annat emellan och tiden rann iväg.

Så jag hade tänkt att så fort jag var klar med Färglösa-romanen skulle jag ge mig i kast med InnebandyPiraterna. Men det har inte blivit så. Tills nu.

#blogg100 handlar om att skriva hundra blogginlägg på hundra dagar.

Hur lång tid tar det att skriva en hel roman? Ungdomsromaner är inte lika långa som vuxenromaner. Vanligtvis ska tilläggas, den tredje boken i min serie var faktiskt längre än den nya Färglösa…

Men jag tänkte sikta in mig på 50-60.000 ord vilket är vad ettan och tvåan hamnade på.

Ska man skriva den på 30 dagar handlar det alltså om 1670-2000 ord/dag. Vilket i sin tur är drygt två timmars skrivande per dag. Så här är min challenge. Skriv en roman på trettio dagar och rapportera framstegen på bloggen varje dag.

För att klara det borde jag ha ett synopsis klart idag före midnatt.  Jag har i alla fall en grundidé och ett tema för romanen. Men det hade inte varit fel att fräscha upp minnet av de tidigare böckerna.

Fotnot: innan du blir alldeles exalterad över möjligheten att jag faktiskt hinner skriva ytterligare åtta böcker i år så ska jag nog tillägga att även om jag skulle kunna skriva ett manus på en månad så lär det ta ytterligare en-två månaders jobb med redigering innan det är utgivningsbart. Och det är en urladdning, knappast så att jag i maj månad kastar mig över nästa romanprojekt. (Speciellt inte med tanke på att det är release-månad för Färglösa).

Fortsätt läsaKan man skriva en roman på en månad? (nr 31) #blogg100

Några förstörde säsongen direkt (nr 30) #blogg100

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:30 mars, 2014
  • Inläggskategori:Blogg

Jag undvek Helsingborg City i helgen. Eftersom jag bott i de centrala delarna i mer än tio år och dessutom varit på ett antal fotbollsmatcher så visste jag nämligen vad som väntade. Tyvärr. En fotbollsfest som riskerade att bli förstörd och en massiv polisinsats.

Jag har sett idioter på nära håll. Oftast ungdomar, men ibland även vuxna (till åldern) som springer runt på stan. Kastar sten. Försöker slåss. Ibland med likasinnade motståndare, ibland överfaller de även oskyldiga. Springer efter varandra, jagandes mellan husen och i Stadsparken. Ibland med ridande poliser efter sig. En del kommer till och med in på arenan och ställer till bråk där. Avbryter matcher, vilket också skedde idag.

Det är verkligen obegripligt. Eller rättare sagt, när man inser att det inte har med fotboll att göra blir det mer begripligt. När man inser att det är precis samma typ av människor som söker sig till andra demonstrationer som EU-toppmöten i hopp om att de ska kunna ställa till bråk och förstörelse och kunna vara anonyma, maskerade och gömda i folkmassor.

Jag läser i HD att en fotbollssupporter fått sätta livet till och att ett gäng huliganer stormat en restaurang och misshandlat oskyldiga. Helt sjukt och fullständigt meningslöst våld. Dessutom inte första gången det inträffar i samband med allsvensk fotboll. Påminner en del om vad som hände i Malmö vid en demonstration nyligen. Jag vet inte om det är fel att dra paralleller, men det kan rimligen inte handla om sport eller politik om man måste ta till våld för att vinna en diskussion om vem som håller på rätt sida. Det handlar snarare om folk som vill begå brott och hittar en miljö där de kan göra det med låg risk för att åka fast.

För fotbollen är detta en förstörd säsong. Redan i premiären. HIF hade förra säsongen problem med vikande publiksiffror. Hur många nya åskådare tror ni känner lust att gå på fotboll efter det här? Skulle du våga ta med dig barnen ut på stan för att gå till Olympia? Kommer stan att tömmas på vanliga människor så fort det kommer ett lag med många supporters på besök? Det vore trist om bortasupporters tvingades stanna hemma och de riktiga supportrarna bara kunde se sitt lag på hemmaplan. Tusentals drabbas av några som inte kan sköta sig.

Jag vet inte om medicinen är hårdare straff och i så fall hur. Maskeringsförbud känns som en självklarhet. Kanske dags att instifta “huliganism” som en egen grupp brott och alltid bestraffa dessa med samhällstjänst på ett par hundra timmar – och att denna samhällstjänst alltid ska utföras när brottslingens favoritlag har match.

Exempelvis skulle de kunna få gå runt och plocka upp hästskit efter polishästarna. Det brukar bli en hel del av den varan på stan efter varje högriskmatch.

Eller så är det så enkelt som att man anser att alla huliganrelaterade brott ses som planerade och genomför husrannsakan hemma hos alla som grips för detta brott. Sannolikt skulle man genom fynden där kunna döma en och annan för helt andra brott.

Men allra bäst vore förstås att alla som gick på fotboll enades om att man går dit för att man älskar sitt lag. Inte för att man hatar motståndarna. Och att alla som inte ställer upp på det inte är välkomna på matchdagen. Någonstans.

Fortsätt läsaNågra förstörde säsongen direkt (nr 30) #blogg100

Isfolket – bokbranschens House of Cards (nr 29) #blogg100

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:30 mars, 2014
  • Inläggskategori:Blogg

house-of-cardsTillbringade lördagskvällen framför tv:n. Uppkopplad mot laptopen för att kunna se några avsnitt av House of Cards på Netflix.

Förutom att det är en påkostad serie som tack vare Netflix kan ses i en följd utan reklamavbrott, är det en serie som bara kan ses på Netflix. En exklusiv serie, inspelad av och för Netflix.

I konkurrensen mellan streaming-tjänster för film/tv-serier är exklusivitet en överraskande strategisk väg. Tidigare har framför allt live-sändingar varit exklusiva för en kanal, inte minst inom idrotten finns det många exempel på hur man är tvungen att välja en viss kanal för att kunna se exempelvis NHL-hockey eller Premier League-fotboll. Debatten när Viasat tog över OS-rättigheterna var högljudd tills alla såg att det faktiskt blev bättre än när SVT visat det…

Så vad händer i bokbranschen? Så länge pappersböcker och andra fysiska former dominerade så ville alla förlag sälja i alla kanaler. Men det kan vara på väg att ändras. Storytel som jag skrev om häromdagen har en abonnemangstjänst. De har gjort en Netflix genom att spela in alla Margit Sandemos böcker i Sagan om Isfolket. Såvitt jag kan se är det bara där man kan lyssna till böckerna, de finns inte ens som download hos någon nätbokhandlare. (Även ett antal andra böcker inspelade av Storytel är enbart tillgängliga där.) Med tanke på att Adlibris startat en Storytel-kopia så är det förmodligen ett sätt att skapa en “terrorbalans” gentemot Bonniers och risken för att dessa skulle välja att spärra böcker för streaming via Storytel.

Amazon i USA åstadkommer en liknande effekt när de ger förmåner till de författare/förlag som väljer att låta sina eböcker vara exklusiva på Amazon i 90 dagar. Bland annat får man möjlighet att sätta ner priset till gratis och delta i vissa andra specialprogram som inte är tillgängliga om du väljer att sälja din bok hos fler återförsäljare.

Så frågan är om detta är framtiden? Kommer vissa förlag/författare att välja att ge ut sina böcker via en specifik återförsäljare – kanske rentav via egna hemsidor? Så länge alla böcker kommer i pappersformat är det kanske bara ljud- och ebok som påverkas. Men vad händer i framtiden – när vissa böcker kanske inte ges ut i pappersformat längre?

Eklusivitet vore trist på flera sätt tycker jag. Till skillnad från filmer är ju inte böcker lika dyra att producera (Första säsongen av House of Cards uppges ha haft en budget på 50 miljoner dollar) och som författare vill man ju nå så många läsare som möjligt. Å andra sidan, på något sätt måste ju abonnemangstjänster differentiera sig.

Vad tror du?

Fortsätt läsaIsfolket – bokbranschens House of Cards (nr 29) #blogg100

Hoi – ett snabbväxande förlag (nr 28) #blogg100

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:28 mars, 2014
  • Inläggskategori:Blogg

För snart tre och ett halvt år sedan startade jag Hoi Förlag tillsammans med Lars Rambe och Ann Ljungberg. Allt föddes ur boken Lyckas med bokutgivning. Sedan dess har Hoi växt i rasande takt.

Det första året omsatte vi runt 700 tkr. Andra året 3,1 miljoner och tredje året (2013) kommer omsättningen att landa runt sex miljoner. Det är egentligen rätt fantastiskt när man ibland stannar och upp och tänker på det.

En idé om att utmana bokbranschen, vända på affärslogiken och låta författare investera själva i en professionell utgivning fanns det många som tvivlade på och många som tyckte var en genial idé. Men innan man testat vet man inte om det funkar.

I slutet av det här året kommer vi att ha gett ut över 100 titlar sedan starten. På fyra år alltså. Antalet författare kommer också att passera hundra. Eller kanske 200 om vi räknar ett par antologier.

Det finns mycket som är tidskrävande med att växa. Administration. Men ännu mer som är roligt, spännande och stimulerande. Som att få anställda, medarbetare som hjälper till att få företaget att växa. Hitta nya samarbetspartners. Nya författare som når nya läsare.

Vi har redan från starten pratat om mängder av idéer på projekt och koncept som ska stärka Hoi Förlag. Det som är häftigt nu, när de ekonomiska musklerna blir större, är att vi börjar genomföra fler och fler av de galna idéer vi hade för både ett och två år sedan. Pusselbitar faller på plats och vi skapar ännu fler möjligheter för våra författare. Flera projekt kommer att sjösättas de kommande månaderna. Några kommer knappast att märkas mer än i vår lilla krets, andra kommer att ge effekter som märks på hela bokmarknaden om än inte direkt. Men alla bygger de Hoi.

Vi slår allehanda försäljningsrekord hela tiden. Den här veckan har vi skrivit fyra avtal med olika författare om utgivning av deras böcker i höst. Jämför det med att vi gav ut sju titlar under hela 2011.

Men det som är riktigt, riktigt spännande är att jag fortfarande kan säga helt ärligt till alla utanför Hoi-sfären. Vi har bara skrapat på ytan. You ain’t seen nothin’ yet!

Fortsätt läsaHoi – ett snabbväxande förlag (nr 28) #blogg100

Två månader kvar till utgivning (nr 27) #blogg100

FEMF_omslag_27-maj-2014Idag är det exakt två månader kvar till officiell utgivningsdag (27 maj) på Fem stjärnor för Färglösa. Ni som följer bloggen tänker förmodligen, ah men vad han tjatar. Ni får ursäkta.

Ikväll ska jag gå på release för en annan bok som är utgiven på Hoi Förlag, Rensa ut och lev lättare med färre saker av Eva Maria Karlander. En guide till hur man ordnar upp sitt liv, eller framför allt sitt hem. Varje gång jag tittar på mitt skrivbord tänker jag att jag ska läsa den där boken och börja städa.

Förra veckan var jag på releasefest i Stockholm för Josefine Lindéns bok Tiden går så långsamt när man tittar på den. Kul att träffa en massa författar- och förlagskollegor. Utbyta erfarenheter och branschskvaller.

Samtidigt funderar jag givetvis över hur jag ska arrangera och planera min egen release. Dra nytta av det jag byggt upp under de 4,5 år som gått sedan min debutroman InnebandyPiraterna – första säsongen släpptes den 15 november 2009. Helt otroligt att det gått så lång tid sedan dess nu. Nu är kanske en stor del av mina läsare från InnebandyPiraterna för unga för Färglösa. Men inte alla. En del av dem kanske faktiskt ligger klockrent i målgruppen…

Varför är det viktigt med en releasefest för en bok? Ja, dels handlar det om att fira och dela glädjen över att ha skrivit en bok med vänner och bekanta. Dels handlar det såklart om att sälja böcker och sprida kännedomen om att boken har kommit ut. Det ges ut tusentals böcker i Sverige varje år (mellan 10.000 och 15.000 titlar årligen) och konkurrensen är stenhård. Det gäller helt enkelt att synas och höras om man vill sälja.

Två månader kvar att planera, marknadsföra och bjuda in folk. Dessutom har jag en galen idé om att hinna skriva klart ett manus under den här perioden. Ett manus som ännu inte är påbörjat. En hyfsad utmaning?

Slutligen, om du vill ha en påminnelse om att boken kommer ut så går det bra att bevaka boken hos någon av de stora nätbokhandlarna:
Färglösa på Adlibris >>
Färglösa på Bokus >>
Färglösa på CDON >>

#Blogg100 är en utmaning som går ut på att blogga varje dag, 100 dagar i rad. Här kan du läsa mer om utmaningen och här kan du se listan på alla deltagarna som är med 2014. 

Fortsätt läsaTvå månader kvar till utgivning (nr 27) #blogg100

Att lyssna är också att läsa, nästan (nr 26) #blogg100

Mitt intresse för ljudböcker väcktes med Storytel, möjligheten att lyssna med mobilen. Jag hade aldrig gett mig in på att lyssna till ljudböcker på den tiden då dessa distribuerades på 10-15 CD-skivor. Möjligen när de övergick till att rymmas på en MP3-CD. Då kunde man lyssna i bilen.

Men det stora genombrottet kom med Storytel och möjligheten att bära med sig ljudboken snabbt och enkelt. Jag lyssnade på böcker medan jag promenerade, diskade, körde bil. Det gör jag även nu, stundtals. Ännu enklare eftersom jag kan koppla mobilen till bilens högtalarsystem via Bluetoth numera.

Så jag lyssnar just nu mer än jag läser. Helt enkelt för att jag då kan fylla ut luckor som tidigare fylldes av pladdrande radiovärdar eller kanske stadsbrus när man går på stan.

Men är då lyssning lika givande som läsande? Nja, jag upplever att det är lättare att bli distraherad och missa detaljer när man lyssnar till någon annan som läser. Fast ibland kan en väl inläst ljudbok också höja upplevelsen. Olika röster på olika karaktärer.

Fem stjärnor för Färglösa kommer som ljudbok. Det bestämde jag tidigt i processen. Och idag fick jag en glad nyhet som jag snart kommer att kunna dela med mig av när det gäller just ljudboken, jag har nämligen haft förmånen att ha flera alternativ att välja mellan.

Jag misstänker att det kommer att bli något alldeles speciellt att lyssna till det man själv skrivit. Inte riktigt lika konstigt som att lyssna till sin egen röst, men kanske ett mellanting?

Fortsätt läsaAtt lyssna är också att läsa, nästan (nr 26) #blogg100

Att tänka utanför boxen innanför boxen (nr 25) #blogg100

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:25 mars, 2014
  • Inläggskategori:Blogg

think outside the boxAtt tänka utanför boxen är viktigt, det snackar vi ofta om. Att inte begränsas av “så har vi alltid gjort”.

Men samtidigt är det svårt att vara kreativ helt utan gränser. Om du sätter dig med ett helt tomt papper och uppdraget “hitta på en bra idé” så är det inte helt enkelt. Vadå bra idé? Bra för vem och vad?

Det behövs alltså avgränsningar. En box. Att tänka innanför boxen, inom vissa givna ramar. Det kan vara att man ska bygga en webbplats som fungerar i mobiltelefonen. Det skapar begränsningar men också avgränsningar och fokus.

Utmaningen är istället att vara kreativ inom dessa ramar. På samma sätt som en konstnär kan vara extremt kreativ inom tavelramen, kan du oavsett yrke vara enormt kreativ inom ramen för dina befogenheter.

En del kvävs och begränsas i sitt tänkande för att det finns givna ramar. De klarar helt enkelt inte att tänka utanför boxen, innanför boxen. Men när man tänker efter så är det ofta enklare att tänka nytt när du har givna ramar att röra dig inom. Det skapar nämligen fokus på uppgiften. Lite som att lösa gåtor, med skillnaden att det finns oändligt många svar på gåtan.

Fortsätt läsaAtt tänka utanför boxen innanför boxen (nr 25) #blogg100

Konsten att fatta beslut (nr 24) #blogg100

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:25 mars, 2014
  • Inläggskategori:Blogg

Som VD för ett bokförlag behöver man fatta beslut. Det är rätt givet, en roll som beslutsfattare. Men det är samma sak som familjefar, författare och ja, vem som helst. Dagligen behöver man fatta hundratals om inte tusentals beslut.

En del är små. Välja kalsonger eller strumpor. Sallad eller hamburgare till lunch. Mjölk eller läsk. Pest eller kolera. Eh, nej, det där sista vill man helst slippa välja mellan.

Som författare tar man hela tiden beslut för sina karaktärers räkning. Medvetet huvudlösa beslut som att gå in i det mörka rummet trots att de vet att det kanske väntar en fara där. Eller att starta ett bråk. Att göra slut. Att mörda någon. Att hoppa i säng med någon.

Att fatta beslut är jobbigt. Jag vill minnas att det inom militären finns ett talesätt om att det är bättre att fatta ett snabbt beslut än att fatta rätt beslut. Det gäller faktiskt i många situationer. All tid som läggs på att överväga och fundera över alternativen är i stort sett bortkastad. Som att vela i en kvart över vilken pizza du ska välja på pizzerian. Eller att tillbringa flera timmar på att surfa runt och läsa tekniska specifikationer och jämföra alla alternativa apparater för ett visst ändamål. Ibland kvittar det faktiskt. Något som Apple tjänat miljarder på – att ta bort valmöjligheter.

Ibland ringer telefonförsäljare och vill hjälpa mig att sänka mina kostnader på alltifrån mobiltelefonabonnemang till ränta. Via mejlen kommer ännu mer märkliga förslag, spam. Ibland säger jag sanningen: den besparing jag kan göra på att byta mobiltelefonoperatör är så liten att det inte är värt tiden det tar för mig att lyssna och jämföra alternativen och börja fundera över det. För många företagare är helt enkelt en besparing på några hundralappar rätt meningslös.

Skellefteå kraft har gjort en del bra reklam. Men reklamfilmen med en man som berättar att han är medlem i Mensa och sedan säger “Just nu har jag inte gjort ett aktivt val av elbolag därför att jag helt enkelt inte har någon lust att göra det” och som sedan följs av texten ”Var smartare än Sveriges smartaste. Välj rätt elbolag.” Filmen avslutas med annonsörens logotyp och en kvinnlig speakerröst som säger ”Skellefteå Kraft. Inte en eljätte.”

Jag tänker, om Sveriges smartaste har valt att inte göra ett aktivt val av elbolag – säger det inte oss andra något om att det är ett rätt meningslöst val? För de allra flesta är skillnaden helt enkelt så liten att besparingen inte är värd ansträngningen.

Man har gjort ett aktivt val att inte byta elbolag, telefonbolag, bilmärke, datormärke, mobiltelefonmärke osv. Ett beslut som sparar tid varje gång en telefonförsäljare ringer eller när det visas en reklamfilm.

Det är samtidigt det som visar hur viktigt det är att hålla en kund nöjd. En nöjd kund behöver inte spara pengar om han sparar tid genom att slippa kolla alternativen.

Fortsätt läsaKonsten att fatta beslut (nr 24) #blogg100

På resande och läsande fot (nr 23) #blogg100

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:23 mars, 2014
  • Inläggskategori:Blogg

Att läsa är att resa. Och att resa är ett utmärkt tillfälle att läsa.

Satte mig på tåget söderut från Stockholm mot Skåne med målet att sätta mig och skriva, börja på en ny roman som jag fick en spänande idé till inledningen på.

Men snart tappade jag fokus och plockade istället fram lite tidningar och läste. Och sedan mobilen för att lyssna till en ljudbok.

Ljud- och eböcker är det perfekta resesällskapet.

Fortsätt läsaPå resande och läsande fot (nr 23) #blogg100

Vilket bokformat är bäst? (nr 22) #blogg100

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:22 mars, 2014
  • Inläggskategori:Blogg

Har tillbringat ett dygn med andra bokförläggare inom NOFF och ytterligare ett dygn mestadels med folk i bokbranschen. Det har diskuterats PR, affärsutveckling, bokförsäljning och även bokformat.

En bok kan vara så många olika saker numera. Ljudbok, ebok och pappersbok. Och en pappersbok som brukade följa livscykeln inbunden, kartonnage och pocket kan nu också vara en mängd andra saker: storpocket, danskt band, holländskt band, flexiband. Jag hoppar över alla specialversioner som spiralrygg osv.

Till min nya roman (Fem stjärnor för Färglösa) har jag valt holländskt band (mjuka pärmar, rundad rygg med flikat). Just med eller utan flikar har gett en viss beslutsångest. Utan flikar ger i någon mån mer “inbundet med mjuka pärmar”-känsla, med flikar är praktiskt för att man (likt inbundet) kan lägga till författarinfo med bild på insidan av pärmen.

Det finns en del i branschen som tycker allt utom inbundet som originalformat är märkligt och tvivlar på att det fungerar. Bokhandlare som tycker att det är svårt att sälja danskt band för samma pris som en inbunden för att de tror att kunder blandar ihop formatet med storpocket (som har en annan prisnivå). Flexiband och holländskt band är vad jag förstår populärt i Tyskland och många andra länder, men i Sverige har vi en tradition med mycket inbundet.

Jag misstänker att bokhandlarnas tveksamheter hänger ihop med returrätten (som jag ska blogga mer om framöver). Och i viss mån deras egna preferenser. Å andra sidan har jag träffat flera bokhandlare som föredrar danskt band och holländskt band för att de väger mindre och är mindre skrymmande.

Många författare har också en slags nostalgisk fixering vid inbundet, det är liksom det som är en riktig bok.

Eftersom mina InnebandyPiraterna-böcker gavs ut i mjukband utan flikar, i princip storpocket fast med bättre papperskvalitet, så har jag inga sådana nostalgiska band (!) till ett visst format.

Vid en diskussion i helgen menade någon att danskt band säljer sämre än inbundet. Jag påpekade då att Fifty Shades-trilogin är utgiven i danskt band och hittills har sålt åtminstone ett par hundra tusen exemplar i danskt band. Enligt förlagets hemsida: Femtio nyanser-trilogin hade i december 2013 sålts i ca 900 000 ex i Sverige (bok, cd, mp3cd, e-bok).

Det går knappast att hävda att det skulle sålts fler exemplar om boken getts ut i inbundet…

Fortsätt läsaVilket bokformat är bäst? (nr 22) #blogg100

Föreningar förenar människor (nr 21) #blogg100

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:21 mars, 2014
  • Inläggskategori:Blogg

Den här helgen är det årsmöte i NOFF, Nordiska oberoende förlags förening (som heter så fortfarande trots att det vara är svenska förlag med. Troligen för att SOFF inte lät speciellt kul). Det är 200 svenska förlag, främst mindre förlag men även ett par av större är medlemmar. En branschorganisation.

Jag har varit medlem i ett antal föreningar. Suttit i styrelsen i flera föreningar (Vv84, FC Helsingborg, Skånes Innebandyförbund, NOFF, en bostadsrättsförening, Marknadsföreningen och kanske ytterligare någon jag inte minns just nu) och var med och bildade en förening redan när var 13-14 år som hette Serieland där vi gav ut en tidning om serier och faktiskt arrangerade en Seriefestival.

Föreningar förenar människor.

Det finns en fantastisk kraft i ideella föreningar. Så mycket kreativitet, gemenskap, glädje – och ibland konflikter som de kan ge upphov till.

Oavsett syftet med föreningen så tycker jag det största värdet är att de förenar människor. Jag har under mina år i föreningslivet mött hundratals människor över hela Sverige – och i vissa fall även utomlands. Många vänskaper som har fötts och utvecklats genom föreningar.

Har du aldrig engagerat dig i en ideell förening? Gör det. Det är ofta ett hårt arbete, men du kommer att möta många fantastiska människor du aldrig hade mött annars.

Fortsätt läsaFöreningar förenar människor (nr 21) #blogg100

Varför är det så pinsamt med boksex? (nr 20) #blogg100

Couple having sex - woman on topKanske borde detta ha varit inlägg nr 69…?

Min nya bok innehåller en del sex. Vi klippte faktiskt bort några sexscener, inte för att de var dåliga utan för att de inte passade ihop med storyn och karaktärerna.

Sex i böcker har alltid varit lite tabu. Framför allt rent erotiska böcker som nästan alltid är skrivna under pseudonym. Men de flesta författare man snackar med har lite ångest inför att skriva en sexscen. Kanske för att det är svårt, men kanske också för att man tänker på vad andra ska tänka när de läser det.

En författare, inte jag alltså, tänkte hela tiden att vännerna skulle tänka att “oj, jag visste inte att han/hon hade ett sånt sexliv” så fort författaren beskrev avancerat sex. Eller än värre kinky sex. Precis som att allt du skriver måste bygga på egna erfarenheter.

Kanske hänger det ihop med att det är lite pinsamt att läsa och tycka till om sex i en bok? En scen kan vara spännande eller skrämmande. Men få läsare säger att de blev upphetsade av att läsa en sexscen.

Av någon anledning känns det mer naturligt beskriva hur en person i din bok mördar en annan person, än att skildra hur de båda älskar passionerat.

Visst är det sjukt?

Fortsätt läsaVarför är det så pinsamt med boksex? (nr 20) #blogg100

Deadlines kommer alltid som en överraskning (nr 19) #Blogg100

Deadlines. Varför kommer de alltid som en överraskning? Eller rättare sagt, varför väntar vi alltid till precis innan de dyker upp innan vi agerar?

När man ska ut och resa, packar man kvällen före eller samma morgon.

När man har en tid att passa sitter man ändå in i det sista och svarar på mejl eller läser en bok. Oavsett hur god tid man har innan så ser man alltid till att det är minimalt med tid kvar.

Förmodligen är vi rädda för att något ska vara ogjort. Som att förbereda sig i god tid och vara klar en månad innan man behöver, bara för att strax före deadline få besked om att det är inställt och vi inte behöver göra uppgiften. Precis som att vi hoppas att det ska dyka upp något oförutsett som gör att deadlines upplöses eller flyttas fram.

Författare är värre än hantverkare. I alla fall om du frågar en förläggare eller redaktör. Vi har hopplöst svårt att hålla deadlines för våra egna manus och texter. En del handlar om “ska bara” och en rädsla för att släppa sitt manus. En del handlar om tidoptimism och prokrastinering och att låta andra saker komma emellan. Kanske är det en svår scen som vi väntar med att skriva. Eller research och faktakoll som sparas till senare.

Som journalist och redaktör, som författare och förläggare, har jag suttit på båda stolarna. Jag har varit med och satt deadlines för andra och jagat dem för att de ska hålla tider. Samtidigt som jag själv hittat undanflykter när jag missat deadlines.

För lika dåliga som vi skribenter är på att hålla deadlines, lika kreativa är vi när det gäller att hitta ursäkter.

Och som av en händelse postar jag dagens blogginlägg ungefär en halvtimme före midnatt. Strax före deadline. Men i gengäld har jag redan skrivit morgondagens inlägg – det handlar om att skriva sexscener…

Fortsätt läsaDeadlines kommer alltid som en överraskning (nr 19) #Blogg100