Konsolidering är tidskrävande och svårt

Som chefredaktör på Boktugg och branschanalytiker (visst är det imponerande titlar?) i bokbranschen är ordet konsolidering allt vanligare. Stora förlag köper små. Men även små företag och till och med en indieförfattare måste ibland ägna sig åt konsolidering.

För min del handlar det om webbplatser och domänadresser. Jag har genom åren startat en uppsjö av olika webbsajter för diverse projekt. Och köpt ännu fler domännamn för att jag fått en affärsidé eller något i den stilen. Allt startar ju med ett bra domännamn, eller hur? Samtidigt som jag genom åren tappat ett par domännamn av misstag har jag också avvecklat många utan att ens ha lanserat en vettig sajt på adressen.

På senare år har det också blivit allt dyrare att äga domännamn då årsavgifterna höjs. Dessutom har jag insett att det är dyrt att driva webbsajter eftersom man behöver uppdatera WordPress och alla dess plugins – om man inte väljer någon av de nyare plattformar som Squarespace, Wix eller liknande. Men då kostar det ännu mer. Kort sagt, varje webbsajt som du vill hålla vid liv med hygglig nivå på driftsäkerhet och support kostar åtminstone 1500 kr per år. Din arbetstid oräknad.

Förr hade jag ofta flera sajter på samma webbhotellskonto så kostnaden var bara någon hundralapp för domänen. Men driftsäkerheten är då usel vilket istället leder till ännu mer arbetstid och frustration.

Dahlgrens förlag flyttar in här

Det är alltså hög tid för mig att konsolidera! Och jag tänker att det är denna sajt, min gamla blogg som får bli centrum, hubben, navet för detta. Ett första exempel är Dahlgrens förlag som haft en egen sajt sedan 2009 för att det skulle kännas som ett riktigt förlag. Men nu när jag uttryckligen bara ska ge ut mina egna böcker blir det mer logiskt att den blir en undersida till denna sajt. Eftersom det inte fanns så mycket innehåll på den sajten var det hyggligt enkelt att flytta.

InnebandyPiraterna-sajten är en tuffare utmaning. Där samlade jag mycket av mina signeringar och pressklipp från de första åren. Men det är naturligtvis ohållbart att ha den sajten fristående utan även den behöver flyttas in under InnebandyPiraterna här. Framför allt att hantera inlänkar på ett bra sätt så att Google indexerar den länkkraft som finns under alla år då InnebandyPiraterna var välkända i hela innebandy-Sverige.

Ett av de senaste projekten är när jag lanserade mig som Indieförfattare och när jag drog igång det projektet lade jag upp det på sajten 23min.se (ännu en fin domänadress jag ägde) och registrerade dessutom … just det, indieforfattaren.se som nu re-directar besökare till 23min.se (som egentligen var tänkt till ett annat bokprojekt). Även de blogginläggen behöver flyttas in här.

Andra projekt jag ska konsolidera på ett eller annat sätt är berattarskolan.se, aftonpressen.se, boktips.biz, farglosa.se och veckansnovell.se. Det är höstens projekt.

Förresten, om du vill stötta mitt författarskap och följa min fortsatta resa får du gärna köpa mig en kopp te.

Fortsätt läsaKonsolidering är tidskrävande och svårt

Lägesrapport: Att sälja en miljon böcker

Mindre än ett år efter att jag gett ut min första bok och just gjorde mig klar att ge ut min andra så satte jag målet att sälja en miljon böcker. Häromdagen började jag fundera på det där och gick tillbaka för att läsa blogginlägget, eller rättare sagt två. När jag nu ”startar om” min författarkarriär med den stundande lanseringen av Frisparkad och senare i höst den åttonde och sista (?) boken i InnebandyPiraterna-serien.

I blogginlägget Jag ska sälja en miljon böcker drog jag slutsatsen att för att kunna lägga mer än 20 procent av min arbetstid på skrivandet (vilket jag tydligen gjorde då eftersom jag ännu inte startat varken Hoi eller Boktugg) så …
”… behövs en vision eller ett långsiktigt mål. Vision är ju egentligen något som man inte alltid uppnår, så egentligen är det väl ett mål. Och för att det ska bli verklighet så behöver man säga det ofta och fundera över vad som krävs för att nå dit.
Så mitt mål är att sälja en miljon böcker.
Jag vet ärligt talat inte hur många svenska författare som når upp till den nivån. Men de är nog ändå 50-100 stycken eller? För nu talar jag inte en enda bok – utan totalt under karriären. Fast jag vill helst nå målet inom tio år.”

Så hur gick det med det där? Förra veckan summerade jag hur många böcker (exemplar) som sålts när man räknar alla format fram till och med 2021. Jag landade på drygt 26 000 böcker. En idé är att göra kvartalsrapporter framöver och redovisa hur den där siffran utvecklas. Tredje kvartalet har inte börjat lika bra som jag hade hoppats eftersom Frisparkad-utgivningen är försenad.

En bit på vägen, en bit kvar till målet.

Det har gått tio år och det är en bra bit kvar till målet. Men jag visste vad som skulle krävas redan 2010, att jag nog behövde skriva 20-30 böcker (jag är på 14 nu) men även kanske andra genrer än InnebandyPiraterna: ”All statistik säger att man ska satsa på deckare.”

Det där var lite ironiskt eftersom jag nu läser i en ny rapport med Bokförsäljningsstatistik första halvåret 2022 att ”Deckare och spänning var den största genren under kvartalet (Q2-2022) och även den genre som växte mest med en ökning på 8,9 procent”.

Så det kanske är läge att skriva klart den krimserie jag påbörjat i form av 2,5 manus?

När jag nu tänkte tillbaka på det där målet så var min analys idag att man måste öka försäljningen exponentiellt, det vill säga att dubbla den varje år. Sedan letade jag bland gamla inlägg och insåg att jag var så klok redan 2010 (även om jag inte kallade det exponentiellt) i ett inlägg kallat Hur säljer man en miljon böcker på 10 år?

Jag tror faktiskt att jag följde planen de första tre åren då jag gick från 1000 till 2000 och till 4000 sålda böcker på ett år. Men sedan började det stagnera. Det främsta skälet var att jag inte släppte nya böcker regelbundet. Om vi tittar på InnebandyPiraterna-serien så är utgivningsåren i tur och ordning: 2009, 2010, 2011, 2014, 2015, 2020, 2021 och (peppar, peppar) 2022.

Jag hoppas du vill följa min resa mot en miljon sålda böcker. Vision eller mål, det återstår att se. Men visst vore det fint att lyckas med det de kommande tio åren. Då borde jag kunna skriva på heltid lagom tills jag fyller 60 år. Frågan är om det kommer att krävas en deckare – eller tjugo stycken?

I väntan på det kommer jag också att försöka övertyga läsare om att bli superfans och köpa mig en kopp te eller mer i månaden för att täcka mina fasta kostnader både för webbhotell och annat. Och därigenom finansiera skrivtid. I gengäld ska jag utöver böcker skriva en och annan novell som publiceras här på bloggen. Samt fortsätta skriva krönikor/blogginlägg.

Fortsätt läsaLägesrapport: Att sälja en miljon böcker

Jag har flyttat till ett nytt webbhotell

De senaste dagarna har jag byggt om här på sajten. Men de allra största förändringarna har på sätt och vis skett bakom kulisserna, i backend som man säger bland utvecklare. Jag har nämligen bytt webbhotell – igen. Sedan jag startade den här sajten är det nog tredje eller fjärde flytten.

Den här gången blev det Templ.io som absolut inte är billigast på marknaden, men de har bra support och ett bra gränssnitt för att administrera sajterna och bra stöd för WordPress.

En bra författarsida – hur ska den se ut egentligen? Det har jag funderat en del över, liksom ifall jag ska börja blogga mer flitigt som författare framöver. De senaste åtta åren har jag skrivit tusentals artiklar på Boktugg.se och betydligt mer sporadiskt här. Men när jag nu återupptar min författarkarriär (ja, det känns som om jag hade en paus från slutet av 2016 fram till slutet av 2019 eftersom jag inte gav ut några nya böcker) så behöver jag en plattform för mig och mina fans.

Ett strategiskt val jag måste göra är dessutom vad som ska hända med sajten Indieförfattaren som jag drog igång för något år sedan men inte lyckades fullfölja riktigt. Kanske ska den helt enkelt integreras med solvedahlgren.se?

Fortsätt läsaJag har flyttat till ett nytt webbhotell

InnebandyPiraterna 7 ett steg närmare utgivning

Många har väntat tålmodigt på fortsättningen av InnebandyPiraterna 6 som ju faktiskt är första boken i en trilogi som ska avsluta (?) hela InnebandyPiraterna-serien.

Idag har jag lämnat manus till korrektur. Och i bästa fall innebär det att boken om två veckor kan layoutas (förvandlas till färdiga boksidor) och därefter laddas upp till tryckeriet så att boken går att beställa hos nätbokhandlarna.

Dessutom ska jag denna gång se till att göra klart eboken samtidigt (inklusive IBP6). Därefter ger jag mig i kast med att redigera InnebandyPiraterna 8 så att även denna kommer i mål innan det gått ännu ett år.

Puh. Ber om överseende med alla förseningar. Jag har lite många bokprojekt i luften samtidigt – och framför allt lägger jag extremt mycket tid på Boktugg där jag nu skrivit över 3000 artiklar på sju år. Hur många böcker det motsvarar i textmassa? Det är nog som 50 InnebandyPiraterna-böcker …

Fortsätt läsaInnebandyPiraterna 7 ett steg närmare utgivning

Boktugg är ett miljonföretag – men det räcker inte

I dessa tider är det årsredovisningar och bokslut som ska sammanställas och skickas in. Så även för mina båda bolag som står inför lite olika typer av utmaningar.

Det är ingen tvekan om att det har varit några tuffa år ekonomiskt. Boktugg har varit en läsarsuccé, på bara några år har vi gått från en liten blogg till att idag vara en av Sveriges absolut största litteratursajter.

I januari hade vi över 200 000 unika besökare på sajten. Under våren har vi sedan pendlat mellan 160 000 och 180 000 unika besökare.

Samtidigt växer antalet prenumeranter på nyhetsbrevet stadigt, vecka för vecka. Helt organiskt (alltså inga köpa adresslistor eller tävlingar) är vi snart över 8000 prenumeranter.

Så då borde väl intäkterna följa med? Om jag hade en krona för varje unik besökare på sajten per månad så vore vi hemma. Men riktigt där är vi inte.

2020 passerade Boktugg för första gången 1 Mkr i omsättning och dessutom visade vi en liten liten vinst på sista raden (även om bokslutet inte är reviderat ännu). Men om du kan något om företagsekonomi så förstår du att det inte räcker för att täcka de verkliga kostnaderna för att driva en sajt som Boktugg.

Alla som jobbar med Boktugg får betalt. Utom jag. Vi behöver dubbla (helst tredubbla) årsomsättningen för att få en rejäl vinstmarginal och utrymme för mig att ta ut en heltidslön, eller åtminstone 70-80 % av en heltid.

Så dit måste vi ta oss under 2021, vilket blir en utmaning.

Som mediaentreprenör kan man bli frustrerad över att se hur svårt det är att övertyga annonsörer om att flytta sina annonspengar från gamla medier där de annonserat i tjugo, femtio eller kanske hundra år. Det räcker inte med bättre räckvidd. Det finns en psykologisk tröskel.

Dessutom konkurrerar Boktugg inte bara med Svensk Bokhandel utan även Facebook, Google och återförsäljare som vill göra kampanjer med förlagen.

De flesta mediahus tittar idag på prenumeration som lösning på intäktsfrågan. Boktugg har också prenumerationsintäkter, både från branschfolk som betalar för vårt Analysbrev och från Supporters som frivilligt stöttar oss. Men 98 % av våra artiklar ligger öppet, utan betalvägg.

Men nu experimenterar vi istället med att ge Supporter-prenumeranter tillgång till extramaterial i form av frågesporter om språk och litteratur – en Quiz-sida. Kommer det att övertyga fler, eller göra befintliga prenumeranter mer nöjda? Vi får se. Det är en liten investering varje månad, så det måste öka antalet prenumeranter för att betala sig. Och det kommer mer sådant längre fram.

Parallellt med Boktugg försöker jag återstarta min författarkarriär som avstannade lite efter att jag gav ut Färglösa får främmande i slutet av 2016. Lanseringen av den boken blev en flopp då förlaget (Hoi där jag är delägare) misslyckades med den centrala införsäljningen och PR-arbetet i kombination med att jag var tvungen att lägga en hel del tid på helt andra saker privat i familjen. En boklansering kräver 100 % av författaren för att lyckas.

Åren därefter hamnade Boktugg i fokus. Men i december 2020 kom ju både Familjen Juvelerkvist som ljudbok och ebok (hann inte fixa pappersboken i tid till jul, så det blir ett 2021-projekt) och InnebandyPiraterna 6 som pappersbok (nej, jag har inte fått tummarna loss med ebok och ljudbok). Lanseringen av den sistnämnda var väl inte mycket bättre genomförd än Färglösa 2 fyra år tidigare, men skillnaden är att InnebandyPiraterna-serien har en etablerad läsekrets som i åratal frågat efter en fortsättning. Jag får fanmejl varje vecka från unga läsare, vilket är riktigt kul. Däremot har lanseringen lidigt mycket av att det inte spelats någon tävlingsinnebandy. Varken elitmatcher eller ungdomsturneringar där jag kunnat signera.

Men nu har jag massor av manus som ligger och väntar på att färdigställas. Puh. Och det är en anledning till att jag dragit igång experimentet med Indieförfattaren.

Där kan den som vill följa mitt författarskap dels prenumerera (gratis) på nyhetsbrevet där jag skriver om indieförfattarens roll i Sverige idag och dels (för betalande prenumeranter 50-125 kr/mån) läsa tidigare outgivet skönlitterärt material i följetongsform. Det lutar åt att jag skriver en uppföljning på Familjen Juvelerkvist.

Så det är väl första uppmaningen idag, in och signa upp för Indieförfattaren. Jag har en bit kvar till 1000 true (betalande) fans.

Fortsätt läsaBoktugg är ett miljonföretag – men det räcker inte

Tillbaka till rötterna efter tolv år

Våren 2009 skrev och publicerade jag följetongen InnebandyPiraterna – första säsongen här på bloggen. Det var ett experiment, ett sätt att tvinga mig själv att slutföra boken eftersom jag redan från början hade läsare.

Då hade jag en idé om att publicera mig helt digitalt, kanske med inloggning som en medlemssajt. Men tiden var inte mogen. Även om ehandeln växte kraftigt då var den inte i närheten av den nivå vi har idag.

Storytel hade inte fått upp farten riktigt, även om tjänsten existerade. Folk var inte vana vid att betala för innehåll på nätet i samma utsträckning.

Så det blev en pappersbok som följdes av flera. Visserligen alltid som ebok och på senare år även som ljudböcker.

Men idag är det dags att sluta cirkeln. Idag lanserar jag Indieförfattaren som en nystart på mitt författarskap. Åter till där jag var för tolv år sedan, men med en helt annan erfarenhet av både att skriva böcker och bokbranschen.

Välkommen att följa min resa. Jag kommer att rapportera då och då här på bloggen, men framför allt är det via mejl som du kan läsa om framtidens författarskap och läsa mina ännu outgivna böcker som följetänger. Det här är sjunde dagen på det här projektet sedan beslutet togs. Ibland tar saker och ting tid, ibland går det fort.

Fortsätt läsaTillbaka till rötterna efter tolv år

Innebandy-VM i Malmö 2024 – dags för Floorball Pirates-böcker?

Läste igår att man nu beslutat att herr-VM i innebandy ska spelas i Malmö i december 2024 den 7-15 december. Mästerskapet spelas i Malmö Arena och Baltiska hallen. (Innebandy-VM 2020 skulle ha spelats i Finland men sköts upp ett år till 2021, på grund av Covid-19-pandemin så nu blir det VM även 2022).

Jag var själv med i organisationen kring VM i Sverige 2006 då gruppspelet avgjordes i Skåne, men finalspelet i Stockholm. Det var långt ifrån ett optimalt upplägg med alla de resor och transporter som detta innebar. Senast herr-VM spelades i Sverige var i Göteborg 2014 då jag själv var på plats under finalhelgen i Scandinavium och signerade böcker. Det är kanske den längsta och mest framgångsrika signering jag gjort med InnebandyPiraterna-böckerna.

”Jag vill att publiken går därifrån och kommer ihåg helhetsupplevelsen. Inte bara matchen i sig, utan hela inramningen, stämningen och känslan. Det ska vara aktiviteter före, under och efter matchen som gör att man som besökare är nöjd med hela upplevelsen. Det är det vi ska arbeta med för att åstadkomma den kommande tiden. Vi ska, med hjälp av supportrar och partners, visa upp något som den svenska innebandypubliken aldrig tidigare har sett i Sverige”, säger Stefan Jonasson, marknads- och arrangemangschef på Svensk Innebandy.

Det här (och det faktum att turneringen ska spelas i Malmö) får mig att fundera över om det här är ett tecken på att det är dags att göra verklighet av planerna på att översätta InnebandyPiraterna-serien till engelska? Kan det vara en lagom tidshorisont, att släppa dem om tre år?

Vi får se. Nu har jag skrivit klart både bok sju och åtta (den sista) i serien och endast redigering, korrektur och layout återstår innan jag kan ge ut de två sista. Samt givetvis inläsning till ljudbok av bok 6-8 som jag tänkt göra samtidigt. Helst under våren 2021.

Det finns önskemål om en spin-off på InnebandyPiraterna för yngre läsare, kanske 6-9 år. Kortare böcker och eventuellt även med bilder. Det skulle kunna vara ett projekt. Eller den spin-off som jag öppnar för i den åttonde boken som jag i så fall funderar på att skriva direkt på engelska – för den globala innebandymarknaden (innebandy spelas i mer än 50 länder).

Vi får se. Lite tråkigt på ett sätt att det inte blir några matcher i Helsingborg när man nu har en av Sveriges bästa arenor för innebandy, men Malmö är i alla fall nära om man ska köra med bokkartonger för signering. Om nu ungarna fortfarande vill ha pappersböcker om tre och ett halvt år? Det kanske snarare handlar om att erbjuda all publik att ladda ner och börja läsa eller lyssna på sin mobil?

Eller så är det nu som Netflix eller SVT ska passa på att filmatisera InnebandyPiraterna?

Fortsätt läsaInnebandy-VM i Malmö 2024 – dags för Floorball Pirates-böcker?

Nystart på bloggen?

Jag har varit väldigt dålig på att blogga här på min egen sajt. Det finns två skäl till det. Eller kanske en handfull till men här är de två främsta:

  1. Jag skriver i stort sett dagligen texter till bloggen/nyhetssajten Boktugg.se så det blir inte överdrivet mycket tid eller idéer kvar till att blogga här.
  2. Jag började för lite mer än ett år sedan förbereda flytten av den här sajten till en ny server hos en ny host. Men sedan kom det andra saker i vägen och det blev liggande. Men eftersom jag redan satt upp allt på den nya sajten så blev resultatet att jag inte uppdaterat varken den nya eller gamla sajten. Den blev liksom … pausad.

Så nu blir det bloggande varje dag? Nja, det tror jag inte. Men jag tänkte försöka hålla er uppdaterande om mitt skrivande, alltså det som sker i bokform där faktiskt 2020 var mitt kanske mest produktiva år någonsin då jag slutförde inte mindre än fem manus!

I skrivande stund håller jag på att peka om solvedahlgren.se till den nya sajten och när ni kan läsa detta innebär det att allt (?) fungerade som det skulle. Nu återstår att se om så är fallet.

Kommande veckor ska jag försöka snygga till det lite här också. Det ser ärligt talat hemskt ut.

Fortsätt läsaNystart på bloggen?

Nu har InnebandyPiraterna sålt i över 12000 exemplar

I februari i år nådde jag en milstolpe när InnebandyPiraterna-serien passerade 10.000 sålda exemplar, det var förstås mycket tack vare fjärde boken som kom ut i november 2014. I veckan nådde jag en ny häftig nivå: 12.000 sålda exemplar för hela serien totalt.

Det här beror förstås delvis på att InnebandyPiraterna 5 kom ut i början av oktober. Men inte enbart. Faktum är att alla de andra böckerna i serien fortsätter sälja varje månad. När jag är ute och signerar nu i juletider så är det framför allt den första boken jag säljer av – det är helt enkelt massor av läsare som ännu inte har upptäckt InnebandyPiraterna.

Den tredje säsongen är faktiskt slutsåld just nu. Egentligen borde den nya upplagan varit färdigtryckt för länge sedan men jag bestämde mig tidigare i år för att göra en nyutgåva av den, inte bara trycka om samma bok. Så när Tredje säsongen ges ut i början av 2016 så kommer jag att ha strukit bort en del scener. Det är en tjock bok, 460 sidor, rejält mycket fler sidor än de andra böckerna i serien. Jag vet ännu inte hur mycket tunnare den nya versionen blir.

Och frågan som alla läsare ställer sig, jag fick den första frågan per mejl bara två-tre veckor efter att femman kom ut: när kommer sjätte säsongen. Vis av erfarenhet ska jag inte ge något datum innan boken faktiskt är färdigskriven. Men jag har ett kort synopsis, en idé till vad den ska handla om. Och någon gång under 2016 ska den komma ut, troligen blir det framåt hösten.

Tills dess hoppas jag att InnebandyPiraterna har passerat nästa milstolpe – 15.000 sålda exemplar.

Fortsätt läsaNu har InnebandyPiraterna sålt i över 12000 exemplar

Bokbranschens framtid – vad liknar den?

Som författare och förläggare är det ingen tvekan om att bokbranschens framtid kommer att påverka mig. Jag och Lars Rambe har grundat vad vi tror är framtidens förlagsmodell, Hoi Förlag, där författaren tar ett större grepp genom att själv investera.

Ebokens genombrott i Sverige låter vänta på sig, men när (inte om) det kommer lär branschen förändras i grunden. Vi vet fortfarande inte om det blir streaming/prenumerationsmodellen som kommer att dominera likt Netflix och Spotify. När det gäller ljudböcker är svaret tvekslöst ja. Inom några år lär en fysisk ljudbok vara lika sällsynt som en LP- eller CD-skiva. De lär finnas, men långt ifrån alla titlar kommer att finnas fysiskt.

Förlagens roll är under attack av agenter, egenutgivare, hybridförlag och för all del globala aktörer. I musikbranschen dominerar ett fåtal stora skivbolag. Kommer samma sak att ske i Sverige? HarperCollins har tagit steget in i Sverige redan och kan följas av fler. Det är därför Bonniers idag jobbar stenhårt på att bygga en maktposition utanför Sverige. Varför? Jo, därför att om de ska signa de stora svenska författarna i framtiden så behöver de kunna ge dem en deal med utgivning i 20+ länder direkt.

Men vad händer med författarens roll? Idag skriver jag en krönika på boktugg.se (en nyhetssajt som hunnit fylla ett år och som i höst kommer att skaka om hela bokbranschen om jag får som jag vill) där jag tar upp redaktörens roll kontra författaren. Jag leker med tanken att även den delen påverkas av musik- och filmbranschens utveckling. Tänk om redaktörerna tar ett steg upp i hierarkin? Redan idag skrivs många böcker om i grunden av redaktörer eller spökskrivare.

Är det tänkbart att en duktig författare som även är en duktig redaktör kan vända på steken och anlita författare för att göra grundjobbet och sedan likt Avicii producerar en bästsäljare och sätter sitt eget namn på omslaget?

Märkte du förresten att min hemsida fått en ansiktslyftning. Karikatyren på mig själv fick jag höra såg ut som en gråhårig tonåring. Vilket kanske är precis vad jag är?

Läs min krönika på boktugg.se: Blir redaktörerna bokbranschens svar på Avicii eller Max Martin?

Fortsätt läsaBokbranschens framtid – vad liknar den?

12 andra sätt att tjäna pengar på sitt författarskap än att sälja böcker

Läs mer om artikeln 12 andra sätt att tjäna pengar på sitt författarskap än att sälja böcker
Fotolia, ajlatan.

Wow, vilket intresse det finns för att få veta hur många böcker man behöver sälja för att leva på sitt författarskap. Det är ett av mina mest delade och lästa inlägg på den här bloggen någonsin. Tänk om alla också hade läst och delat mina humorinlägg om bostadsbubblor och oceanen vid uppfartens slut?

Nåja, de flesta kommentarerna var positiva. Någon tyckte att det var nedslående och ville ge upp sitt skrivande. Andra påpekade att det inte bara är på sålda böcker man tjänar pengar utan att det finns andra vägar, som stipendier, tävlingar mm.

Så, vad blir det logiska? En bloggare måste följa läsarna dit de vill, vi lever trots allt i populismens tidevarv. Därför är det dags för en lista på saker som du kan tjäna pengar på som författare (nästan oberoende) av hur många böcker du säljer.

1. Stipendier

Det finns en uppsjö av stipendier att söka för författare. En del är förbehållna medlemmar i Författarförbundet eller personer bosatta i en viss del av landet. Andra kan sökas av vem som helst. Ofta är kriterierna baserade på litterär kvalitet, inte minst dem som finns hos Sveriges Författarfond. Där finns det dock riktigt stora stipendier att söka, exempelvis arbetsstipendier på ett eller två år som kan ge mellan 50.000 och 90.000 kr per år – skattefritt. Konkurrensen är hård, bara 15-20% av de sökande beviljas stipendier och jag misstänker att andelen minskar i takt med att det blir mer känt. Författarförbundet har samlat information om ett stort antal stipendier på både resor och pengar. Förlaget Natur & Kultur har ett stort antal stipendier, bland annat arbetsstipendier på 100.000 kr för sakprosa.

2. Föreläsningar

När man inser hur många böcker som behöver säljas för att det ska bli inkomster för författaren så är det naturligt att författare precis som dagens musikartister tjänar pengar på scenen. Allra enklast och mest lönsamt är det för författare av facklitteratur som kan anlitas som föreläsare av företag på konferenser. En del föreläsare skriver böcker för att legitimera sin kunskap, det blir snarast ett argument för att anlita dem som föreläsare. Om man kan så mycket om ett ämne att det räcker för att skriva en bok är det inga problem att prata i 45 minuter om det. För skönlitterära författare är det lite tuffare, då blir det lite moment 22 genom att bokförsäljning resulterar i efterfrågan som föreläsare. Riktigt bra blir det för författare som får möjlighet att sälja böcker i anslutning till sitt föredrag. Som en kollega uttryckte det: “de bjuder in mig och betalar för att jag ska prata i 45 minuter om min bok och sedan kan jag sitta och signera och sälja böcker till alla. Det blir som en 45 minuter lång reklamfilm som avslutas med ett bra erbjudande”. Hur mycket ska du ta betalt för en föreläsning? Författarförbundet har gjort sina rekommendationer på 2000-16.000 kr beroende på omfattning, den som är duktig kan tjäna mer och sedan finns det tillfällen när du kanske tjänar pengarna mer på försäljningen efteråt än själva framträdandet.

3. TV-reklam

Blir du en riktigt känd författare så kan du likt idrottsstjärnor få erbjudandet att medverka i reklamfilmer eller annonser. Men, helt ärligt så bygger det på att du först sålt en helsickes massa böcker. Det här är mer en bonus för våra bästsäljande författare.

4. Konsultuppdrag

Många fackboksförfattare kommer från en bakgrund som experter på något ämne och många av dem är konsulter. Precis som med föreläsare kan en bok då ge dem ytterligare trovärdighet som konsulter. Jag träffade en författare/konsult som använde sin bok som en utökat visitkort till nya kunder och bad kunden att läsa boken innan de diskuterade samarbetet. För skönlitterära författare är det inte lika enkelt. Sorry.

5. Skrivarkurser

Har du en pedagogisk ådra och kanske rentav har pluggat skrivande i teorin? Då kan du bli en i den växande skaran författare som drygar ut inkomsten med att vara lärare på skrivarkurser. Eftersom en av tre svenskar drömmer om att skriva en bok så kommer marknaden för skrivarkurser att fortsätta växa. Folkhögskolor, vuxenstudieförbund och mängder av små aktörer arrangerar kurser. Dessutom är det populärt med författarbesök i skolorna, ibland med inslag av tips om skrivande. För många författare kan skrivarkurser vara mer lönsamma än att skriva böcker. Det är också ett sätt att tänka i detalj på olika mekanismer i skrivandet, vilket kan utveckla dig som författare.

6. Skriva böcker om att skriva böcker

En logisk fortsättning på punkt 5 är förstås det som man ibland skämtar om i andra yrken. Om du inte kan skriva en bästsäljare så kan du alltid skriva en bok om hur man skriver bästsäljare. Intresset för att skriva växer och därmed intresset för böcker som ger insikter om hur man blir författare. Här har jag själv tassat lite i utkanten genom de två böcker jag skrivit tillsammans med Lars Rambe och Ann Ljungberg. Lyckas med bokutgivning som är en guide till hur man ger ut sin egen bok och Lyckas som författare som bygger vidare på den första boken och lär dig allt du behöver veta om bokbranschen samtidigt som flera kända författare delar med sig av sina upplevelser av hur det är att vara författare. Men för att din bok om skrivande ska sticka ut krävs förstås att du verkligen vet vad du pratar om, och hur bra den säljer beror också på hur etablerad och trovärdig du är.

7. Biblioteksutlåning

En författare kan tjäna pengar på tre sätt när folk lånar deras böcker på biblioteket:
a) när boken köps in så får man royalty precis som på andra sålda böcker. Det finns totalt närmare 1200 bibliotek i Sverige, men det är sällan en bok köps in av samtliga eftersom en stor del av dessa är kommundelsbibliotek. Ett bra resultat är snarare runt 300 ex, ett per kommun. En riktigt populär bok kan köpas in i flera ex per bibliotek, exempelvis barnböcker. Så uppmana dina vänner runtom i Sverige att gå in på sitt bibliotek och be att få låna din bok!
b) biblioteksersättning per utlån. För 2015 är det 87 öre per lån i ersättning. Pengarna är  skattepliktiga, samt pensions– och sjukpenninggrundande. Mottagarna måste själva betala sociala avgifter på de belopp de erhåller. Utlån under 2015 ger utdelning hösten 2016. Och dessutom finns det en tröskel – om dina böcker inte lånas ut minst 2000 gånger under ett år blir din ersättning noll. Då hamnar “dina” pengar istället i potten för stipendierna i punkt 1. Det har jag själv drabbats av.
c) numera finns ju även eböcker som kan lånas på bibliotek. Där har du kanske hört att ersättningen är högre och att det är dyrt för biblioteken. Numera har systemet gjorts om men det handlar i alla fall om att förlaget kan få 3-12 kr per utlånad ebok och sedan beror det på vilket avtal du har som författare ifall du får 1 eller 10 kr. Baksidan: du tjänar bara pengar på faktisk utlåning, inte själva inköpet av boken (se punkt a ovan)

8. Skriva noveller till veckotidningar

Jag skrev några noveller till veckotidningar i mitten av 90-talet. Då tjänade man 1500-3000 kr på en novell. Vill minnas att det var inkl sociala avgifter. Idag har jag hört summor som varierar mellan 3.000 och 10.000 kr för en novell, mycket beroende på hur etablerad författaren är. En stort författare kan användas som dragplåster på omslaget. Några författare har satsat på att skriva följetonger, som blir en slags kortromaner på runt 15-20.000 ord vilket är kanske en fjärdedel av en roman. Det i sin tur kan ge 15-20.000 kr, före alla skatter. Men poängen: det går snabbare att skriva än en roman och du kan ge ut flera på ett år. Idag har du dessutom möjligheten att i steg 2 ta din kortroman och ge ut den som ebok.

9. Skriv krönikor till tidningar

Författare är populära krönikörer. Men populära författare är mest populära som krönikörer. Det finns dock åtskilliga exempel på författare som byggt mycket av sin popularitet som författare via krönikor. Fredrik Backman exempelvis hade en stor och trogen läsekrets via tidningen Café som gav honom en rejäl boost när han släppte sin första roman En man som heter Ove. Du kan naturligtvis starta en egen blogg, men då måste du förutom att skriva läsvärda krönikor också se till att driva trafik till din sida. Det är långt ifrån enkelt. En krönikör i Metro eller någon annan stor svensk dagstidning har betydligt bättre odds att skriva något som delas av tusentals personer – och dessutom få betalt för det. Även om tidningarna skurit ner på sina frilansbudgetar så är det inte omöjligt att du för en text i veckan kan tjäna mer än vad du gör på tusentals sålda böcker. Dessutom: en egen krönika/spalt marknadsför dig som författare. Win-win.

10. Vinna tävlingar

Det finns en del litterära tävlingar med fina prispengar. Ju större pott, desto svårare att vinna. Nobelpriset ger runt 8 miljoner kronor men där kan du inte ens anmäla dig själv. Dessutom är oddsen rätt taskiga för svenska författare de närmsta åren eftersom Tranströmer vann 2011.

Till Augustpriset kan förlag nominera sina böcker som de tror på. Där får vinnaren 100.000 kronor men det riktigt stora värdet är marknadsföringen. En del vinnare har sålt tiotusentals böcker efter att de vunnit, trots minimal försäljning före prisutdelningen.

Utöver dessa jättepriser finns förstås mängder av små tävlingar, inte minst regionala. Ofta är det novelltävlingar i olika tidningar med prispengar på allt från några hundralappar till 10.000 kronor. Umeå novellpris fanns mellan 2007 och 2014 och delade fördelade varje år 100.000 kr i prispengar mellan fem-sex vinnare. En fördel med att delta i novelltävlingar är att du skriver noveller som du, ifall du förlorar, kan skicka in till tidningar eller ge ut som e-noveller eller en novellsamling.

11. Bli spökskrivare

Det finns en skala bland spökskrivare, från de helt anonyma som inte ens får med sitt namn i kolofonen och som skriver på sekretessavtal till de som syns på bokens omslag som medförfattare till biografier. Du skriver helt enkelt åt någon annan som har ett namn med större dragningskraft än ditt eget. Det går mycket rykten kring spökskrivande och det sägs att en del etablerade författares böcker egentligen skrivs av spökskrivare helt eller delvis. Jag tror för min del att det är vanligast när det gäller biografer eller fackböcker. En spökskrivare kan få från 50.000 kronor och uppåt för ett uppdrag, beroende på typ av bok, hur mycket jobb författare respektive spökskrivare ska göra och inte minst omfång. Nackdelen är förstås att det stjäl skrivtid från dina egna böcker och att du i värsta fall inte får någon cred för det du åstadkommit.

12. Precis vilket vanligt jobb som helst

Alltså, författare är inte rocket science. Det finns många andra jobb som inte heller är det. Skaffa dig ett hederligt jobb som inte kräver ditt engagemang efter att du lämnat arbetsplatsen. Kör taxi. Plocka jordgubbar. Jobba på lager. Det optimala är förstås att vara advokat som har så höga timarvoden att de kan tjäna en heltidslön genom att jobba 25%. Nu vet du varför så många advokater blir författare. Skämt åsido, i praktiken kräver ett jobb som advokat eller andra kvalificerade konsultuppdrag ofta betydligt flera timmar och ett stort ansvar. Som jag varit inne på så jobbar de allra flesta författare bredvid sitt författarskap, framför allt de första åren. Ibland de första fem, tio eller tjugo åren. John Grisham skrev sin första bok samtidigt som han jobbade heltid som advokat, 80 timmar i veckan och fortsatte i ytterligare några år även efter sitt genombrott. Ett vanligt jobb kan dessutom ge inspiration och idéer som kan berika ditt skrivande.

Men som vanligt – det bästa rådet är att skriva varje dag. På din nästa bok eller novell.

Fortsätt läsa12 andra sätt att tjäna pengar på sitt författarskap än att sälja böcker

Små ponnies genererar stora pengar

Var och handlade med en av döttrarna som hade med sig egna pengar. Mynt i en plånbok. Ungefär 24 kronor. Hon kollade på nästan varenda leksak och tidning  i affären. Och konstaterade att hon inte kunde köpa någonting eftersom allt kostade minst 30 kr. Till slut hittade hon automaterna med plastbollar med miniprylar vid entrén och lyckades handla en sådan för 5 kr. En nyttig läxa om att saker och ting kostar pengar, mamma och pappa kan inte bara köpa nya leksaker och annat varje dag hur som helst. Tyckte jag.

Mina döttrar gillar My Little Pony. En serie leksaker som lanserade 1983 och sedan dess fått nytt liv och återlanserats flera gånger till nya generationer. Den fjärde generationen My Little Pony lanserades genom en animerad tv-serie 2010 som nått både nya barn och även fått tittare mellan 15 och 35 år.

MyLittlePony-spelSåledes laddade vi hem en My Little Pony-app till plattan. Ett fint och välgjort spel såvitt jag kan se. Den var gratis, men som med många andra gratisappar kan man göra köp inne i appen för att snabba på utvecklingen i spelet. Och sedan en tid tillbaka så har Google gjort det enklare att göra dessa små köp inne i appar, utan att behöva ange kod och handla. One click buy. Istället måste man själv se till att aktivera lösenord för att undvika att barnen shoppar loss. Vilket vi missat. Barnen har ju inte tillgång till Google Play där apparna säljs eller laddas ner gratis.

Så häromdagen kom det fyra snabba mejl som meddelade att barnen hade handlat i My Little Pony-appen. Scoop of bits för 38 kr och Pouch of gems för 15 kr. Det kändes som onödiga pengar, men ändå. Fast när det visade sig att de handlat ett berg av bits och gems, Mountain of Gems, för 229 kr. Gånger två. Då blev man allt lite irriterad. Över 500 spänn på några minuter!

Eller förbannad. Känns lite som lurendrejeri. Spel som riktar sig till barn, byggda för att lura dem på pengar. Man kan ana att detta spel genererar en del intäkter, det har laddats ner mer än 10 miljoner gånger och över 400 000 användare har betygsatt det. Höga betyg, 4,4 i snitt men också runt 10% som ger betyg 1. De flesta av dessa kritiserar just att det snabbt blir stora pengar.  Många föräldrar alltför sent inser vad barnen ställer till med och vet kanske inte heller var och hur de ska reklamera köp.

Lyckligtvis reagerade jag snabbt och reklamerade till Google Play och speltillverkaren och påpekade att köpen gjorts av minderåriga barn inuti spelet. Även om policyn säger att det är öppet köp bara i 15 minuter så meddelade de att pengarna ska återbetalas med tanke på omständigheterna. Mycket bra, misstänker att det händer rätt ofta och det bästa sättet för speltillverkaren att slippa badwill är att bara godkänna reklamationer.

Om dina barn sitter och spelar på din Androidplatta – se till att lösenordsskydda betalningar – även om du redan spärrat Google Play. Här hittar du instruktioner för att lägga in lösenordsskydd.

Affärsmodellen som sådan? Tja, jag är lite kluven till det. Jag förstår att ett spel inte kan vara gratis, det måste finansieras antingen av annonser eller betalfunktioner.  Jag gillar Freemium som modell på nätet, att man betalar för extrafunktioner när man är nöjd med en tjänst. Men det måste finnas proportioner på vilka summor som kan spenderas i ett spel. Är det rimligt att man ska kunna handla för hundratals (tusentals?) kronor i ett barnspel? Då föredrar jag betalspel där man köper appen en gång och vet vad den kostar. Finns många fina sådana, inte minst svenska som Pettson & Findus.

Jag googlar lite och ser att kritiken inte är ny. En användare skrev ett öppet brev till Gameloft redan 2012. Det finns förstås även vuxna My Little Pony-fans och dessa kan faktiskt räkna:
In the true spirit of the show on which it is based, this game should be designed so that little kids can enjoy it as well as bronies. Sadly, your game, which costs $100+ in real world cash to complete is just a horrifically greedy money grab.
Efter det verkar tillverkaren ha justerat priserna så att det inte skulle vara lika dyrt. Sa de. Mitt exempel ovan tyder på motsatsen.

Jag klarade mig ändå lindrigt. Läste att en 5-årig pojke i England lyckades shoppa loss inne i en app på föräldrarnas iPad och handla för 1700 pund (ca 20 000 kr) inom loppet av tio minuter

Fortsätt läsaSmå ponnies genererar stora pengar

Hur mycket detaljer är mer än tillräckligt i en bok?

(detta är inlägg nr 52 i #blogg100)

messy-office-room-iStock_000016644217SmallHur mycket detaljer behövs egentligen i en bok? Det är en fråga man ställer sig varje gång man skriver en scen eller en mening i ett manus. Det finns lite olika skolor och varje författare måste själv hitta sin stil och sin detaljnivå.

En del fyller sida upp och sida ner med detaljerade beskrivningar av utseende, doft och disposition av ett rum eller en annan plats där scenen utspelar sig. Andra skalar av mer och nöjer sig med att välja ut ett par detaljer, de som verkligen sätter sin prägel. Jag gillar det sistnämnda, det är egentligen mer realistiskt att du kommer in i ett rum och får syn på någonting som sticker ut och avviker från det övriga. Som kontorsrummet på bilden – hur skulle du beskriva det? (nej, det är inte mitt kontor)

Den andra metoden kräver betydligt mer för att hålla liv i läsarens intresse. På samma sätt är det med personer i berättelsen. Ska man beskriva varje klädesplagg och varje hårstrå och ansiktsuttryck hos sina huvudpersoner, eller nöja sig med några utvalda detaljer? Återigen, författarens val.

När jag nu skriver min april-roman, InnebandyPiraterna 4, så är innebandymatcher en del av handlingen. Varje match kan egentligen broderas ut precis hur mycket som helst om jag vill. Men det hade tröttat ut läsaren. Vissa matcher måste avfärdas med en rad. Helsingborg Consuls besegrade Mullsjö Lakers med 6-3 i första omgången. Ibland får det räcka. I andra fall kanske jag skriver 1500 ord om en enda match för att den har större betydelse för handlingen.

När man ska beskriva miljöer krävs research. Och man kan göra nästan hur mycket research som helst om olika detaljer. Internet är en extrem hjälp. Tänker ibland på hur författare fick tag på bakgrundsinformation innan de hade hjälp av nätet. Då var man sannolikt tvungen att plöja böcker på bibliotek eller ringa runt och leta efter källor med kunskap om det man ville veta. Ibland kan man behöva det i alla fall, för att ge lite mer djup än internet kan erbjuda i de flesta ämnen.

Men även på nätet kan man spendera olika mycket tid, beroende på behov. Ibland kanske man måste läsa grundligt och besöka flera olika sajter för att dubbelkolla uppgifter och lära sig mer än vad som sen kommer med i boken. Men vid vissa tillfällen är det bara att googla en viss uppgift. Jag brukar exempelvis googla ”Common surnames [landets namn på engelska]” när jag ska namnge en spelare i något av lagen på Floorball World Tour.

Men risken med denna research är förstås att man kan fastna, surfa runt och läsa sida efter sida med spännande information. Minuter blir till timmar och den där heliga skrivtiden går upp i rök, trots att man jobbar på boken. Jag försöker markera sånt i manus och istället gå vidare. En notering om ”OBS! Kolla upp xxxx” som jag kan gå tillbaks till senare. Men iblabnd behöver man veta för att välja hur karaktärerna ska agera.

Allt faller tillbaks på hur mycket detaljer som är tillräckligt. Om du inte vet eller inte kan ta reda på något så låtsas inte, jobba runt det.

Skriv-en-roman-på-30-dagar-rapport (läs mer här)

Annandag påsk, uppe halv sju och skrev sedan 1300 ord på något mer än en timme. Lite avbrott för surfande och faktaletande. Sedan heldagsutflykt med familjen. Men lyckades ändå klämma in ett kvällspass på lite drygt 45 minuter som gav mig 700 ord till och därmed en bra avslutning på påsken och en bra start på nya veckan.

Summering:
Dag 1: 964 ord – totalt 964 ord.
Dag 2: 991 ord – totalt 1.955 ord
Dag 3: 1690 ord – totalt 3.645 ord
Dag 4: 924 ord – totalt 4.569 ord
Dag 5: 2396 ord – totalt 6.965 ord
Dag 6: 4086 ord ord – totalt 11.051 ord
Dag 7: 1350 ord – totalt 12.401 ord
Dag 8: 610 ord – totalt 13.011 ord
Dag 9: 2024 ord – totalt 15.035 ord
Dag 10: 1487 ord – totalt 16.522 ord
Dag 11: 1079 ord – totalt 17.601 ord
Dag 12: 1028 ord – totalt 18.629 ord
Dag 13: 660 ord – totalt 19.289 ord
Dag 14: 1335 ord – totalt 20.624 ord
Dag 15: 59 ord – totalt 20.683 ord
Dag 16: 1141 ord – totalt 21.824 ord
Dag 17: 4564 ord – totalt 26.388 ord
Dag 18: 2237 ord – totalt 28.625 ord
Dag 19: 2633 ord – totalt 31.258 ord
Dag 20: 5019 ord – totalt 36.277 ord
Dag 21: 2024 ord – totalt 38.301 ord

Fortsätt läsaHur mycket detaljer är mer än tillräckligt i en bok?