Konsolidering är tidskrävande och svårt

Som chefredaktör på Boktugg och branschanalytiker (visst är det imponerande titlar?) i bokbranschen är ordet konsolidering allt vanligare. Stora förlag köper små. Men även små företag och till och med en indieförfattare måste ibland ägna sig åt konsolidering.

För min del handlar det om webbplatser och domänadresser. Jag har genom åren startat en uppsjö av olika webbsajter för diverse projekt. Och köpt ännu fler domännamn för att jag fått en affärsidé eller något i den stilen. Allt startar ju med ett bra domännamn, eller hur? Samtidigt som jag genom åren tappat ett par domännamn av misstag har jag också avvecklat många utan att ens ha lanserat en vettig sajt på adressen.

På senare år har det också blivit allt dyrare att äga domännamn då årsavgifterna höjs. Dessutom har jag insett att det är dyrt att driva webbsajter eftersom man behöver uppdatera WordPress och alla dess plugins – om man inte väljer någon av de nyare plattformar som Squarespace, Wix eller liknande. Men då kostar det ännu mer. Kort sagt, varje webbsajt som du vill hålla vid liv med hygglig nivå på driftsäkerhet och support kostar åtminstone 1500 kr per år. Din arbetstid oräknad.

Förr hade jag ofta flera sajter på samma webbhotellskonto så kostnaden var bara någon hundralapp för domänen. Men driftsäkerheten är då usel vilket istället leder till ännu mer arbetstid och frustration.

Dahlgrens förlag flyttar in här

Det är alltså hög tid för mig att konsolidera! Och jag tänker att det är denna sajt, min gamla blogg som får bli centrum, hubben, navet för detta. Ett första exempel är Dahlgrens förlag som haft en egen sajt sedan 2009 för att det skulle kännas som ett riktigt förlag. Men nu när jag uttryckligen bara ska ge ut mina egna böcker blir det mer logiskt att den blir en undersida till denna sajt. Eftersom det inte fanns så mycket innehåll på den sajten var det hyggligt enkelt att flytta.

InnebandyPiraterna-sajten är en tuffare utmaning. Där samlade jag mycket av mina signeringar och pressklipp från de första åren. Men det är naturligtvis ohållbart att ha den sajten fristående utan även den behöver flyttas in under InnebandyPiraterna här. Framför allt att hantera inlänkar på ett bra sätt så att Google indexerar den länkkraft som finns under alla år då InnebandyPiraterna var välkända i hela innebandy-Sverige.

Ett av de senaste projekten är när jag lanserade mig som Indieförfattare och när jag drog igång det projektet lade jag upp det på sajten 23min.se (ännu en fin domänadress jag ägde) och registrerade dessutom … just det, indieforfattaren.se som nu re-directar besökare till 23min.se (som egentligen var tänkt till ett annat bokprojekt). Även de blogginläggen behöver flyttas in här.

Andra projekt jag ska konsolidera på ett eller annat sätt är berattarskolan.se, aftonpressen.se, boktips.biz, farglosa.se och veckansnovell.se. Det är höstens projekt.

Förresten, om du vill stötta mitt författarskap och följa min fortsatta resa får du gärna köpa mig en kopp te.

Fortsätt läsaKonsolidering är tidskrävande och svårt

Förväxla inte datorisering med digitalisering

Läs mer om artikeln Förväxla inte datorisering med digitalisering
Underbar ironi i den här bildbanksbilden. I den rullande texten nedanför läser man att smarta mobiltelefoner förändrat hur vi använder teknologi. Samtidigt som de presenterar en väderprognos för hela USA vilket är ungefär som att visa vädret i hela Europa. Foto: iStock.

I sociala medier dyker det ibland upp diskussioner om hur digitaliseringen har gått för långt och rentav att det var bättre förr. Det hörs exempelvis i debatten om skola och vård.

Det blir dock snart uppenbart att debattörerna inte har en aning om vad digitalisering egentligen innebär och det som de kritiserar är en påbörjad eller pågående datorisering.

Digitaliseringen har i de flesta fall knappt börjat. Jag har bäst inblick i skolans datorisering/digitalisering eftersom mina barn gått där under mer än ett decennium. Skolan är inte digitaliserad överhuvudtaget skulle jag vilja påstå.

Däremot försöker skolan att överföra analoga processer till datorer med blandat resultat. Att det går trögt beror både på ovilja till förändring bland personalen och på att man gjort usla upphandlingar av halvdana system (japp, Unikum jag talar om er även om dagens produkt är aningen bättre än den var för fem år sedan).

Vem vill förändras? Om du har jobbat på ett sätt i tio eller trettio år är förändring jobbig, framför allt om inte de nya verktyg som erbjuds är perfekta. Men om vi inte hade förändrats hade jag fortfarande skrivit dessa rader på en skrivmaskin och du hade inte kunnat läsa dem förrän om några veckor. Om jag ens nått ut till dig. Kanske hade jag skickat dem med fax eller som ett brev på posten.

Digitalisering är att samla enorma mängder data och använda dessa för att förbättra en process eller ge bättre beslutsunderlag. Digitalisering är att kunna individanpassa saker som (ofta ekonomiskt ibland praktiskt) var helt omöjliga att individualisera tidigare.

Så ibland är det bra att faktiskt lyfta blicken och titta bakåt. Att inse hur mycket tekniken har underlättat för oss. Att jag kan plocka upp mobilen och få en hyfsat bra prognos på hur vädret ska utvecklas de närmsta timmarna och dagarna. En prognos som kommer att uppdateras kontinuerligt när ny data blir tillgänglig. Var det bättre förr när du läste kartbilder över södra Sverige baserad på data från SMHI, tryckta i din morgontidnign gjorda ett dygn tidigare eller såg en meterolog på tv berätta hur vädret ska bli i hela Sverige på några minuter? Nej, självklart inte.

Reflektion: Vädret på TV hade fortfarande ett värde för tittarna 1992, men år 2022 är det där värdet väldigt nära noll. Titta på bilden ovan och sug in ironin i texten i bildens nederkant.

“Det är så krångligt med appar när jag ska åka buss och tåg”, gnäller någon utan att reflektera över ifall det var så praktiskt att bära med sig en tryckt tidtabell över alla buss- och tåglinjer och stå förgäves och vänta på en buss som aldrig kom utan att veta om den var inställd eller om du missat den.

Det man däremot ska fundera över är om skolan och vården har nyttjat tekniken lika väl som exempelvis kollektivtrafiken för att utveckla sin verksamhet.

Därefter kan man konstatera att kollektivtrafiken står inför än större förändringar tack vare digitalisering och automatisering. Och exempelvis Skånetrafiken har bara skrapat på ytan för vad som faktiskt är möjligt när det kommer till prissättning och styrning av resandet. Nästa stora tekniksprång blir när vi har självkörande eldrivna bussar och bilar. Den dagen kanske busslinjer och tidtabeller blir lika främmande för framtida generationer som pappersbiljetterna med 10 resor där chauffören datumstämplade en genomförd resa …

På samma sätt kan en digitaliserad skola innebära att “årskurser” försvinner och ersätts av individanpassat lärande på aktuell kunskapsnivå. Jag förstår att det är abstrakt. Vem hade för 40 år sedan förutspått att vi alla skulle ha en dator trådlöst uppkopplad mot en stordator dygnet runt – i vår ficka. Med en skärm hundra gånger bättre än tv-apparaterna?

Återigen, förväxla inte datorisering med digitalisering. Det finns definitivt inslag av datorisering i både vård och skola som stjäl onödig tid. Men det betyder bara att vi behöver utveckla plattformar och teknik för att gå till digitalisering. På samma sätt som vi gick från faxar och telefoner med sladd i väggen till digital mobil kommunikaton.

Bokbranschen då, är den digitaliserad? Nja, den är i alla fall fullt ut datoriserad. Med undantag för att några enstaka författare använder papper och penna eller skrivmaskin för sina manus så sker hela processen med datorers hjälp ända fram tills en stor del av böckerna fortfarande trycks på papper. Och de digitala böcker vi har är inte heller fullt utvecklade, det återstår fortfarande några tekniksprång där och att lösa affärsmodellerna.

Och kanske har även pappersboken fortsatt en roll i bokbranschen om trettio år. Om inte annat som samlarobjekt. Kanske kommer vi att se det som ett inredningsobjekt, en statuspryl med bokhyllor igen just för att de blir ovanligare. Eller så kommer branschen att se det som en intäktskälla och använda det samlarbeteende som finns i vårt DNA.

Fortsätt läsaFörväxla inte datorisering med digitalisering

Lägesrapport: Att sälja en miljon böcker

Mindre än ett år efter att jag gett ut min första bok och just gjorde mig klar att ge ut min andra så satte jag målet att sälja en miljon böcker. Häromdagen började jag fundera på det där och gick tillbaka för att läsa blogginlägget, eller rättare sagt två. När jag nu “startar om” min författarkarriär med den stundande lanseringen av Frisparkad och senare i höst den åttonde och sista (?) boken i InnebandyPiraterna-serien.

I blogginlägget Jag ska sälja en miljon böcker drog jag slutsatsen att för att kunna lägga mer än 20 procent av min arbetstid på skrivandet (vilket jag tydligen gjorde då eftersom jag ännu inte startat varken Hoi eller Boktugg) så …
“… behövs en vision eller ett långsiktigt mål. Vision är ju egentligen något som man inte alltid uppnår, så egentligen är det väl ett mål. Och för att det ska bli verklighet så behöver man säga det ofta och fundera över vad som krävs för att nå dit.
Så mitt mål är att sälja en miljon böcker.
Jag vet ärligt talat inte hur många svenska författare som når upp till den nivån. Men de är nog ändå 50-100 stycken eller? För nu talar jag inte en enda bok – utan totalt under karriären. Fast jag vill helst nå målet inom tio år.”

Så hur gick det med det där? Förra veckan summerade jag hur många böcker (exemplar) som sålts när man räknar alla format fram till och med 2021. Jag landade på drygt 26 000 böcker. En idé är att göra kvartalsrapporter framöver och redovisa hur den där siffran utvecklas. Tredje kvartalet har inte börjat lika bra som jag hade hoppats eftersom Frisparkad-utgivningen är försenad.

En bit på vägen, en bit kvar till målet.

Det har gått tio år och det är en bra bit kvar till målet. Men jag visste vad som skulle krävas redan 2010, att jag nog behövde skriva 20-30 böcker (jag är på 14 nu) men även kanske andra genrer än InnebandyPiraterna: “All statistik säger att man ska satsa på deckare.”

Det där var lite ironiskt eftersom jag nu läser i en ny rapport med Bokförsäljningsstatistik första halvåret 2022 att “Deckare och spänning var den största genren under kvartalet (Q2-2022) och även den genre som växte mest med en ökning på 8,9 procent”.

Så det kanske är läge att skriva klart den krimserie jag påbörjat i form av 2,5 manus?

När jag nu tänkte tillbaka på det där målet så var min analys idag att man måste öka försäljningen exponentiellt, det vill säga att dubbla den varje år. Sedan letade jag bland gamla inlägg och insåg att jag var så klok redan 2010 (även om jag inte kallade det exponentiellt) i ett inlägg kallat Hur säljer man en miljon böcker på 10 år?

Jag tror faktiskt att jag följde planen de första tre åren då jag gick från 1000 till 2000 och till 4000 sålda böcker på ett år. Men sedan började det stagnera. Det främsta skälet var att jag inte släppte nya böcker regelbundet. Om vi tittar på InnebandyPiraterna-serien så är utgivningsåren i tur och ordning: 2009, 2010, 2011, 2014, 2015, 2020, 2021 och (peppar, peppar) 2022.

Jag hoppas du vill följa min resa mot en miljon sålda böcker. Vision eller mål, det återstår att se. Men visst vore det fint att lyckas med det de kommande tio åren. Då borde jag kunna skriva på heltid lagom tills jag fyller 60 år. Frågan är om det kommer att krävas en deckare – eller tjugo stycken?

I väntan på det kommer jag också att försöka övertyga läsare om att bli superfans och köpa mig en kopp te eller mer i månaden för att täcka mina fasta kostnader både för webbhotell och annat. Och därigenom finansiera skrivtid. I gengäld ska jag utöver böcker skriva en och annan novell som publiceras här på bloggen. Samt fortsätta skriva krönikor/blogginlägg.

Fortsätt läsaLägesrapport: Att sälja en miljon böcker

Snart kommer min nya roman Frisparkad finnas att köpa

Läs mer om artikeln Snart kommer min nya roman Frisparkad finnas att köpa
Jag och min bok.

Vad händer egentligen med Frisparkad? Ja, det kan man fråga sig. Boken skulle först ha kommit i slutet av maj, som blev till mitten av juni och nu är vi inne i juli. Jag ska berätta hela historien om förseningen längre fram.

Det jag åtminstone har gjort är att trycka 25 förhandsexemplar och skicka ut till journalister, bokhandlare och andra revlevanta personer för att få lite omdömen. Hittills översvallande positiv feedback, vilket är kul men gör förseningen än mer frustrerande.

Ur ett säljperspektiv missade jag därmed både veckan före student/skolavslutning och veckorna inför midsommar och semester då sällanläsarna köper sommarens böcker. Men, men. En boklansering är ändå alltid ett maraton.

InnebandyPiraterna 1 som kom ut i november 2009 säljer fortfarande varje månad. Jag hoppas att Frisparkad ska bli lika långlivad – och hitta en minst lika stor publik.

I väntan på utgivning så rekommenderar jag dig att bevaka boken hos valfri nätbokhandel – eller varför inte knalla bort till din lokala bokhandel och förhandsbeställa den?

Snart kommer boken. Jag lovar.

Så vad ska jag i övrigt göra med min författarkarriär i sommar? Ja, kanske redigera klart något eller några av alla mina manus. Kanske börja skriva något nytt, frågan är i så fall vad. Frisparkad blev riktigt bra så kanske är det något i den stilen jag ska sträva efter? Eller så ska jag börja jobba med spinoffen till InnebandyPiraterna? InnebandyPiraterna 8 ska förresten ut i höst så den ska jag också göra klart. Och det finns en idé om att översätta InnebandyPiraterna till engelska, jätteprojektet jag aldrig hann påbörja för några år sedan.

Men först ska Frisparkad ut. Snart.

Fortsätt läsaSnart kommer min nya roman Frisparkad finnas att köpa

Ny bok på gång – en feelgood med en gnutta gräs

Jag inser att den här sidan är lite styvmoderligt behandlad och det är högt oregelbundet som det kommer några nya artiklar här. Dags att bättra sig på den punkten kanske, även om jag skriver mängder av texter på andra håll – bland annat på Boktugg.

Men det är väl ändå helt obegripligt att jag inte skrivit något här om min nya roman Frisparkad. Den är ju nästan klar för utgivning!

Historien bakom Frisparkad är en idé jag fick för över tio år sedan. Den lades dock i malpåse och jag plockade upp den på nytt fem år senare. Och gjorde ett nytt uppehåll innan jag skrev klart den 2019-2020.

Den har provslästs och redigerats i flera omgångar. Jag skickade den till och med till en handfull förlag och sedan ytterligare ett par för att utforska den vägen. Manuset stupade på mållinjen hos ett förlag och som bäst fick jag erbjudande om utgivning enbart som ljudbok.

Då bestämde jag mig för att istället ge ut den på egen hand. De senaste månaderna har jag sedan jobbat igenom manus ytterligare några gånger med redaktör, vi har strukit och slimmat. Slutligen har en korrekturläsare skärskådat den och nu är inlagan satt.

Jag ska läsa igenom allting ytterligare någon gång och så är det några praktiska grejer som ska lösas innan jag kan spika ett utgivningsdatum och beställa den första tryckningen. Parallellt med detta jagar vi en inläsare till ljudboken (som ju helst ska komma samtidigt men det lär vi inte hinna).

Vad kan vi säga om boken i övrigt? Ja, varför inte dela med mig av baksidestexten i nuvarande skick?

Gerry är bara riktigt bra på två saker. Klippa gräset på fotbollsplaner och lägga frisparkar. När kommunen köper in robotgräsklippare återstår bara en sak som han behärskar. Men vilket lag vill ha en 62-åring som inte spelat match på fyrtio år?

En impulshandling i vredesmod sätter bollen i rullning. Gerry tvingas hantera den sorg som han burit på ända sedan dagen då ett liv började och ett annat tog slut. Det förflutna hinner slutligen ikapp honom.

Frisparkad är en roman om kärlek, sorg och saknad. En berättelse om att våga följa sina drömmar, oavsett ålder.

Även omslaget är i det närmaste färdigt. Lite finlir såklart men jag tror det kommer att se ut ungefär så här:

Ska snart uppdatera den här sajten med en sida för boken och fixa köplänkar och all annan info så snart jag har den. Den här utgivningen blir en utmaning med tanke på att jag just nu jobbar mer än heltid med andra saker.

Har jag sagt att detta är min bästa roman? Hittills.

Fortsätt läsaNy bok på gång – en feelgood med en gnutta gräs

Konsten att ge ut tre böcker samma helg

Läs mer om artikeln Konsten att ge ut tre böcker samma helg
Tre nya böcker på två dagar!

I helgen släppte jag tre nya böcker. Eller det var i alla fall planen. Men på söndagskvällen gick jag och la mig istället för att stressa ut den tredje boken. Tänkte att det var bättre att vara utvilad när man ska ladda upp de slutliga tryckfilerna i systemet. Därför blev det två böcker med utgivningsdag den 12 december och en med utgivningsdag 13 december.

Fortsätt läsaKonsten att ge ut tre böcker samma helg

InnebandyPiraterna 7 ett steg närmare utgivning

Många har väntat tålmodigt på fortsättningen av InnebandyPiraterna 6 som ju faktiskt är första boken i en trilogi som ska avsluta (?) hela InnebandyPiraterna-serien.

Idag har jag lämnat manus till korrektur. Och i bästa fall innebär det att boken om två veckor kan layoutas (förvandlas till färdiga boksidor) och därefter laddas upp till tryckeriet så att boken går att beställa hos nätbokhandlarna.

Dessutom ska jag denna gång se till att göra klart eboken samtidigt (inklusive IBP6). Därefter ger jag mig i kast med att redigera InnebandyPiraterna 8 så att även denna kommer i mål innan det gått ännu ett år.

Puh. Ber om överseende med alla förseningar. Jag har lite många bokprojekt i luften samtidigt – och framför allt lägger jag extremt mycket tid på Boktugg där jag nu skrivit över 3000 artiklar på sju år. Hur många böcker det motsvarar i textmassa? Det är nog som 50 InnebandyPiraterna-böcker …

Fortsätt läsaInnebandyPiraterna 7 ett steg närmare utgivning

Boktugg är ett miljonföretag – men det räcker inte

I dessa tider är det årsredovisningar och bokslut som ska sammanställas och skickas in. Så även för mina båda bolag som står inför lite olika typer av utmaningar.

Det är ingen tvekan om att det har varit några tuffa år ekonomiskt. Boktugg har varit en läsarsuccé, på bara några år har vi gått från en liten blogg till att idag vara en av Sveriges absolut största litteratursajter.

I januari hade vi över 200 000 unika besökare på sajten. Under våren har vi sedan pendlat mellan 160 000 och 180 000 unika besökare.

Samtidigt växer antalet prenumeranter på nyhetsbrevet stadigt, vecka för vecka. Helt organiskt (alltså inga köpa adresslistor eller tävlingar) är vi snart över 8000 prenumeranter.

Så då borde väl intäkterna följa med? Om jag hade en krona för varje unik besökare på sajten per månad så vore vi hemma. Men riktigt där är vi inte.

2020 passerade Boktugg för första gången 1 Mkr i omsättning och dessutom visade vi en liten liten vinst på sista raden (även om bokslutet inte är reviderat ännu). Men om du kan något om företagsekonomi så förstår du att det inte räcker för att täcka de verkliga kostnaderna för att driva en sajt som Boktugg.

Alla som jobbar med Boktugg får betalt. Utom jag. Vi behöver dubbla (helst tredubbla) årsomsättningen för att få en rejäl vinstmarginal och utrymme för mig att ta ut en heltidslön, eller åtminstone 70-80 % av en heltid.

Så dit måste vi ta oss under 2021, vilket blir en utmaning.

Som mediaentreprenör kan man bli frustrerad över att se hur svårt det är att övertyga annonsörer om att flytta sina annonspengar från gamla medier där de annonserat i tjugo, femtio eller kanske hundra år. Det räcker inte med bättre räckvidd. Det finns en psykologisk tröskel.

Dessutom konkurrerar Boktugg inte bara med Svensk Bokhandel utan även Facebook, Google och återförsäljare som vill göra kampanjer med förlagen.

De flesta mediahus tittar idag på prenumeration som lösning på intäktsfrågan. Boktugg har också prenumerationsintäkter, både från branschfolk som betalar för vårt Analysbrev och från Supporters som frivilligt stöttar oss. Men 98 % av våra artiklar ligger öppet, utan betalvägg.

Men nu experimenterar vi istället med att ge Supporter-prenumeranter tillgång till extramaterial i form av frågesporter om språk och litteratur – en Quiz-sida. Kommer det att övertyga fler, eller göra befintliga prenumeranter mer nöjda? Vi får se. Det är en liten investering varje månad, så det måste öka antalet prenumeranter för att betala sig. Och det kommer mer sådant längre fram.

Parallellt med Boktugg försöker jag återstarta min författarkarriär som avstannade lite efter att jag gav ut Färglösa får främmande i slutet av 2016. Lanseringen av den boken blev en flopp då förlaget (Hoi där jag är delägare) misslyckades med den centrala införsäljningen och PR-arbetet i kombination med att jag var tvungen att lägga en hel del tid på helt andra saker privat i familjen. En boklansering kräver 100 % av författaren för att lyckas.

Åren därefter hamnade Boktugg i fokus. Men i december 2020 kom ju både Familjen Juvelerkvist som ljudbok och ebok (hann inte fixa pappersboken i tid till jul, så det blir ett 2021-projekt) och InnebandyPiraterna 6 som pappersbok (nej, jag har inte fått tummarna loss med ebok och ljudbok). Lanseringen av den sistnämnda var väl inte mycket bättre genomförd än Färglösa 2 fyra år tidigare, men skillnaden är att InnebandyPiraterna-serien har en etablerad läsekrets som i åratal frågat efter en fortsättning. Jag får fanmejl varje vecka från unga läsare, vilket är riktigt kul. Däremot har lanseringen lidigt mycket av att det inte spelats någon tävlingsinnebandy. Varken elitmatcher eller ungdomsturneringar där jag kunnat signera.

Men nu har jag massor av manus som ligger och väntar på att färdigställas. Puh. Och det är en anledning till att jag dragit igång experimentet med Indieförfattaren.

Där kan den som vill följa mitt författarskap dels prenumerera (gratis) på nyhetsbrevet där jag skriver om indieförfattarens roll i Sverige idag och dels (för betalande prenumeranter 50-125 kr/mån) läsa tidigare outgivet skönlitterärt material i följetongsform. Det lutar åt att jag skriver en uppföljning på Familjen Juvelerkvist.

Så det är väl första uppmaningen idag, in och signa upp för Indieförfattaren. Jag har en bit kvar till 1000 true (betalande) fans.

Fortsätt läsaBoktugg är ett miljonföretag – men det räcker inte

Tillbaka till rötterna efter tolv år

Våren 2009 skrev och publicerade jag följetongen InnebandyPiraterna – första säsongen här på bloggen. Det var ett experiment, ett sätt att tvinga mig själv att slutföra boken eftersom jag redan från början hade läsare.

Då hade jag en idé om att publicera mig helt digitalt, kanske med inloggning som en medlemssajt. Men tiden var inte mogen. Även om ehandeln växte kraftigt då var den inte i närheten av den nivå vi har idag.

Storytel hade inte fått upp farten riktigt, även om tjänsten existerade. Folk var inte vana vid att betala för innehåll på nätet i samma utsträckning.

Så det blev en pappersbok som följdes av flera. Visserligen alltid som ebok och på senare år även som ljudböcker.

Men idag är det dags att sluta cirkeln. Idag lanserar jag Indieförfattaren som en nystart på mitt författarskap. Åter till där jag var för tolv år sedan, men med en helt annan erfarenhet av både att skriva böcker och bokbranschen.

Välkommen att följa min resa. Jag kommer att rapportera då och då här på bloggen, men framför allt är det via mejl som du kan läsa om framtidens författarskap och läsa mina ännu outgivna böcker som följetänger. Det här är sjunde dagen på det här projektet sedan beslutet togs. Ibland tar saker och ting tid, ibland går det fort.

Fortsätt läsaTillbaka till rötterna efter tolv år

Alla dessa outgivna manus

Läs mer om artikeln Alla dessa outgivna manus
Förra veckan gick jag i mål med första utkastet av mitt nya manus. Så här ser det ut i skrivprogammet Scrivener.

“Nu får du ta dig i kragen och ge ut några böcker”, sa en författarkollega när jag berättade om mitt nuvarande läge.

Jag gav visserligen ut två böcker i december, InnebandyPiraterna 6 och Familjen Juvelerkvist. Men eftersom jag inte gjort några signeringar eller intervjuer kring de båda böckerna så känns det knappt som riktiga utgivningar. Releaser i skuggan av pandemin, kan man kalla dem.

Fortsätt läsaAlla dessa outgivna manus

Missad deadline för flera projekt

Läs mer om artikeln Missad deadline för flera projekt
Dagens insats på nya manuset. Det går framåt och inom några veckor borde årets första manus vara färdigskrivet.

I början av året satte jag en optimistisk deadline: att skriva klart manus nr 2 i min nya deckarserie (ja, jag ska avslöja namnet på den snart och berätta mer om den, men inte idag) till min födelsedag eller åtminstone till den siste februari.

Men det misslyckades. Idag klockade jag in på 52 000 ord lite drygt och manus kommer att bli mellan 70 000 och 80 000 ord, enligt mina uppskattningar utifrån mitt kapitelsynopsis.

Fortsätt läsaMissad deadline för flera projekt

Att återstarta en författarkarriär

Läs mer om artikeln Att återstarta en författarkarriär
Idag var det härligt vårvädet nere i Skåne, tog en lång promenad med familjen längs havet.

Det var länge sedan jag gjorde en riktig lansering av en ny bok. Jag släppte två i december 2020 men kan inte påstå att någon av de lanseringarna blev särskilt lyckad eller välplanerad.

Först kom Familjen Juvelerkvist (som gick som följetong på Boktugg i december 2019) som ljudbok hos Word Audio och släpptes i alla streamingtjänster och för download. Jag försökte såklart sprida budskapet om detta på Facebook och … ja, i något av Boktuggs nyhetsbrev. Den fick ett par hundra lyssningar i alla fall första två veckorna.

Fortsätt läsaAtt återstarta en författarkarriär