Wow, vilket intresse det finns för att få veta hur många böcker man behöver sälja för att leva på sitt författarskap. Det är ett av mina mest delade och lästa inlägg på den här bloggen någonsin. Tänk om alla också hade läst och delat mina humorinlägg om bostadsbubblor och oceanen vid uppfartens slut?
Nåja, de flesta kommentarerna var positiva. Någon tyckte att det var nedslående och ville ge upp sitt skrivande. Andra påpekade att det inte bara är på sålda böcker man tjänar pengar utan att det finns andra vägar, som stipendier, tävlingar mm.
Så, vad blir det logiska? En bloggare måste följa läsarna dit de vill, vi lever trots allt i populismens tidevarv. Därför är det dags för en lista på saker som du kan tjäna pengar på som författare (nästan oberoende) av hur många böcker du säljer.
1. Stipendier
Det finns en uppsjö av stipendier att söka för författare. En del är förbehållna medlemmar i Författarförbundet eller personer bosatta i en viss del av landet. Andra kan sökas av vem som helst. Ofta är kriterierna baserade på litterär kvalitet, inte minst dem som finns hos Sveriges Författarfond. Där finns det dock riktigt stora stipendier att söka, exempelvis arbetsstipendier på ett eller två år som kan ge mellan 50.000 och 90.000 kr per år – skattefritt. Konkurrensen är hård, bara 15-20% av de sökande beviljas stipendier och jag misstänker att andelen minskar i takt med att det blir mer känt. Författarförbundet har samlat information om ett stort antal stipendier på både resor och pengar. Förlaget Natur & Kultur har ett stort antal stipendier, bland annat arbetsstipendier på 100.000 kr för sakprosa.
2. Föreläsningar
När man inser hur många böcker som behöver säljas för att det ska bli inkomster för författaren så är det naturligt att författare precis som dagens musikartister tjänar pengar på scenen. Allra enklast och mest lönsamt är det för författare av facklitteratur som kan anlitas som föreläsare av företag på konferenser. En del föreläsare skriver böcker för att legitimera sin kunskap, det blir snarast ett argument för att anlita dem som föreläsare. Om man kan så mycket om ett ämne att det räcker för att skriva en bok är det inga problem att prata i 45 minuter om det. För skönlitterära författare är det lite tuffare, då blir det lite moment 22 genom att bokförsäljning resulterar i efterfrågan som föreläsare. Riktigt bra blir det för författare som får möjlighet att sälja böcker i anslutning till sitt föredrag. Som en kollega uttryckte det: “de bjuder in mig och betalar för att jag ska prata i 45 minuter om min bok och sedan kan jag sitta och signera och sälja böcker till alla. Det blir som en 45 minuter lång reklamfilm som avslutas med ett bra erbjudande”. Hur mycket ska du ta betalt för en föreläsning? Författarförbundet har gjort sina rekommendationer på 2000-16.000 kr beroende på omfattning, den som är duktig kan tjäna mer och sedan finns det tillfällen när du kanske tjänar pengarna mer på försäljningen efteråt än själva framträdandet.
3. TV-reklam
Blir du en riktigt känd författare så kan du likt idrottsstjärnor få erbjudandet att medverka i reklamfilmer eller annonser. Men, helt ärligt så bygger det på att du först sålt en helsickes massa böcker. Det här är mer en bonus för våra bästsäljande författare.
4. Konsultuppdrag
Många fackboksförfattare kommer från en bakgrund som experter på något ämne och många av dem är konsulter. Precis som med föreläsare kan en bok då ge dem ytterligare trovärdighet som konsulter. Jag träffade en författare/konsult som använde sin bok som en utökat visitkort till nya kunder och bad kunden att läsa boken innan de diskuterade samarbetet. För skönlitterära författare är det inte lika enkelt. Sorry.
5. Skrivarkurser
Har du en pedagogisk ådra och kanske rentav har pluggat skrivande i teorin? Då kan du bli en i den växande skaran författare som drygar ut inkomsten med att vara lärare på skrivarkurser. Eftersom en av tre svenskar drömmer om att skriva en bok så kommer marknaden för skrivarkurser att fortsätta växa. Folkhögskolor, vuxenstudieförbund och mängder av små aktörer arrangerar kurser. Dessutom är det populärt med författarbesök i skolorna, ibland med inslag av tips om skrivande. För många författare kan skrivarkurser vara mer lönsamma än att skriva böcker. Det är också ett sätt att tänka i detalj på olika mekanismer i skrivandet, vilket kan utveckla dig som författare.
6. Skriva böcker om att skriva böcker
En logisk fortsättning på punkt 5 är förstås det som man ibland skämtar om i andra yrken. Om du inte kan skriva en bästsäljare så kan du alltid skriva en bok om hur man skriver bästsäljare. Intresset för att skriva växer och därmed intresset för böcker som ger insikter om hur man blir författare. Här har jag själv tassat lite i utkanten genom de två böcker jag skrivit tillsammans med Lars Rambe och Ann Ljungberg. Lyckas med bokutgivning som är en guide till hur man ger ut sin egen bok och Lyckas som författare som bygger vidare på den första boken och lär dig allt du behöver veta om bokbranschen samtidigt som flera kända författare delar med sig av sina upplevelser av hur det är att vara författare. Men för att din bok om skrivande ska sticka ut krävs förstås att du verkligen vet vad du pratar om, och hur bra den säljer beror också på hur etablerad och trovärdig du är.
7. Biblioteksutlåning
En författare kan tjäna pengar på tre sätt när folk lånar deras böcker på biblioteket:
a) när boken köps in så får man royalty precis som på andra sålda böcker. Det finns totalt närmare 1200 bibliotek i Sverige, men det är sällan en bok köps in av samtliga eftersom en stor del av dessa är kommundelsbibliotek. Ett bra resultat är snarare runt 300 ex, ett per kommun. En riktigt populär bok kan köpas in i flera ex per bibliotek, exempelvis barnböcker. Så uppmana dina vänner runtom i Sverige att gå in på sitt bibliotek och be att få låna din bok!
b) biblioteksersättning per utlån. För 2015 är det 87 öre per lån i ersättning. Pengarna är skattepliktiga, samt pensions– och sjukpenninggrundande. Mottagarna måste själva betala sociala avgifter på de belopp de erhåller. Utlån under 2015 ger utdelning hösten 2016. Och dessutom finns det en tröskel – om dina böcker inte lånas ut minst 2000 gånger under ett år blir din ersättning noll. Då hamnar “dina” pengar istället i potten för stipendierna i punkt 1. Det har jag själv drabbats av.
c) numera finns ju även eböcker som kan lånas på bibliotek. Där har du kanske hört att ersättningen är högre och att det är dyrt för biblioteken. Numera har systemet gjorts om men det handlar i alla fall om att förlaget kan få 3-12 kr per utlånad ebok och sedan beror det på vilket avtal du har som författare ifall du får 1 eller 10 kr. Baksidan: du tjänar bara pengar på faktisk utlåning, inte själva inköpet av boken (se punkt a ovan)
8. Skriva noveller till veckotidningar
Jag skrev några noveller till veckotidningar i mitten av 90-talet. Då tjänade man 1500-3000 kr på en novell. Vill minnas att det var inkl sociala avgifter. Idag har jag hört summor som varierar mellan 3.000 och 10.000 kr för en novell, mycket beroende på hur etablerad författaren är. En stort författare kan användas som dragplåster på omslaget. Några författare har satsat på att skriva följetonger, som blir en slags kortromaner på runt 15-20.000 ord vilket är kanske en fjärdedel av en roman. Det i sin tur kan ge 15-20.000 kr, före alla skatter. Men poängen: det går snabbare att skriva än en roman och du kan ge ut flera på ett år. Idag har du dessutom möjligheten att i steg 2 ta din kortroman och ge ut den som ebok.
9. Skriv krönikor till tidningar
Författare är populära krönikörer. Men populära författare är mest populära som krönikörer. Det finns dock åtskilliga exempel på författare som byggt mycket av sin popularitet som författare via krönikor. Fredrik Backman exempelvis hade en stor och trogen läsekrets via tidningen Café som gav honom en rejäl boost när han släppte sin första roman En man som heter Ove. Du kan naturligtvis starta en egen blogg, men då måste du förutom att skriva läsvärda krönikor också se till att driva trafik till din sida. Det är långt ifrån enkelt. En krönikör i Metro eller någon annan stor svensk dagstidning har betydligt bättre odds att skriva något som delas av tusentals personer – och dessutom få betalt för det. Även om tidningarna skurit ner på sina frilansbudgetar så är det inte omöjligt att du för en text i veckan kan tjäna mer än vad du gör på tusentals sålda böcker. Dessutom: en egen krönika/spalt marknadsför dig som författare. Win-win.
10. Vinna tävlingar
Det finns en del litterära tävlingar med fina prispengar. Ju större pott, desto svårare att vinna. Nobelpriset ger runt 8 miljoner kronor men där kan du inte ens anmäla dig själv. Dessutom är oddsen rätt taskiga för svenska författare de närmsta åren eftersom Tranströmer vann 2011.
Till Augustpriset kan förlag nominera sina böcker som de tror på. Där får vinnaren 100.000 kronor men det riktigt stora värdet är marknadsföringen. En del vinnare har sålt tiotusentals böcker efter att de vunnit, trots minimal försäljning före prisutdelningen.
Utöver dessa jättepriser finns förstås mängder av små tävlingar, inte minst regionala. Ofta är det novelltävlingar i olika tidningar med prispengar på allt från några hundralappar till 10.000 kronor. Umeå novellpris fanns mellan 2007 och 2014 och delade fördelade varje år 100.000 kr i prispengar mellan fem-sex vinnare. En fördel med att delta i novelltävlingar är att du skriver noveller som du, ifall du förlorar, kan skicka in till tidningar eller ge ut som e-noveller eller en novellsamling.
11. Bli spökskrivare
Det finns en skala bland spökskrivare, från de helt anonyma som inte ens får med sitt namn i kolofonen och som skriver på sekretessavtal till de som syns på bokens omslag som medförfattare till biografier. Du skriver helt enkelt åt någon annan som har ett namn med större dragningskraft än ditt eget. Det går mycket rykten kring spökskrivande och det sägs att en del etablerade författares böcker egentligen skrivs av spökskrivare helt eller delvis. Jag tror för min del att det är vanligast när det gäller biografer eller fackböcker. En spökskrivare kan få från 50.000 kronor och uppåt för ett uppdrag, beroende på typ av bok, hur mycket jobb författare respektive spökskrivare ska göra och inte minst omfång. Nackdelen är förstås att det stjäl skrivtid från dina egna böcker och att du i värsta fall inte får någon cred för det du åstadkommit.
12. Precis vilket vanligt jobb som helst
Alltså, författare är inte rocket science. Det finns många andra jobb som inte heller är det. Skaffa dig ett hederligt jobb som inte kräver ditt engagemang efter att du lämnat arbetsplatsen. Kör taxi. Plocka jordgubbar. Jobba på lager. Det optimala är förstås att vara advokat som har så höga timarvoden att de kan tjäna en heltidslön genom att jobba 25%. Nu vet du varför så många advokater blir författare. Skämt åsido, i praktiken kräver ett jobb som advokat eller andra kvalificerade konsultuppdrag ofta betydligt flera timmar och ett stort ansvar. Som jag varit inne på så jobbar de allra flesta författare bredvid sitt författarskap, framför allt de första åren. Ibland de första fem, tio eller tjugo åren. John Grisham skrev sin första bok samtidigt som han jobbade heltid som advokat, 80 timmar i veckan och fortsatte i ytterligare några år även efter sitt genombrott. Ett vanligt jobb kan dessutom ge inspiration och idéer som kan berika ditt skrivande.
Men som vanligt – det bästa rådet är att skriva varje dag. På din nästa bok eller novell.
