Alla dessa outgivna manus

Alla dessa outgivna manus
Förra veckan gick jag i mål med första utkastet av mitt nya manus. Så här ser det ut i skrivprogammet Scrivener.

”Nu får du ta dig i kragen och ge ut några böcker”, sa en författarkollega när jag berättade om mitt nuvarande läge.

Jag gav visserligen ut två böcker i december, InnebandyPiraterna 6 och Familjen Juvelerkvist. Men eftersom jag inte gjort några signeringar eller intervjuer kring de båda böckerna så känns det knappt som riktiga utgivningar. Releaser i skuggan av pandemin, kan man kalla dem.

Fortsätt läsa Alla dessa outgivna manus

BTJ-betyg på InnebandyPiraterna 6

Så kom då BTJ:s betyg på InnebandyPiraterna 6. BTJ är en förkortning för Bibliotekstjänst och är ett slags inköpsstöd för biblioteken, de recenserar tusentals böcker varje år. Kortfattade beskrivningar och omdömen som ska hjälpa bibliotekarier att avgöra om det är en bok värd att köpa in.

Fortsätt läsa BTJ-betyg på InnebandyPiraterna 6

Missad deadline för flera projekt

Missad deadline för flera projekt
Dagens insats på nya manuset. Det går framåt och inom några veckor borde årets första manus vara färdigskrivet.

I början av året satte jag en optimistisk deadline: att skriva klart manus nr 2 i min nya deckarserie (ja, jag ska avslöja namnet på den snart och berätta mer om den, men inte idag) till min födelsedag eller åtminstone till den siste februari.

Men det misslyckades. Idag klockade jag in på 52 000 ord lite drygt och manus kommer att bli mellan 70 000 och 80 000 ord, enligt mina uppskattningar utifrån mitt kapitelsynopsis.

Fortsätt läsa Missad deadline för flera projekt

Att återstarta en författarkarriär

Att återstarta en författarkarriär
Idag var det härligt vårvädet nere i Skåne, tog en lång promenad med familjen längs havet.

Det var länge sedan jag gjorde en riktig lansering av en ny bok. Jag släppte två i december 2020 men kan inte påstå att någon av de lanseringarna blev särskilt lyckad eller välplanerad.

Först kom Familjen Juvelerkvist (som gick som följetong på Boktugg i december 2019) som ljudbok hos Word Audio och släpptes i alla streamingtjänster och för download. Jag försökte såklart sprida budskapet om detta på Facebook och … ja, i något av Boktuggs nyhetsbrev. Den fick ett par hundra lyssningar i alla fall första två veckorna.

Fortsätt läsa Att återstarta en författarkarriär

Innebandy-VM i Malmö 2024 – dags för Floorball Pirates-böcker?

Läste igår att man nu beslutat att herr-VM i innebandy ska spelas i Malmö i december 2024 den 7-15 december. Mästerskapet spelas i Malmö Arena och Baltiska hallen. (Innebandy-VM 2020 skulle ha spelats i Finland men sköts upp ett år till 2021, på grund av Covid-19-pandemin så nu blir det VM även 2022).

Jag var själv med i organisationen kring VM i Sverige 2006 då gruppspelet avgjordes i Skåne, men finalspelet i Stockholm. Det var långt ifrån ett optimalt upplägg med alla de resor och transporter som detta innebar. Senast herr-VM spelades i Sverige var i Göteborg 2014 då jag själv var på plats under finalhelgen i Scandinavium och signerade böcker. Det är kanske den längsta och mest framgångsrika signering jag gjort med InnebandyPiraterna-böckerna.

”Jag vill att publiken går därifrån och kommer ihåg helhetsupplevelsen. Inte bara matchen i sig, utan hela inramningen, stämningen och känslan. Det ska vara aktiviteter före, under och efter matchen som gör att man som besökare är nöjd med hela upplevelsen. Det är det vi ska arbeta med för att åstadkomma den kommande tiden. Vi ska, med hjälp av supportrar och partners, visa upp något som den svenska innebandypubliken aldrig tidigare har sett i Sverige”, säger Stefan Jonasson, marknads- och arrangemangschef på Svensk Innebandy.

Det här (och det faktum att turneringen ska spelas i Malmö) får mig att fundera över om det här är ett tecken på att det är dags att göra verklighet av planerna på att översätta InnebandyPiraterna-serien till engelska? Kan det vara en lagom tidshorisont, att släppa dem om tre år?

Vi får se. Nu har jag skrivit klart både bok sju och åtta (den sista) i serien och endast redigering, korrektur och layout återstår innan jag kan ge ut de två sista. Samt givetvis inläsning till ljudbok av bok 6-8 som jag tänkt göra samtidigt. Helst under våren 2021.

Det finns önskemål om en spin-off på InnebandyPiraterna för yngre läsare, kanske 6-9 år. Kortare böcker och eventuellt även med bilder. Det skulle kunna vara ett projekt. Eller den spin-off som jag öppnar för i den åttonde boken som jag i så fall funderar på att skriva direkt på engelska – för den globala innebandymarknaden (innebandy spelas i mer än 50 länder).

Vi får se. Lite tråkigt på ett sätt att det inte blir några matcher i Helsingborg när man nu har en av Sveriges bästa arenor för innebandy, men Malmö är i alla fall nära om man ska köra med bokkartonger för signering. Om nu ungarna fortfarande vill ha pappersböcker om tre och ett halvt år? Det kanske snarare handlar om att erbjuda all publik att ladda ner och börja läsa eller lyssna på sin mobil?

Eller så är det nu som Netflix eller SVT ska passa på att filmatisera InnebandyPiraterna?

Fortsätt läsa Innebandy-VM i Malmö 2024 – dags för Floorball Pirates-böcker?

Nystart på bloggen?

Jag har varit väldigt dålig på att blogga här på min egen sajt. Det finns två skäl till det. Eller kanske en handfull till men här är de två främsta:

  1. Jag skriver i stort sett dagligen texter till bloggen/nyhetssajten Boktugg.se så det blir inte överdrivet mycket tid eller idéer kvar till att blogga här.
  2. Jag började för lite mer än ett år sedan förbereda flytten av den här sajten till en ny server hos en ny host. Men sedan kom det andra saker i vägen och det blev liggande. Men eftersom jag redan satt upp allt på den nya sajten så blev resultatet att jag inte uppdaterat varken den nya eller gamla sajten. Den blev liksom … pausad.

Så nu blir det bloggande varje dag? Nja, det tror jag inte. Men jag tänkte försöka hålla er uppdaterande om mitt skrivande, alltså det som sker i bokform där faktiskt 2020 var mitt kanske mest produktiva år någonsin då jag slutförde inte mindre än fem manus!

I skrivande stund håller jag på att peka om solvedahlgren.se till den nya sajten och när ni kan läsa detta innebär det att allt (?) fungerade som det skulle. Nu återstår att se om så är fallet.

Kommande veckor ska jag försöka snygga till det lite här också. Det ser ärligt talat hemskt ut.

Fortsätt läsa Nystart på bloggen?

Ett nytt försök med NaNoWriMo

Jag har skrivit om National Novel Writing Month tidigare. Tävlingen där man tävlar mot sig själv i utmaningen att skriva en roman (något längre än en kortroman) på 50 000 ord på 30 dagar, som arrangeras i november varje år.

Jag har försökt ett par gånger men aldrig gått i mål så att säga. Det är helt enkelt så att det är svårt att sätta av den tid som krävs varje dag i en hel månad när man har familj och jobb att ta hänsyn till. Ibland är det tiden och ibland idéerna som tar slut.

50 000 ord delat med 30 är 1667 ord i snitt per dag. För min del handlar det om kanske två timmars skrivtid varje dag, plus att jag behöver ha förberett lite vad varje kapitel ska handla om och göra lite research.

Så frågan var förstås – skulle jag ge mig på utmaningen i år när jag precis slutfört ett manus till en ny fantasyroman och egentligen borde lägga lite tid på att redigera det manuset? Jag har låtit det vila några veckor och inväntat kommentarer från några testläsare.

Men samtidigt lockade det, att sätta en vana att skriva varje dag. Och så är det ju det här med alla mina fans. Alltså alla läsare av InnebandyPiraterna-serien som hör av sig hela tiden och undrar – när kommer sjätte säsongen?

Jag insåg att det enklaste (?) sättet att klara NaNoWriMo är att skriva om något jag redan är någorlunda inläst på. Där de flesta karaktärerna redan är klara, världen är definierad och det finns en befintligt story att bygga vidare på. Dessutom något som efterfrågas av läsarna.

Så just nu skriver jag på InnebandyPiraterna 6. Kors i taket. Ta i trä. Jag tänker att oavsett hur det går med själva utmaningen så kommer jag i alla fall att ha skrivit en rejäl bit på en ny bok i serien. Jag har nämligen kläckt en idé som gör att den nya boken kommer att bli lite annorlunda i upplägget än de tidigare. Men det var nästan nödvändigt eftersom det är så länge sedan den femte boken kom ut (2015).

Jag har även skrivit om mina NaNoWriMo-äventyr på Boktugg.se som är mitt stora projekt sedan några år tillbaka. Är du intresserad av bokbranschen rekommenderar jag att du gör som över 5000 andra och läser vårt nyhetsbrev.

Fortsätt läsa Ett nytt försök med NaNoWriMo

Nollvision vs Nolltolerans

Nollvision vs Nolltolerans
Close up view of young people putting their hands together. Friends with stack of hands showing unity and teamwork.

Nollvisionen i trafiken firar 20 år. Är det inte dags att införa en Nollvision även för kriminalitet?

Fortsätt läsa Nollvision vs Nolltolerans

Årets sommarpresent – för både storläsare och läsvägrare

Jag har släppt en ny bok! Du kan läsa mer om processen och idén bakom i den här artikeln som jag skrivit på Boktugg alldeles nyligen.

Men den här boken är faktiskt en presentbok. Perfekt för den som är storläsare eller ifall du vill ge bort den till någon som aldrig läser böcker.

Från baksidestexten:

Varför ska man läsa böcker? Alla skönlitterära böcker innebär en flykt från verkligheten och att värdefull tid som kunde läggas på arbete och relationer slösas bort. Faktaböcker tar lång tid att läsa och är de verkligen mer effektiva än att se en dokumentär på
Discovery Channel eller att läsa lite tweets?

I den här boken har vi samlat alla goda anledningar som finns till att INTE läsa böcker.

Finstilt: innan du köper boken bör du bläddra i den (sorry, det går inte i nätbokhandeln) och vara medveten om att den här boken innehåller väldigt lite text i förhållande till antalet sidor i boken. Våra jurister råder oss att informera om att mer än nio av tio sidor faktiskt är helt blanka och att somliga skulle till och med gå så långt att bara kalla det för ”anteckningsbok”.

Anledningar att inte läsa böcker
av Sölve Dahlgren
Dahlgrens Förlag
ISBN: 9789186913069
Utgiven: 2017-05-11
[ Köp på Adlibris ] | [ Köp på Bokus ]

Du kan köpa den direkt här nedan i min egen minishop. Om det inte funkar så klicka på den här länken till världens minsta bokhandel eller köp den hos Bokus eller Adlibris.

Fortsätt läsa Årets sommarpresent – för både storläsare och läsvägrare

Betalväggar, murar och grindar för digitalt innehåll

Svenska dagstidningar har nu hittat sin holy grail – betalväggen. Inspirerade av framgångar för Netflix och Spotify så satsar varje dagstidning nu på samma modell. Allt fler artiklar göms bakom Plus eller Premium och besökaren ska lockas att registrera sig och betala 1 kr första månaden och därefter 99 kr eller mer per månad för ett digitalt abonnemang.

Det positiva är att de flesta nu verkar släppa ankaret som tyngt dem i mer än tio år – papperstidningen. Det är inte länge sedan prenumerationssäljare ringde och erbjöd abonnemang på papperstidningen för 199 kr/månad och ville du ha enbart den digitala så kunde du få det för 179 kr/månad. Man var övertygade om att alla kunder innerst inne ville ha en papperstidning i brevlådan.

Nu börjar de faktiskt flytta läsarna från papper till print och det logiska scenariot är att sjudagarstidningen snart är historia och successivt kommer att förvandlas till en veckotidning.

Hit men inte längre. DN:s betalvägg slår till. 

Det var det positiva. Det negativa är förstås att man inte kan jämföra Netflix med Helsingborgs Dagblad eller Spotify med Dagens Nyheter.

Varför? Jo, innehållet är alldeles för begränsat. Om jag vill ha ”Netflix för nyheter” som är vad Helsingborgs Dagblad tycker att de erbjuder tillsammans med Sydsvenskan så skulle det inte bara innehålla dessa två (om vi är snälla) dagstidningars material bakom betalväggen utan samtliga svenska tidningars material – GP, DN, SvD och dessutom alla norrländska, småländska och alla andra landskaps lokaltidningar. Det är troligen värt 99 kr att slippa mötas av en enda betalvägg när man läser nyheter.

Men om jag ska teckna ett abonnemang som är ”Spotify för nyheter” som väl är vad DN tycker att de erbjuder så skulle det inte bara innehålla DN utan alla andra svenska dagstidningar – och helst ett par tunga amerikanska och engelska och varför inte ett gäng tyska, franska, spanska och ja – allt. Kanske accepterar jag att det saknas några enstaka tidningar i vissa länder.

Utmaningen för de svenska tidningarna ligger alltså i att få folk att betala lika mycket som för Spotify eller Netflix – men erbjuda betydligt mindre. Alltså måste de hitta andra erbjudanden som gör det värt det för läsarna. Och då är frågan om det är betalväggen som är nyckeln.

Dilemmat blir lika tydligt i bokbranschen med dess streamingtjänster där styckförsäljning av böcker är på väg att flyttas till månadsabonnemang. En intäkt ska fördelas på flera lästa böcker. Precis som för Spotify är nyckeln där att man kan växa totalmarknaden – det vill säga att genom att man lyckas få fler människor att betala varje månad så ökar den totala intäkten som kan fördelas utifrån vad som konsumeras i tjänsten.

Det innebär tyvärr att vissa inte kommer att konsumeras särskilt mycket och därför inte att generera några större intäkter. Idag pratar bokbranschen om hur ersättningen per lyssnad/läst bok drivs ner mot 25 kr eller 20 kr. Frågan är om botten är nådd där eller kommer att drivas ännu längre ner när hela familjen börjar använda Storytel eller dess konkurrenter?

En barnfamilj med två barn och två vuxna kanske plötsligt gemensamt kan läsa inte bara fyra böcker utan femton böcker. Då är ersättningen med revenue share nere i en femma för varje läsning.

Å andra sidan skulle det alltså innebära att läsandet blev betydligt större än det är idag. Precis som musiklyssnandet med Spotify är mycket, mycket större än det var på cd-skivornas tid.

Så varför är det intressant för mig med betalväggar, murar och grindar för digitala böcker och tidningar?

1) Som författare eftersom förvandlingen från pappersboksläsning till digital läsning (och i allt högre grad lyssning) kommer att innebära att mina inkomster från böcker kommer att förändras. Positivt eller negativt vet jag inte. Men från skivbranschen kan jag dra slutsatsen att vissa författare kommer att förlora och andra kommer att vinna på digitaliseringen.

2) Som grundare, vd, chefredaktör (och just nu en hel massa andra titlar) till Boktugg så studerar jag olika intäktsmodeller för hur jag kan tjäna pengar på att folk läser vårt innehåll om bokbranschen. Ska jag göra som andra och införa en betalvägg, satsa på att de som jobbar i bokbranschen tycker att innehållet är så intressant och värdefullt att de vill betala för det? Det skulle innebära att trafiken och antalet unika besökare sjönk radikalt – men i bästa fall skulle det kompenseras av inkomster från de betalande kunderna. Eller ska jag hitta sätt för annonsörer att betala för att nå en betydligt större grupp människor än dem som har råd att betala?

Jag tror absolut att betalväggar kan fungera. Framför allt för extremt kvalificerat innehåll som är unikt och som ger mottagaren ett värde som vida överstiger kostnaden. Det som i praktiken är utbildning. Läs vårt innehåll och du skaffar dig kunskaper som du skulle få betala tiotusentals kronor i konsult- eller utbildningsinsatser för att få på annat sätt. Med rätt sådant innehåll kan en abonnemangstjänst kosta långt mer än 99 kr/månad. Den skulle kunna kosta 999 kr/månad och folk skulle tycka att det var snorbilligt.

Men det ställer också extremt höga krav inte bara på innehållet utan även på marknaden. Hur många finns det som är beredda att betala dessa summor?

En annan väg är att paketera innehållet med andra erbjudanden och förmåner. Du abonnerar inte bara på tidningen X utan du blir egentligen medlem i Club X och tack vare det så får du tillgång till unika möjligheter som inte har något med innehållet på skärmen att göra utan som sparar pengar.

För en lokal tidning skulle detta vara enkelt i samarbete med annonsörer. De flesta tidningar har redan sådana här program, ofta i kombination med ett plastkort. Men det har inte setts som kärnverksamheten för att knyta till sig nya kunder utan mer en bonus, ett kul mervärde.

När folk uppenbart har ett begränsat intresse för att betala för innehåll på nätet så tror jag inte det behöver vara ett mervärde i Club X. Det behöver vara ett kärnvärde. Att jag dessutom får tillgång till att läsa några enstaka premiumartiklar är kul men om jag ska logga in ska det inte vara för att få läsa en krönika om det lokala idrottslaget eller en guide till hur man grillar, det ska vara för att erbjuda mig ett rejält mervärde som en nyhetssajt baserad på mina personliga preferenser. Då blir det bara ett störande moment när jag öppnar sajten i mobilen och efter att ha tömt cacheminnet i webbläsaren inte har tillgång till lösenordet just där.

Så nej, möjligheten att ta betalt för innehållet i en lokal dagstidning som distribueras digitalt är väldigt begränsad. Risken är att man antingen landar i:

  1. att det blir en produkt för dem som har råd och vill skaffa sig insikter – vilket i sin tur ställer krav på att man höjer nivån på de egna experterna. Har vi verkligen de bästa journalisterna och analytikerna och källorna för att kunna leverera ett unikt mervärde till våra läsare?
  2. att antalet som vill betala blir så få att man måste krympa kostymen och därmed kvaliteten och därmed hamnar i en nedåtgående spiral där läsare på småorten säger ”va fan ska jag betala för att tidningen varje dag skriver en massa om Helsingborg och Malmö men bara en gång i månaden om oss i byn?”. Fler säger upp sitt abonnemang och därmed får tidningen säga upp fler journalister. Annonsintäkterna dalar.

Jag har inte alla svaren. Men så här funderar jag kring betalväggar.

Att gå in i väggen är inget positivt. Den upplevelsen tror jag gäller även betalväggar. Den elake säger att det inte är betalväggar utan murar. Det har lika dålig klang.

Nu ska jag fundera vidare på hur jag bygger Boktugg och levererar den bästa journalistiken om bokbranschens resa till digitalisering – och samtidigt hittar sätt att få läsare och annonsörer att finansiera vad journalistik kostar. Utan att behöva bygga en betalmur kring den innehållsskatt jag bygger upp.

Fortsätt läsa Betalväggar, murar och grindar för digitalt innehåll

Innebandyns feltänkta tv-avtal som förstör en fin produkt

Först: TV4sport har gjort fantastiskt mycket för innebandyn som tv-sport, inte minst genom de eldsjälar och innebandyambassadörer med Micael Fasth i spetsen som levererar bra tv-sändningar.

Men, kärleken på golvet har inte varit besvarad hos den högsta ledningen. Därför har tv-avtalet med TV4 blivit en tummetott som sög alltmer.

Det finns numera en riktig produkt för att följa Svenska Superligan (SSL) i innebandy: SSLplay.se som driftas av Sportsground. Det avtalet presenterades för nästan två år sedan och sedan i höstas kan man dessutom betala en månadsavgift istället för att krångla med köp av enskilda matcher och därmed se alla matcher i SSL.

Eller, det där sista stämmer inte. För förbundet fegade ur och behöll TV4 i ekvationen och då plötsligt så fick man bara nästan alla matcher. Som idag när FCH möter Falun på bortaplan. Viktig toppmatch en lördagskväll. Då är man hänvisad till TV4sport eller Cmore. Två betalkanaler. Trots att man redan betalar 199 kr/mån för att kunna se alla sitt favoritlags matcher.

Lurad!

Innebandyförbundet har nämligen förhandlat bort runt 20 matcher per säsong från SSL och ett antal i slutspelet inklusive finalen (som i bästa fall sänds i stora TV4 som faktiskt kan ses av alla). Vissst är det positivt att det sänds mycket innebandy i TV4-gruppens kanaler men även om TV4sport finns med i grundpaketet för en del så är det inte fallet för alla. Med andra ord skulle man givetvis haft tillgång även till dessa matcher på SSLplay. Den som har TV4sport hade förmodligen ändå valt det eftersom SSLplay ännu inte har någon app som gör att det är enkelt och smidigt att spela upp på tv:n via Chromecast eller liknande.

Det nya avtalet med TV4 gäller tydligen även över säsongen 2017/2018 så hål-i-huvudet-problematiken kommer att fortsätta.

Det finns en detalj som Svenska Innebandyförbundet missade i sin iver att synas i tablå-tv. Nämligen möjligheten att bygga och äga sin egen publik. I dagens avtal med Sportsground finns en kick-back till klubbarna i SSL, de får en del av det som vi tittare betalar varje månad för abonnemanget. Denna andel tror jag skulle kunna vara större, framför allt om antalet kunder ökar.

Antag att varje klubb kunde få hälften av intäkterna, ca 80 kr (när man tagit bort momsen) för de kunder som de värvar. Då skulle det vara riktigt lönsamt för dem att vid varje hemmamatch stå och rekrytera nya abonnenter åt SSLplay. Eftersom 1000 kunder som stöttar just ditt lag betyder 80.000 kr i intäkt. Varje månad. Och är siffran istället 5000 kunder så är det många klubbar som skulle dra in mer pengar på SSLplay än vad de gör på sponsorer idag. Samtidigt som de skulle bygga en stor innebandypublik. Ett kundregister värt mer än externa tv-avtal.

Samtidigt som Svenska Innebandyförbundet skulle ha en direktkanal att sända landskamper via.

SSLplay är inte heller begränsad till Sverige (såvitt jag vet) och det finns givetvis en stor europeisk marknad för att locka innebandytittare från flera andra länder att följa den svenska superligan.

Så jag hoppas innerligt att de som ska förhandla om tv-avtalen inför säsongen 2018/2019 och framåt tänker till mer än vad man gjorde nu. Dessutom tycker jag att man omgående ska förhandla om avtalen och se till att vi kunder får det som vi faktiskt betalar för – tillgång till SAMTLIGA matcher!

Fotnot: SSL-klubbarna får inte 80 kr idag utan betydligt mindre, men mer pengar till klubben = högre incitament att sälja abonnemang och att ha en ”ideellt” arbetande säljkår är få företag förunnat…

Fortsätt läsa Innebandyns feltänkta tv-avtal som förstör en fin produkt

En författare behöver sälja 80 böcker om dagen för att kunna leva på sitt författarskap

En författare behöver sälja 80 böcker om dagen för att kunna leva på sitt författarskap
close up of typewriter vintage retro styled , inscription success ?

Jag skrev för något år sedan en uppmärksammad artikel om hur många böcker en författare behöver sälja för att kunna leva på sitt författarskap – om man enbart använder intäkterna från sålda böcker.

Det går givetvis att räkna på många sätt. För egen del har jag gjort en kalkyl som säger att för att kunna plocka ut en vettig månadslön och täcka de omkostnader man ändå har som författare för resor, marknadsföring osv så behöver jag sälja runt 20 000 böcker per år.

Men det är en så stor siffra att den är nästan ogreppbar, mer än att man snabbt konstaterar att få författare säljer så mycket. Just därför finns det många författare som har en stor del av sin inkomst från annat håll, exempelvis biblioteksersättning som inte minst för barnboksförfattare kan vara större än intäkterna från sålda böcker. Men även stipendier från Författarfonden eller inkomster från olika typer av framträdanden i skolor och bibliotek kan ge efterlängtade tusenlappar för författarna.

De flesta vill ändå skriva. Och då är det intäkter från sålda böcker som måste ge inkomster.

Låt oss bryta ner 20 000 böcker. Det finns i år (2016) hela 253 arbetsdagar eftersom det är få röda dagar som infaller på vardagar. Men låt oss räkna bort semester och kanske lite sjukdagar eller för oss småbarnsföräldrar – VABB. Vi har kvar 220 arbetsdagar.

20 000 böcker på 220 dagar blir 90,9 böcker per dag. Jag behöver alltså sälja 91 böcker per dag i genomsnitt. Hur gör jag det? Sätter mig utanför en matvarubutik med en trave böcker och försöker sälja till förbipasserande? Kör runt till bokhandlare i hela Sverige och signerar flera timmar varje dag? Sitter på Facebook och skriver fyndiga statusuppdateringar, nätverkar och försöker lägga ut länkar till nätbokhandlarna och formulerar något marginellt mer subtilt än ”KÖP MIN BOK!”.

En del författare är så lyckligt lottade att de byggt en fan base och det räcker i stort sett med att de faktiskt lägger ut en uppdatering på Facebook, Instagrammar boken och kanske skriver ett blogginlägg för att det ska komma 10 000 förhandsbeställningar. Dessa författare är de bästsäljande och har förmodligen redan med förlagets stöd också sålt in sin bok till samtliga kedjor, bokat tv-soffor och signeringsturnéer.

Men för alla oss andra gäller det hårt arbete. Varje såld bok räknas. Varje såld bok kan nämligen ta oss närmare målet 1000 läsare. Läs gärna teorin om de tusen (1000) läsarna. Därifrån avgör sedan hur bra boken är. Och är boken inte tillräckligt bra för att skapa den snöbollseffekt av mun-mot-mun-förmedlade rekommendationer så är det bara att skriva en ny bok som är lite bättre.

Idag släpper jag min nionde bok – Färglösa får främmande. Köp den gärna så tar det mig lite närmare dagens 91 sålda böcker.

Just det, innan du som är författare börjar rasa i kommentarsfältet på Facebook. Gör din egen kalkyl utifrån dina egna förutsättningar. Det enda du behöver veta är vad du vill ha för månadslön, din genomsnittliga intäkt per såld bok och vad dina månatliga övriga kostnader (avdragsgilla i firman) är. Sedan räknar jag ut resten. Eller inte jag utan Google Kalkylark med hjälp av mina formler.

Lycka till!

Och sa jag att du måste köpa min nya bok?

Om du vill köpa den direkt i förlagets shop så använd koden FRAKTLÖSA så bjuder de på frakten!

Köp Färglösa får främmande i Hoi-shoppen >>

Fortsätt läsa En författare behöver sälja 80 böcker om dagen för att kunna leva på sitt författarskap

Att vara entreprenör innebär att få vänta på lön för mödan

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:15 september, 2016
  • Inläggskategori:Blogg

Tänker ibland på en diskussion med en före detta kollega för länge sedan. Jag insåg att jag faktiskt glömt bort ett jubileum i somras. Det är 25 år sedan jag gick ut gymnasiet och började jobba. Sen var jag frilans och ständig vikarie på NST under flera år.

Men det var på Egmont (där jag för övrigt slutade för 13 år sedan) som jag envist hävdade att man inte blir rik som anställd medan min före detta kollega menade att det är nog fler anställda som blir rika än entreprenörer. Jag vet att han har tjänat mer än jag varje år sedan dess.

Vi läser ofta om entreprenörer som blir snuskigt rika. Som bygger upp ett företag som blir uppköpt och så får de många miljoner på banken. Då talar man inte lika mycket om de många år som använts för att bygga upp det där företaget, då entreprenören (ofta mer än en person) jobbat långt över 40 timmar i veckan utan att kunna ta ut en lön som följer några som helst kollektivavtal.

Jag startade mitt första företag redan 1992. Sedan dess har mitt företagande haft toppar och dalar. Jag har investerat hundratusentals kronor av mina egna pengar i flera olika affärsidéer. Några har varit lyckade medan andra har varit rena förlustaffärerna. Hade jag jobbat vidare och gjort karriär som anställd så hade jag säkerligen tjänat mer än jag gör idag. Men å andra sidan är det långt ifrån säkert att jag hade skaffat mig lika mycket erfarenheter och ett lika stort nätverk som jag gjort de senaste 13 åren. Och så har jag den där lottsedeln, att ett bolag faktiskt blir värt så mycket att alla de där åren när man inte kunnat ta ut ordentlig lön för varje arbetad timme ger flerfaldig utdelning.

Visst finns det dagar då man tänker att det hade varit enklare att bara vara anställd. Inte behöva känna pressen att själv dra in pengar till sin egen lön och för att täcka alla företagets övriga kostnader.

Men samtidigt är det något som kittlar med att kunna fatta beslut själv och skapa och bygga upp någonting. Att ha en idé och en vision och förverkliga den.

De senaste veckorna har jag lyssnat på två olika ljudböcker. Missa förresten inte Boktuggs test av de tre stora prenumerationstjänsterna för ljudböcker/eböcker. Först Elon Musk-biografin. En otrolig entreprenör som drivs av stora visioner och som redan hunnit med massor (han är ett år äldre än mig), byggt upp och sålt ett par bolag och lägger nu all sin tid och energi på elbilstillverkaren Tesla, rymbolaget SpaceX och solenergiföretaget Solarcity. Varje bolag för sig är en utmaning. Men så är det också en kille som jobbat häcken av sig, 16-17 timmar per dygn sju dagar i veckan. Snudd på utbränd flera gånger och mer än en gång har han räddat sina bolag undan konkurs i sista sekunden.

Efter det lyssnade jag på Fredrik Eklunds Sälj som var en helt annan typ av bok, men ändå med vissa likheter. Han betonade tvärtemot Musk vikten av att sova ordentligt varje natt, unna sig att njuta och ta semestrar osv. Men även han var fokuserad på sina mål och jobbade enormt hårt för att nå dem.

Två inspirerande böcker som behövs i höst när jag ska övertyga bokbranschen om att de bör lägga sin annonspengar på Boktugg.se innan de lägger en spänn någon annanstans! Det borde i alla fall vara enklare än att övertyga bilbranschen att satsa på elbilar eller NASA att anlita ett privat rymdbolag för att skjuta upp raketer.

Fortsätt läsa Att vara entreprenör innebär att få vänta på lön för mödan

Från tidningsbranschen till bokbranschen till en tidning om böcker

I fredags gick vi ut med nyheten om att Boktugg startar tidning, till och med rubriken två tidningar eftersom Boktugg blir både en digital tidning och en papperstidning.

boktugg-dummy-omslagÄven om jag de senaste åren jobbat mest med böcker (debuterade som författare 2009 med InnebandyPiraterna, startade eget förlag samtidigt och grundade Hoi Förlag i december 2010) så har jag en lång erfarenhet av tidningsbranschen. Jag började som frilansare och vikarie på NST redan 1990, startade min första egna tidning 1992 (InnebandyNytt). Eller egentligen gav jag ut tidningar redan på högstadiet. Därefter jobbade jag med veckotidningar 1995-1998 och med månadsmagasin på Egmont 1998-2003 innan jag sa upp mig för att starta novelltidskriften VIPstory (som lades ner efter ett år).

Men nu blir det alltså tidning igen. Varför inte bara en webbplats?

Jo, det finns en styrka i en tidning som jag gillar. Den kan ge en snabb överblick som en webbplats sällan ger. Känslan av att när jag bläddrat igenom och läst en tidning så har jag fått bra koll på vad som är aktuellt (fram tills dess att tidningen gick i tryck).

Det är en sådan tidning som Boktugg ska bli. Den ska ge överblick på de nya titlar och nya författare som är på gång de kommande veckorna. Kompletterat med läsvärda intervjuer med personer i branschen. Den kommer att komplettera boktugg.se på ett bra sätt.

Tidningen Boktugg kommer alltså att finnas i en digital utgåva och en pappersutgåva. Jag tror att den digitala kommer att vinna över tid, men jag är inte säker på hur lång tid det kommer att ta. Det är ju en fråga som både tidnings- och bokbranschen delar – när trycks den sista tidningen/boken?

Så vad är vår stora utmaning inför hösten? Jo, att få med oss alla förlagen som annonsörer i den nya tidningen. Men eftersom jag själv drivit förlag nu i snart sju år så tycker jag mig ha rätt bra koll på vilken marknadsföringskanal som saknas för att marknadsföra böcker. Svaret är enkelt: Tidningen Boktugg!

Så om du inte redan gjort det, gå in på boktugg.se och anmäl dig till nyhetsbrevet så får du veta när första numret av Tidningen Boktugg kommer ut. Den digitala utgåvan kommer att vara gratis, papper får man betala för.

För egen del så kliar det i fingrarna att få skapa en helt ny tidning. Förväntningarna är stora – flera personer hörde av sig redan i fredags och undrade hur de kunde teckna en prenumeration!

Fortsätt läsa Från tidningsbranschen till bokbranschen till en tidning om böcker