Samlarutgåvor är framtiden – dags att experimentera

Läs mer om artikeln Samlarutgåvor är framtiden – dags att experimentera

Min nya roman Färglösa får främmande släpps 21 oktober och kommer då i både inbunden samlarutgåva och i mjukband. Idag tänkte jag förklara varför dessa två format till olika pris är en bra idé och helt enkelt är framtiden för bokutgivning.

Nu ska direkt sägas att inte alla tror på idén. Det finns både bokhandlare och läsare som skakar på huvudet och säger att det är en dålig idé för så har man aldrig gjort förut. Och varför skulle någon köpa en dyrare samlarutgåva när det finns en billigare i mjukband? Vore det inte bättre idé att trycka alla böcker antingen med hård eller mjuk pärm?

Kanske har de rätt. Men jag tror de har fel. I alla fall när man tittar på några trender inom bokbranschen och vad de rimligen bör innebära.

Det är en vedertagen sanning att den inbundna utgåvan är till för att hämta hem kostnaderna för utgivningen (produktion och författarens grundroyalty) och det är först om en bok kommer ut i pocket som man på allvar börjar tjäna pengar. Detta gäller skönlitteratur, för facklitteratur gäller andra försäljningsmönster. Det gäller inte heller nödvändigtvis bästsäljande författare som redan är etablerade, där kan det finnas ett så stort sug bland läsarna att få läsa den senaste nya boken att de faktiskt köper inbundet.

Färglösa får främmande är alltså uppföljaren till Fem stjärnor för Färglösa (2014).

Att leva i en femstjärnig stad är ingen garanti för ett femstjärnigt liv. Det får Louise Hathaway och Filip Fredriksson bittert erfara. De hanterar sin stora tragedi på olika sätt. Filip flyttar till Gran Canaria för att bli chefredaktör för en nystartad tidning i ett nybyggt stadstorn och lägga grunden till ett framgångsrikt författarskap. Louise återvänder till sin gård och startar en annorlunda restaurang, Pizza & Poledance Bar.

Färglösa får främmande är en fristående fortsättning på Fem stjärnor för Färglösa och utspelar sig sju år efter första boken. Tidningskungen Johannes Persson är död sedan flera år tillbaka men hans ande vilar fortfarande över byn eller staden.

Det kriminella husbilsgänget har blivit laglydigt. Nästan. Husbilsbyn, eller husbilsghettot enligt somliga, växer stadigt. Kentha har blivit kung över Smaklösa, en hel liten stad, helt nya affärsmöjligheter.

Färglösa har i praktiken privatiserats vilket gör uppdraget som kommunalråd mycket enklare. Det politiska klimatet har stabiliserats och det enda orosmolnet är att Färglösademokraterna, likt sina själsfränder på andra håll i landet, har gått framåt de senaste åren.

Tio år tidigare var Färglösa en konkurshotad kommun som folk flydde ifrån. Men de senaste åren har istället tiotusentals människor flyttat in från hela världen. Det är inte alla som gillar den utvecklingen.

Hur är det egentligen med barnen som anländer till kommunen genom Färglösa gruva? Är det bara en legend eller existerar de i verkligheten? Efter några lugna år ställs Edvard Munk inför sin största politiska utmaning någonsin och tvingas lösa problem som ingen annan politiker före honom.

Den här boken släpps i flera format:

  • inbunden samlarutgåva, signerad och numrerad (21 okt)
  • häftad, dvs mjuka pärmar (21 okt)
  • ljudbok (lite osäkert med utgivningsdatum på den fortfarande)
  • ebok (21 okt)

Samlarutgåvan kommer att säljas i förlagets webbshop för 279 kr vilket är ungefär vad nätbokhandlarna tar för den. Den “vanliga” pappersboken med mjuka pärmar kommer att kosta runt 150 kr på nätet och ute i fysisk bokhandel troligen runt 180-190 kr.

Men upplagan på samlarutgåvan är begränsad, endast 300 ex. Alla kommer att vara numrerade och signerade av mig personligen. En stor del av dessa böcker kommer jag att sälja direkt till vänner och bekanta och – hoppas jag – till företag som julklappar.

På det här viset binder (!) jag inte en massa pengar i en stor inbunden upplaga. Dessutom är det så att det mjukband som den trycks i gör att jag kan växla över till POD (print on demand) så snart den första upplagan är slut. Men fortfarande har jag möjlighet att trycka till tusentals exemplar på traditionellt sätt ifall boken säljer slut snabbt.

Varför är då denna flexibilitet viktig nu och framför allt i framtiden? Jo, därför att två digitala format blir allt viktigare: ljudböcker och eböcker, framför allt när de kombineras i streaming hos exempelvis Storytel, BookBeat och andra prenumerationstjänster. Vem vet hur mycket pappersböcker som kommer att säljas om ett, två eller fem år.

Våren 2017 planerar jag att släppa både första och andra delen av Färglösa i pocket. När man släpper en bok i pocket så innebär det samtidigt att originalutgåvan mer eller mindre slutar sälja i bokhandel. Kunderna väljer det billigast tillgängliga formatet. (Ni känner igen argumentet som några har mot samlarutgåva). Samtidigt som det finns kunder som bara köper pocket.

Min egen teori är att pocketboken kommer att ta stryk när eböcker och ljudböcker blir viktigare. Men jag tror också att det inbundna formatet kommer att påverkas och därmed blir det mindre ekonomiskt. Kanske är den rätta lösningen då att göra en liten upplaga inbunden (den kan till och med vara påkostat bunden med läderband) som får bli en samlarutgåva för hard core fans eller dem som tvungen måste ha hårda pärmar. För de andra går man direkt på storpocket, fast kanske mjukband som har lite bättre papper.

Vi får se. Jag hoppas i alla fall att ni är många som vill ha en samlarutgåva av nya Färglösa! Den finns som förköp i förlagets webbshop men det går även att bevaka den hos Bokus och Adlibris så får man mejl när den finns tillgänglig. Det är dock som tidigare nämnts en begränsad upplaga och jag ska göra vad jag kan för att den ska ta slut omgående!

Sen går det givetvis bra att bevaka den vanliga pappersboken hos Adlibris och Bokus. Eller förköpa i förlagets webbshop.

Hur tror du framtidens bokutgivning kommer att ske? Kommer folk att samla på samlarutgåvor av sina favoritförfattare eller bara läsa digitalt? Eller lever nuvarande system med inbundna och pocket kvar i tio år till?

Foto: Conny Palmkvist

Fortsätt läsaSamlarutgåvor är framtiden – dags att experimentera

I höst jobbar jag med start up-känsla

Läs mer om artikeln I höst jobbar jag med start up-känsla

I höst är det sex år sedan vi startade Hoi Förlag. I sommar har jag köpt loss ett av våra dotterbolag för att satsa på utvecklingen av framför allt Boktugg.se men även Egenutgivare.nu. Varför gör jag det?

Redan vid årsskiftet lämnade jag VD-rollen i Hoi Förlag och lämnade över den till min medgrundare Lars Rambe. Vi påbörjade processen internt redan för ett år sedan och under hösten och vintern flyttades marknad och ekonomi till vårt nyöppnade kontor i Stockholm samtidigt som redaktionen flyttade till Helsingborg och vi stängde vårt frilanskontor i Malmö.

Jag skulle då fokusera på dotterbolaget Hoi Media och vår verksamhet kring e-handel och inte minst de redaktionella webbplatserna. Under våren ägnade jag en del tid åt att fundera kring Boktugg.se och prata med en massa kloka människor. Jag såg att det kunde gå att göra mer med den sajten än vad som hittills gjort.

Parallellt med detta hade vi det andra dotterbolaget Hoi Bokhandel som driver Hamrelius Bokhandel i Malmö. Det är ingen hemlighet att köpcentrat Kv Caroli (nej, det heter inte Caroli City längre) har fått allt större problem och det drabbar alla butiker där – även vår bokhandel. Under våren genomförde vi en del förändringar och kopplade in flera rutinerade detaljhandelsexperter men tidigt i sommar insåg vi att det inte gick att fortsätta, vi måste dra i handbromsen. Stänga butiken i Caroli och titta på andra alternativ.

En sak vi tänker satsa på är nätbokhandel i kombination med vad vi kallar event-bokhandel. Det kan vara tillfälliga små butiker som öppnar i samband med event som bokmässor eller föreläsningar, men också pop up stores i tomma butikslokaler. Eller varför inte på festivaler? Kort sagt en bokhandel som inte är bunden till en geografisk plats med strikta krav på öppettider och därmed stora fasta kostnader för hyra och personal.

Därmed blev det tydligt att e-handel inte var något som skulle ligga i Hoi Media. Mina idéer kring vad Boktugg ska utvecklas till gynnas av att inte ha ett förlag som ägare. Det ena ledde fram till det andra och i somras bestämde jag mig för att köpa loss hela Hoi Media. Det är ett stort beslut. Jag är kvar som en av huvudägarna i Hoi Förlag och sitter kvar i styrelsen. Dessutom kommer jag i höst med en ny bok på förlaget, Färglösa får främmande.

Under hösten kommer jag att jobba stenhårt med intäktssidan i Boktugg.se-projektet. Jag har redan gjort en hel del affärsutveckling tillsammans med ett antal rutinerade bollplank och kommer att fortsätta den processen under hösten. Det känns spännande och kul, men samtidigt lite läskigt. Att börja om och bygga ett helt nytt bolag som bygger på en idé som jag tror kan bli framgångsrik och lönsam. Men det vet jag inte förrän vi faktiskt provat.

Boktugg.se har under två år visat att vi kan driva en relevant blogg om bokbranschen. Nu börjar vi så smått kalla oss nyhetssajt och ska höja ribban successivt. Vi gjorde en ansiktslyftning av sajtens design före sommaren och har fått in en duktig frilansjournalist. Men framför allt ska vi nu börja generera intäkter som gör att vi kan leverera ännu bättre journalistik och locka ännu fler läsare.

Du som jobbar på förlag kommer säkert att höra av mig eller mina kollegor. Vi har ett erbjudande till dig som ger väldigt kostnadseffektiv marknadsföring av dina nya böcker. Det vågar jag lova. Hoppas att du vill vara med på resan.

Vi startade Hoi Förlag för att förändra bokbranschen i grunden. Jag ska inte ta till lika stora ord nu, men lägg namnet Boktugg på minnet.

Fortsätt läsaI höst jobbar jag med start up-känsla

Min debut som stand up-komiker

Jag avslutade min semester med att gå på kurs en vecka. De flesta gapar eller stirrar när jag berättar att jag varit på kurs i stå upp-komik (stand up comedy) och att vi dessutom hann stå på scen och dra våra skämt.

Det en rolig vecka på Sundsgården. Vi skrattade oerhört mycket, en grupp med tio personer plus vår eminenta lärare Martin Svensson, rutinerad stå upp-komiker från Helsingborg.

Jag hade väl rätt stor respekt för stå upp-komiker redan innan men kursen var en påminnelse om att ingen får något gratis. Martin berättade om hur många komiker gör 100-200 föreställningar per år. Allt från företagsgig till att stå på scen på olika klubbar. Det är inget man blir rik på. Ja, om man inte heter Johan Glans förstås som sålt biljetter för miljoner till sin nya turné… Men precis som med författare så är det väldigt få som kan leva på enbart stand up, antingen har de ett vanligt jobb eller kombinerar det med skådespelande eller uppdrag som konferencier.

Varför gick jag då kursen? Ja, dels så hoppades jag lära mig mer om hur man skriver skämt eftersom jag inbillar mig att jag kan dra nytta av det i mina böcker. Jag vill skriva humor. Och även om det är stor skillnad på att framför skämt på scen och att göra det i skrift så finns det tydliga likheter.

Dels ville jag känna hur det kändes att stå på scen i det sammanhanget. Och det ÄR en kick att stå på scen, att engagera en publik och få dem att skratta. Tycker själv att debut-akten var såpass bra att jag inte behöver skämmas utan kan lägga ut den på YouTube för allmän beskådan. (Du kan se den här ovan/nedan)

Så vad gör jag härnäst? Ja, att satsa på en stand up-karriär genom att åka land och rike runt är det inte läge för just nu med familj, företag och mycket annat. Men det skulle vara kul att göra ett par framträdanden då och då. Kanske väva ihop det med mer seriösa föreställningar, föredrag om skrivande eller kanske entreprenörskap eller kreativitet och använda humorn som ett verktyg att engagera publiken.

Vi får se. Men nu är jag faktiskt utbildad stå upp-komiker. Det är den längsta eftergymansiala utbildningen jag gått…

Fortsätt läsaMin debut som stand up-komiker

Ballongen på Bakken

Läs mer om artikeln Ballongen på Bakken

I söndags var vi på Bakken (nöjespark i Danmark) med barnen. Vid ett tillfälle fick jag syn på en förlupen heliumfylld ballong stiga mot himlen och tänker på att det i fredags var exakt tre år sedan mamma lämnade oss.

Den gången lät vi barnen skriva och skicka varsin hälsning till henne. De valde ballong och det blev en såklart en prinsessa med ett slott. Vi satt på trädäcket och pratade om vad som händer när någon dör och sedan såg vi ballongen med barnens kort försvinna som en liten prick högt uppe på kvällshimlen.

Det var en fin men sorgsen sensommarkväll. Det känns som igår men samtidigt som en evighet sedan.

En sån kontrast till en nöjespark med berg- och dalbanor. Eller så är det just så livet är. Som en åktur. Det går upp, det går ner, bromsar in, kränger och du kastas mellan glädjetjut och rädsla. Och slutligen saktar vagnen in och det är dags att kliva ur och du tänker att åkturen var alldeles för kort.

Mamma hatade berg- och dalbanor. Men ändå saknade jag henne där och då. Visst är det märkligt?

Fortsätt läsaBallongen på Bakken

Fyra Goa Pokemon-alternativ utan mobiltelefonen

Läs mer om artikeln Fyra Goa Pokemon-alternativ utan mobiltelefonen
Tourists standing by the Almudena Cathedral of Madrid

Efter att Pokemon-febern utbrutit över hela världen så letar nu alla efter nästa stora trend. Kommer den att involvera mobiltelefoner och fysisk aktivitet? Eller letar alla nu efter något som inte kräver mobiltelefon, något man kan göra även efter att surfpotten är förbrukad? Eller när man befinner sig förbaskat långt ut i skogen eller på landet där mobilnätet suger? Vi har sammanställt fyra alternativ.

Ponny’mon – åk runt till olika marknader och tivolin och rid på ponnys. Varje stad där du ridit på en ponny ger poäng.

Pope’mon – köp boken “Vackra kyrkor i [valfritt land/stad]” och ge dig ut och leta upp dem. När du besökt en kyrka kan du korsa över bilden och belöna dig själv med lite vin och kex.

Polar’mon – åk till valfri pol (det finns två, syd och nord) eller bara dit det är riktigt kallt och mobiltäckningen är usel. Sen gäller det att leta efter djur. Isbjörnar ger högst poäng.

Poop’emon – köp boken “Så känner du igen djurens bajs” och ge dig långt ut i skogen och leta. För varje spill du hittar kan du avföra ytterligare ett djur på din lista. Som de sjunger i sången “naturen är djurens toalett”. Tips: även inne i staden kan du hitta hästbajs i samband med fotbollsderbyn.

Fotnot: Detta inlägg kan innehålla spår av satir. För mer av min humor rekommenderar jag förutom den här sajten även boken Fem stjärnor för Färglösa samt uppföljaren Färglösa får främmande som kommer hösten 2016.

Fortsätt läsaFyra Goa Pokemon-alternativ utan mobiltelefonen

Mors dag tre år senare

Läs mer om artikeln Mors dag tre år senare
Pink cake

Det var runt mors dag för tre år sedan som mamma påbörjade behandlingen mot sin cancer. Jag minns inte riktigt hur och om vi firade mors dag. Då förstod vi inte riktigt att hon skulle vara död drygt två månader senare. Jag skrev en känslosam text om det en vecka efter hennes död som fortfarande gör mig tårfylld.

Mors dag. Jag minns hur vi brukade göra teckningar till mamma när vi var små. Ibland pliktskyldigt men oftast, tror jag, inspirerat. Jag minns tårta på sängen och att vi vid ett tillfälle tappade en tårta på golvet. Men det kan ha varit en födelsedag också. När jag blev äldre övergick det väl till att vi försökte komma hem på mors-dags-söndagsmiddag och man hade väl någon liten present med.

Sedan sju år tillbaka har jag tillsammans med barnen firat Mors dag med min älskade fru. Det är ju barnen som ska fira sin mamma. Och sen har vi förstås firat farmor också.

Jag tänker på hur vi på Hoi Förlag och i Hamrelius Bokhandel som så många andra använder Mors dag som ett sätt att sälja fler böcker. Vi marknadsför och tipsar om presenter till mammorna. Det är lite dubbelbottnat. Å ena sidan handlar inte Mors dag alls om presenter, det handlar om att ge tid och uppskattning till din älskade mamma så länge du har henne hos dig. Å andra sidan så bidrar handelns fokus till att fler faktiskt påminns om att det är Mors dag idag.

Det blir väldigt uppenbart när mamma inte längre finns hos oss på jorden, då finns det ingen present att ge henne förutom en tanke och en hälsning. Grattis på mors dag, mamma vi saknar dig.

Fortsätt läsaMors dag tre år senare

Papperstidningens framtid är inte på papper

Läs mer om artikeln Papperstidningens framtid är inte på papper

Finns det en framtid för papperstidningen? Just nu testar jag morgontidning på helgerna. Och min slutsats är: Ja. Men inte på papper.

Jag skrev nyligen en krönika som svar på en krönika, det gällde bokbranschen och pappersböcker vs eböcker. Den kan du läsa på Boktugg.se som är en nyhetssajt för de som verkar i bokbranschen eller är nyfiken på hur den fungerar.

I korthet handlar det om att många utropar pappersbokens överlägsenhet för att siffrorna gick upp lite i USA samtidigt som eböckerna planat ut. Problemet är att den ökade försäljningen av pappersböcker främst förklaras av trenden målarböcker för vuxna och att en stor del av eboksförsäljningen inte syns i statistiken eftersom den sker från småförlag eller rentav författarna själva. Digitaliseringen kommer inte att minska, det behöver bokbranschen inse.

Men nu skulle det handla om papperstidningar. Trots att jag själv jobbat på dagstidning under många år och växt upp i ett hem där vi hade två morgontidningar (Helsingborgs Dagblad och Dagens Nyheter), ja vi hade till och med tre tidningar under en period då jag fick NST hem (detta var innan sammanslagningen HD/NST) så har vi de senaste sex-sju åren bara haft papperstidning i samband med kampanjer (prova en-fyra månader gratis eller till en bråkdel av priset). Tidningarna blev bara liggande i högar.

Just nu testar vi HD på helgen fredag-söndag (jag tror i alla fall det är fredagar också, den kommer vissa fredagar och vissa inte).

Så en utvärdering är på sin plats. Har papperstidningen en framtid?

Jag gillar papperstidningen av två skäl. Dels är det avkopplande att bläddra i ett medium där jag inte kan klicka bort och bli distraherad, dels är det ett oöverträffat sätt att få en överblick på det som hänt under den senaste tidsperioden (i detta fall ett dygn).

Men det finns också ett par svagheter med papperstidningen:

– jag måste (komma ihåg att) gå ut till brevlådan och hämta in den

– den kräver en hel del bordsyta (hur gjorde man egentligen före tabloiden?)

– det är mycket oväsentligt att bläddra förbi (jag uppskattar att jag läser kanske 15-20% av innehållet)

– den skapar mer återvinningspapper att hantera

– den kan bara läsas av en person på en fysisk plats samtidigt

– att dela en artikel kräver mobilkamera (eller riv ut och posta)

Vem har då nytta av papperstidningen idag? Ja, det är rätt tydligt att den givna primära målgruppen är personer som saknar dator, surfplatta, smartphone och bredband. Kort sagt, de som inte är ständigt uppkopplade eller har gammal teknisk utrustning som begränsar möjligheten att använda nyhetssajter.

Om man då lite fördomsfullt ser att majoriteten av dessa är äldre personer så inser man också att tidningens formgivning inte är anpassad för denna målgrupp. Ofta förekommer små, små texter som även jag får problem att läsa (och jag är bara 44 år, vilket barnen förstås tycker är asgammalt) och lekfulla formgivare som lägger svårlästa texter med färgade plattor eller bilder som bakgrund.

Den andra delen är förstås räckvidd och annonsörer. Åtminstone teoretiskt så når en annons i papperstidningen betydligt fler läsare än en banner eller native content-artikel på webben. Därmed kan de ta bättre betalt.

 

Men det är också rätt uppenbart att det är för dyrt att producera och ge ut en tidning varje dag. Ett veckomagasin hade varit mycket bättre.

Den andra delen är förstås behovet av att få en skräddarsydd läsupplevelse. Om 80-90% av tidningen sidor upplevs som irrelevanta och det i en tidning som blir allt tunnare så kommer allt fler att dra slutsatsen – detta är inte värt pengarna.

Däremot är jag nyfiken på om inte känslan i papperstidningen, den verkliga konkurrensfördelen, av överskådlighet kan överföras till en digital produkt. Tänk en daglig tidning som är baserad på att bläddra istället för att scrolla. Där du kan känna att du efter att ha bläddrat igenom 30 sidor har koll på allt väsentligt som hänt det senaste dygnet. Kanske skräddarsydd utifrån ett antal parametrar om dina intressen.

Omni är en nyhetstjänst som gör nästan detta, men ändå inte riktigt. Den är skulpterad efter CNN-likt flöde av breaking news, snarare än att skapa en översikt av vad som är viktigt.

 

De digitala papperstidningar som hittills skapats är dock just precis det. Pdf-version av den tryckta tidningen. Man försöker trycka in en tabloidtidning på en skärm som i bästa fall är 10 tum men ofta bara 5-7 tum.

Den andra delen som HD har tappat efter de två sammanslagningarna (NST 2001) och Sydsvenskan (2014) är lokaljournalistiken. Det är förstås en följd av besparingar, men också en bristande förståelse från ägarna om hur lokala tidningar fungerar.

HD/Sydsvenskan riskerar därmed att hamna mittemellan, varken tillräckligt relevant som lokaltidningen eller som en nationell tidning.

Jag tror det är dags för dagstidningarna att ta det sista steget i digitaliseringen. Det som innebär att den dagliga papperstidningen upphör och ersätts av ett vecko- eller månadsmagasin samt en daglig digitaltidning gjord för att läsas optimalt på en 7-tumsskärm men hjälpligt på 5 tum.

Fortsätt läsaPapperstidningens framtid är inte på papper

Ger vi alla barn chansen att lära sig läsa?

Läs mer om artikeln Ger vi alla barn chansen att lära sig läsa?

Vad är viktigast i skolan? Att lära sig läsa, skriva och räkna tror jag alla är överens om att det är tre saker som kommer väldigt högt upp på listan. Vad färre tänker på är att det förstnämnda är mer eller mindre ett krav för att man ska kunna uppnå någon som helst nivå inte bara på de två andra sakerna utan i stort sett varje ämne i den svenska läroplanen.

Alla kan väl läsa? Ja, men det finns en skala där man mäter läsförmågan, eller snarare läsförståelsen. Det handlar dels om att kunna få upp en vettig läshastighet, dels att förstå vad texter handlar om.

Ju tidigare ett barn lär sig detta, desto enklare blir det i skolan även i andra ämnen.

Forskaren Martin Ingvar har slagits för att ge läsningen rätt fokus i många år men det är först på senare år som han och andra verkligen har fått gehör. Det man nu säger är att från det att barnet är ett-två år gammalt så bör föräldrarna läsa för det minst trettio minuter varje dag. Gör man det kommer barnet att utveckla ett mycket större ordförråd än vad det annars hade gjort. Dessutom: man ska fortsätta med högläsning även efter att barnet självt lärt sig läsa.

När barnet sedan börjar lära sig läsa bör man låta det läsa minst en kvart om dagen. Det finns varianter på detta, en del menar att det bör läsa mer än så.

Men det viktiga är att man tränar upp läsförmågan på samma sätt som man tränar upp allt annat här i livet – övning ger färdighet. Man måste träna mycket och man behöver göra det koncentrerat.

Har du reflekterat över något i det jag skriver här ovan?

Föräldrarna är helt avgörande för hur bra barnet kommer att lära sig läsa. En halvtimme om dagen hemma ger 3,5 timmes högläsning och en kvart om dagen ger 1 h och 45 min lästräning för barnet. Varje vecka. På ett år ger det 182 timmars högläsning och 91 timmar lästräning. Förmodligen lite mindre eftersom det är nästan omöjligt som småbarnsförälder att lyckas med sina intentioner varje dag hela året…

Men för ett barn som växer upp i ett hem utan böcker? Föräldrar som kanske inte har råd att köpa nya böcker och av någon anledning inte orkar/hinner låna på biblioteket? Eller föräldrar som själva har dålig läsförmåga och kanske tycker det är både jobbigt och lite pinsamt att läsa för barnen, framför allt när dessa blir större och börjar läsa och nästan är ikapp föräldrarna vid sju års ålder. Ja, det finns ju dessutom ärligt en grupp föräldrar som inte kan läsa ett ord svenska men ändå ska stötta sina barn i att lära sig läsa.

Det är när jag inser detta som jag blir riktigt orolig för våra svenska skolbarn och framtiden. Det är klart att de tränar läsning i skolan också, säkert mer idag än för tio år sedan. Men med den begränsade skoltiden finns inte utrymme för hur mycket som helst.

När barnen väl knäckt koden gäller det att fortsätta utmana dem, hitta nya spännande och intressanta böcker som lockar dem till att läsa. Som får dem att utöka den där kvarten varje dag till både en halvtimme och en timme. Då inser vem som helst vilket försprång dessa elever får jämfört med en jämnårig som dels inte fått upp hastigheten och dels inte får något som helst stöd eller förebilder hemma för att göra det.

Fortfarande är det alldeles för många femtonåringar som tillåts gå ut nian utan att ha tränat upp en läsförmåga som gör att de kan klara gymnasiet eller ens vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.

Det svåraste som förälder tycker jag är att visa för barnen att man själv läser böcker. För ofta gör man ju det efter att barnen somnat. Eller så gör man som jag – och konsumerar fler ljudböcker än pappersböcker…

Fotnot: mina egna böcker i serien InnebandyPiraterna är populära bland idrottande barn och ungdomar i åldern 10-18 år, många föräldrar vittnar om hur intresset för innebandy lyckats få barnen att läsa romaner med innebandyspelare i huvudrollen. För mig är det bara ytterligare ett bevis på tesen – vill du stimulera barnens läsning ska du servera dem böcker kring deras intressen.

Köp InnebandyPiraterna på Bokus >>

Fortsätt läsaGer vi alla barn chansen att lära sig läsa?

Varför är det så dyrt/billigt att ge ut en bok?

I olika Facebookgrupper diskuteras flitigt om hybridförlag är prisvärda eller svindyra i jämförelse med egenutgivning. Ofta landar det i att man jämför bananer och apelsiner. Någon kan inte förstå hur en redaktör kan kosta ens 5000 kr medan en annan (som kanske har bättre koll på sociala avgifter och vilken tid det faktiskt tar) inte förstår hur en redaktör kan ta mindre än 10 000 kr.

Så i en tråd skrev jag ett svar/inlägg som jag nu tycker kan vara värt att dela även med andra.

Hej alihop, jag är en av grundarna till Hoi, dessförinnan framgångsrik egenutgivare, dessförinnan konsult, frilansare och dessförinnan chefredaktör på ett antal tidningar.
Så vad kostar det att ge ut en bok och vad är egentligen vettigt att betala för olika tjänster? Ja, det är precis som i andra branscher. Ska du renovera badrummet kanske du kan hitta någon som gör det svart för ett par tusenlappar eller anlita den mest välrenommerade hantverkaren som har våtrumsbehörighet, kollektivavtal och köper det bästa materialet och inte tar några genvägar. Offerten kan skilja både 40 och 50 tkr, det är inte alltid dyrast är bäst men billigast är ofta det av en anledning.
På samma sätt kan det skilja oceaner i vad det kostar att anlita proffs. Jag anser mig efter sex år ha ganska bra koll på prisspannet (utifrån faktiska diskussioner med frilansare och läsning av diverse trådar här och i andra forum).
Lektör? Mellan 0 kr (kompis) och 8000 kr (jodå, det finns)
Förläggare? Mellan 0 kr (göra själv) och 25 000 kr (lite beroende på var man drar gränsen mellan denna roll och nästa…)
Redaktör? Mellan 0 kr (kompisens mamma som är svensklärare) och 50 000 kr (eller faktiskt ännu mer på en fackbok ifall man ska faktagranska texten)
Korrekturläsare? Mellan 0 kr (familjens språkpolis) och 10 000 kr
Sättare (inlaga)? Mellan 0 kr (göra själv, egentligen inte gratis, eller familjemedlem) och 5000 kr (eller betydligt mer för en illustrerad fackbok/kokbok/fotobok)
Omslagsmakare? Mellan 0 kr (göra själv med mall, brorsdotter som läst mediakurs) och 25 000 kr (rutinerat proffs som formgivit dussintals bästsäljare)
PR-konsult? Mellan 0 kr (läsa själv på nätet och göra själv) och 250 000 kr (anlita etablerad PR-byrå och betala på timme)
Säljare? Mellan 0 kr (göra allt själv) och 100 000 kr (anlita folk som både säljer in centralt och åker ut och besöker samt letar och säljer i andra kanaler än bokhandel)

Tryck behöver jag inte ens gå in på, där vet alla att det “bara” är att ta in tryckofferter, lusläsa dessa och lära sig skillnaden på bulk, glättat, limmat och ett tjog andra facktermer. Eller börja enkelt med POD via exempelvis Publit där boken trycks ett exemplar i taget och satsa på ebok.

Distribution, man får förhandla avtal och läsa villkor. Ger man ut en bok vartannat år blir distribution via Förlagssystem eller Stjärndistribution kostsamt om inte dessa böcker säljer tiotusentals exemplar. POD ger förstås inga lagerkostnader eller garantiprovisioner.

Så vad borde ett utgivningspaket kosta hos ett hybridförlag? Ja, det beror på var i spannet på varje punkt ovan de väljer att lägga sig. Liksom vilken servicenivå de har på ekonomiavdelning och i relationer med media, återförsäljare osv. Vilken infrastruktur har de för att sälja böcker? Det är den du faktiskt betalar för.

Den riktigt stora utmaningen för hybridförlaget är att hitta balansen mellan ett bra (lågt?) pris för författaren och att ändå kunna anlita de bästa människorna för att utföra varje steg i kedjan. Oavsett om du har 25, 100 eller 250 tkr i budgeten så måste du göra val. Ska jag prioritera redaktör före omslagsmakare, korrekturläsare före PR-konsult. Behöver jag den allra bästa i Sverige eller räcker det med den som är medelbra? Vågar jag välja den allra billigaste?

Och sedan, glöm för allt i världen inte att “göra själv” inte är samma sak som gratis. I början av min karriär stod jag i källaren och packade böcker, tejpade paket, skrev ut fraktsedlar, sprang till posten. Varje dag. Oavsett timlön så kostar det pengar.

Vi måste i alla fall vara överens om att det idag finns fantastiska möjligheter för författare att välja. Man är inte hänvisad till traditionella förlag. Det finns alternativ och det finns konkurrens. Det innebär dock inte att valet blir lättare. 🙂

Lycka till med alla era bokprojekt – oavsett vilken väg ni väljer!

Jag har själv provat ett antal redaktörer, korrekturläsare och formgivare genom åren. Jag har provat på att göra i stort sett varje moment i kedjan på en utgivning själv. Bokbranschen präglas mycket av att det är en semiprofessionell bransch. Med det menar jag att det finns många som drömmer om att jobba med böcker och därför gör det på hobbybasis, vid sidan om en anställning. Den som är hobbyredaktör och redan har hyran betald av sitt vanliga jobb kan förstås räkna sin timlön lite annorlunda än den som ska betala hyran med intäkten från redigering av andras böcker.

På samma sätt är majoriteten av författarna också hobbyförfattare. De har ett heltidsjobb och skriver på kvällar och helger och ledigheter. Det i sin tur leder till att om de väl ska ge ut en bok så är de inte heller redo att investera stora pengar i att använda proffs (som ska leva på sitt jobb som redaktör, formgivare etc) eftersom det då blir så dyrt i deras ögon.

Som traditionellt förlag är detta ofta tacksamt eftersom förlaget tar alla kostnader och författaren blir inledningsvis glad och tacksam över att få sin bok utgiven och nöjer sig glatt med ett litet förskott. Författaren blir inte lika nöjd två år senare när boken inte sålt eller genererat mer än det där förskottet.

Ett hybridförlag däremot måste hela tiden vara pedagogisk och förklara vad saker och ting kostar, utan att man heller vill berätta vad varenda litet moment kostar. När författaren investerar är förväntningarna automatiskt höga på avkastning och då talar vi inte om 10% avkastning som godkänt utan helst 100-200%. De allra flesta av oss författare drömmer ju faktiskt om att kunna leva på vårt författarskap. Vad som krävs för det har jag skrivit om tidigare.

Men i slutändan så är det varken förlag, bokhandlare eller författare som avgör om en bok säljer. Det är läsaren. Så nu ska jag återgå till att skriva den bästa möjliga uppföljare jag kan till Fem stjärnor för Färglösa (som ni just nu i två dagar till kan köpa på BOKREAN!). Beställ idag, på torsdag är dubbelt så dyr igen!

→ Köp på Adlibris
→ Köp på Bokus
Fortsätt läsaVarför är det så dyrt/billigt att ge ut en bok?

Låt oss dansa svenskt ska konkurrera med Let’s Dance

Läs mer om artikeln Låt oss dansa svenskt ska konkurrera med Let’s Dance
Swedish man and woman cartoon couple with national flag background. Vector illustration layered for easy editing.

Enligt säkra källor försöker ett produktionsbolag skapa en konkurrent till Let’s Dance som ska heta Låt oss dansa svenskt där kravet är att enbart svenska danser ska finnas med. Men det har ställt till problem.

– Det är oroande att halva svenska folket sitter i tv-sofforna och tittar på kändisar som dansar en massa utländska danser. Hur ska vi kunna bevara den svenska kulturen om tv envisas med en massa utländskt? Inte ens alla programledarna pratar ordentlig svenska, säger Ulltra Andersson.

I succéprogrammet Let’s Dance dansas det flera danser som inte bara är utländska – de har inte ens svenska namn. De tio danserna som provar taktkänslan hos kändisarna är Tango, Vals, Wienervals, Slowfox, Quickstep, Samba, Cha-Cha-Cha, Rumba, Paso doble och Jive.

Men nu tänker det svenskvänliga produktionsbolaget utmana TV4 med ett alternativt program som heter Låt oss dansa svenskt. Där ska bara svenska folkdanser användas.

– Ja, vi behöver återupprätta de svenska traditionerna och lära ut folkdans igen. Det bästa sättet att göra det är ett tv-program. Vem hade hört talas om Slowfox och Paso doble före Let’s Dance?

Man kan också ana att det inte kommer att bli lika utmanande kläder som i Let’s Dance?

– Nej, verkligen inte. Kvinnorna är ju halvnakna! Nej, vi ska ha folkdräkter och då täcker man även håret med vackra dukar Och männen är förstås också påklädda så att man slipper se deras ohåriga bröstpartier, säger Andersson.

Så vilka danser har då produktionsbolaget tänkt sig ska stå på programmet?

– Vi tänker spela in på Skansen, det är rätt miljö. Och det blir väl traditionella svenska danser som vals, hambo, polska, schottis, snoa och mazurka. Äkta svenska danser.

En snabb undersökning på Wikipedia visar dock att alla dessa danser har utländska rötter.

– Va? Nej, det är inte sant. Det tror jag inte. Min farmorsfarfarsmormorsfarfarsfar dansade det redan på 1800-talet. Det är svenska danser!

Sedan slänger Ulla Andersson på luren. Det är oklart när Låt oss dansa svenska får premiär och om någon tv-kanal kommer att vilja köpa in det. Lika oklart är det om de faktiskt hittar några danser som är helt svenska. Inte ens “Små grodorna” är ju det…

Fotnot: Denna text kan innehålla spår av humor, satir och ironi.

Detta är inlägg #11 i utmaningen #Blogg100

Om du tycker humor som denna är kul kan jag tipsa om en väldigt läsvärd bok som heter Fem stjärnor för Färglösa. Köp den, läs den!

Fortsätt läsaLåt oss dansa svenskt ska konkurrera med Let’s Dance

Utredare vill tillåta månggifte i Sverige

Läs mer om artikeln Utredare vill tillåta månggifte i Sverige
photographmd, fotolia

Sverige har ett överskott på män som dessutom har ökat pga ensamkommande flyktingbarn där pojkar är i majoritet. Men det finns en enkel lösning på problemet: Polyandri – kvinnor tillåts gifta sig med flera män.

– Det kan ju tyckas lite orättvist att tillåta månggifte för bara det ena könet, men annars är det ju ingen mening med det, säger regeringens blixtinkallad utredare Manny Menmen som studerat månggifte runtom i världen.

Polygyni (en man har flera hustrur) är en form av polygami (månggifte) som förekommer bland mormoner, inom islam och tillåts även inom hinduismen och buddhismen. Inom judendomen förekommer polygyni i Gamla Testamentet men sedan länge är monogami norm där liksom inom kristendomen. Polyandri (en kvinna är gift med flera män) är väldigt ovanligt.

Idag är månggifte olagligt i Sverige. Enligt uppgift kommer utredaren att föreslå att svenska kvinnor tillåts gifta sig med mer än en man. Troligen blir det dock inte fritt fram att ha obegränsat med män.

– Det beror lite på hur populärt det blir. Det finns två vägar att gå. Antingen har man en kvot varje år på månggiften som man får ansöka om. Men helst skulle jag vilja se en begränsning på två eller tre makar. Annars försvinner liksom idén med det, säger Menmen.

Det finns också farhågor om att attraktiva kvinnor skulle skaffa sig ett dussin män.

– Bara för att vi bryter den här könsbarriären ska vi inte skapa en ny. Det här är ett verktyg för skapa balans totalt sett mellan könen så att vi inte har några ensamma arga män som sitter och tittar på hockey på tv och sedan går ut på stan och eldar upp bilar.

Hon ser flera fördelar med detta icke-traditionella månggifte.

– Tänk dig exempelvis att det är fotbollsmatch men det är en massa som behöver göras hemma. Då kan kvinnan gå iväg med sin ena make och se på matchen medan den andre mannen stannar hemma och städar och diskar.

Men är det verkligen jämställt?

– Ja, vid nästa match kan ju den andre mannen stanna hemma och ta hand om tvätten.

Det är oklart om det finns stöd i riksdagen för en sådan reform. Vi har inte sökt en enda riksdagsman eller riksdagskvinna för en kommentar eftersom vi inte vill paja en bra story med alltför omfattande faktagranskning.

Faktaruta (källa Wikipedia):

Polygyni – en man är gift med flera kvinnor.

Polyandri – en kvinna är gift med flera män.

Polygynandri – flera män och kvinnor är gifta med varandra.

Bigami – en person är gift med två personer.


Fotnot: Denna text kan innehålla spår av humor, satir och ironi.

Detta är inlägg #10 i utmaningen #Blogg100

Fortsätt läsaUtredare vill tillåta månggifte i Sverige

Sex storregioner ska bli två i hemlig plan

Läs mer om artikeln Sex storregioner ska bli två i hemlig plan

Idag presenterade utredarna förslaget till de nya storregionerna. Men det finns en hemlig plan som går ett steg längre och vill dela Sverige i två Superregioner.

Sverige har för många regioner, det har flera utredare slagit fast genom åren. En minisammanslagning har redan gjorts när Kristianstad och Malmöhus län blev Region Skåne och när Västra Götalandsregionen bildades av Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län, och större delen av Skaraborgs län.

Men nu föreslås att man gör en ordentlig sanering bland alla lilleputtlän och skapar sex storregioner istället. Det har redan utlöst ett stort ramaskri bland alla län som inte blir egna regioner utan tvingas ihop med gamla rivaler.

– Det här är bara ett steg på vägen. Den verkliga utredningen handlar om att dela upp Sverige i två Superregioner och där kommer det bara att finnas två alternativ som avgörs i folkomröstning, säger en källa på regionsammanslagningsdepartementet.

Det första alternativet är att dela upp Sverige i Norra och Södra Sverige. Den stora frågan är då och det ska delas upp i två delar med ungefär samma folkmängd, eller två geografiskt lika stora delar. Enligt uppgift tycker Stockholm att det ska delas geografiskt eftersom Stockholm då blir en naturlig huvudstad för Södra Sverige.

Efter protester från Göteborg och Skåne föddes ett andra alternativ. Att dela upp Sverige på längden: Västsverige och Östsverige. Då skulle Göteborg bli huvudstad i väst och Stockholm i öst.

För att verkligen binda ihop hela Sverige föreslår utredarna att man drar den nya höghastighetsbanan för tågen tvärs igenom Sverige utmed gränsen mellan Öst och Väst, som en ryggrad med förgreningar. Den skulle då få sträckningen Ystad-Jönköping-Mora-Östersund-Jokkmokk-Karesuando med tvärbanor hela vägen.

Vår källa förnekar att denna Superregion egentligen bara är ett första steg på vägen till att Västra Sverige sedan lägger under sig Danmark och Norge medan Östra Sverige lägger under sig Finland och Baltikum.

– Nej, det kommer nog att dröja. Däremot ska förstås Öland och Gotland ingå i Östra Sverige.

Fotnot: Denna text kan innehålla spår av humor, satir och ironi.

Detta inlägg är #9 i #Blogg100-utmaningen

Fortsätt läsaSex storregioner ska bli två i hemlig plan

Bonniers och Norstedts startar Kändisbokklubben (8 av 100)

Läs mer om artikeln Bonniers och Norstedts startar Kändisbokklubben (8 av 100)

Som ett brev på posten kommer nu Bonniers och Norstedts nya samarbete: Kändisbokklubben med fokus på böcker skrivna av kändisar. Riktiga författare rasar.

– Det här är löjligt. Bland förläggare och redaktörer finns redan ett talesätt om vad de tycker om de här kändisböckerna. De borde hålla sig till att sjunga eller vara med i dokusåpor och inte konkurrera ut oss riktiga författare, säger en riktig författare som väljer att vara anonym trots att hen inte skriver under pseudonym, eller kanske just därför.

Vi har även pratat med ett par redaktörer och förläggare för att utröna hur det där talesättet låter och enligt flera samstämmiga anonyma källor är det så här:

instaquote-07-03-2016-22-09-21– Det finns bara två sorters kändisböcker – de som är skrivna av en spökskrivare och de som man önskar vore det, säger en redaktör. (Red anm: vi hoppas att vi lyckats få ner citatet korrekt, redaktören hade svåra skrattattacker medan hen förmedlade det)

Men trots protester från både riktiga författare och riktiga redaktörer och riktiga förläggare så satsar förlagsledningarna i de riktiga förlagen Bonniers och Norstedts nu på en riktig Kändisbokklubb.

– Vi måste följa med i tiden. Det finns ett enormt intresse för kändisar, oavsett vad de gör. Vi måste också vara ärliga och konstatera att en bok skriven av en kändis, framför allt om man använder spökskrivare, blir en bästsäljare mycket oftare än en bok skriven av en litterär begåvning oavsett om den skrivs under pseudonym, säger Bosse Bo-Bengtsson som blir ansvarig för den nya Kändisbokklubben.

Han tror att det här blir startskottet för en bredare satsning på böcker av kändisar från förlagen, troligen hårdare kopplade till olika tv-program. Redan nästa år räknar han med att de flesta av artisterna i Melodifestivalen kommer att släppa böcker i samband med finalen.

– Det ryktas om tolv titlar. Man kan ju vänta med att sätta kändisnamn på omslagen tills Andra chansen är avgjord. För att klara trycklämningen får vi då jobba med klistermärken och kartonnage.

Vad säger kändisarna om satsningen och kritiken från riktiga författare?

– Det är väl inte mer än rätt att vi får ge oss in i bokbranschen. Det är ju redan en massa författare som fuskar och är med i Melodifestivalen och både sjunger och skriver texter. Tycker du att de tagit sig in där på sin musikaliska begåvning? Nej. Då kan väl vi få skriva böcker även om vi är analfabeter, säger Lena-Lisa Lindholm som själv hade skickat in ett bidrag till Melodifestivalen men hamnade utanför startfältet.

– De där författarna kan ju alltid bli spökskrivare åt oss. Jag tänkte förresten skriva en bok om spelet bakom kulisserna i Mello. Kanske det är någon som vill skriva den åt mig?

Ett stort dilemma har dock ledningen för Kändisbokklubben. Nämligen hur man ska hantera författare som även är kändisar.

– Det har varit lite diskussioner kring Camilla Läckberg och Leif GW Persson. En del menar att vi ska ha med dem i Kändisbokklubben eftersom det ger viss legitimitet till de övriga titlarna. Men det kan vara lite känsligt också om man ser sig som en riktig författare att blandas ihop med de som bara är kändisförfattare, säger Bosse B-B.

Fotnot: Denna text kan innehålla spår av satir, humor och ironi.

Detta inlägg är #8 av 100 i #Blogg100-utmaningen

Fortsätt läsaBonniers och Norstedts startar Kändisbokklubben (8 av 100)

Rosa och ljusblå ryggar när B Wahlström moderniserar

Minns du B Wahlströms ungdomsserier med röda och gröna ryggar? Många har saknat dem och nu kommer den moderna varianten: rosa och ljusblå ryggar. Något som får många att se rött. Förlaget förstår inte varför det inte skulle vara grönt att modernisera.

Många generationer har växt upp med B Wahlströms ungdomsböcker. De började ges ut 1914 av Birger Wahlström. Den första boken hette Skogslöparen (författare Gabriel Ferry). Till en början kallades alla böcker för B. Wahlströms ungdomsböcker. De första 25 böckerna i serien var indian- och äventyrsböcker och kostade 1 kr. Nummer 26 från 1919 var den första som vände sig direkt till flickor, “Lilla prinsessan” av Frances Hodgson Burnett. Från och med år 1923 hade ungdomsböckerna gröna ryggar och flickböckerna röda.

På senare tid har man tonat ner uppdelningen i pojk- och flickböcker. Vilket somliga menar har förvirrat de föräldrarna.

– Det är inte lätt att vara förälder idag. Går du in i klädaffären vet du knappt vad som är pojk- och flickkläder längre. Samma sak i bokhandeln. Därför vill vi göra det tydligare och samtidigt modernisera färgvalet, säger en källa på förlaget.

Inom kort lanseras alltså de rosa och ljusblå ryggarna. Flickböckerna får en prinsesslik rosa färg och pojkarna en MFF-blå färg.

– Det är egentligen mer klassiska färger. Förmodligen handlar det om att man på 1920-talet tyckte att det var dumt med pastellfärger på bokryggar.

De rosa och ljusblå ryggarna har dock redan fått feminister och jämställdhetsivrare att se rött. De menar att detta bara är ytterligare ett sätt att cementera könsrollerna.

– Det är klart att vi har tänkt igenom det här. Ett neutralt alternativ är ju grått, men den färgen förknippar alla med erotik så det känns omlämpligt.  Ett tidigt förslag var att ha bruna ryggar på alla böcker, eftersom vi vet att många pojkböcker läses av flickor och omvänt flickböcker av pojkar. Allt är ju ungdomsböcker. Men brunt? Hur tror ni att det skulle fungera? Då hade alla tänkt att det var främlingsfientliga böcker.

Fotnot: Denna text kan innehålla spår av humor, satir och ironi.

Detta inlägg är #6 i utmaningen #Blogg100.

Fortsätt läsaRosa och ljusblå ryggar när B Wahlström moderniserar

Konsten att laga en rejäl Systemkalops

Du har säkert hört talas om det i nyhetssändningar och fikarum eller kanske framför allt i sociala medier: Systemkalops. Men hur lagar man den?

En av de mest omtalade maträtterna de senaste månaderna är Systemkalops, men få verkar ha ätit det eller vet hur man lagar den.
– Ja, det är lite märkligt annars är ju folk glada över att lägga ut bilder på sina måltider. Förmodligen är det för att väldigt få vågar fråga efter receptet på en så vanlig maträtt. Man tycker det är lite pinsamt att inte veta vad som egentligen finns i en Systemkalops, säger tv-kocken Rosso Bolgarello.
Precis som med vanlig kalops så kan man laga Systemkalops på flera olika sätt, man väljer helt enkelt ingredienser efter vad man gillar.
– Exakt. Systemkalops är egentligen mer än en rätt, det är som en hel måltid. En del menar att det är för Sverige vad Tapas är för Spanien, säger Rosso.

Äkta skånsk systemkalops
Ingredienser (en portion)
1 kg svenska kräftor
1 dl Absolut
1 dl Skåneaqvavit
1 flak öl (helst svenskt, eller möjligen danskt inköpt på båtarna)
1 flaska rödvin (helst svenskt, men annars importerat från Frankrike eller Sydafrika)

Tillagning:
Koka kräftorna och lägg upp på ett fat
Häll upp Absolut vodka i drickglas
Häll upp Skåneaqvavit i dricksglas
Ställ fram ölburkar, gärna i en tunna med is
Öppna vinflaskan

Servering:
Ät kräftorna tillsammans med rostat bröd
Skölj ner dem med varannan Absolut och varannan Skåne
Skölj undan spritsmaken med öl
När öl och sprit är slut, öppna vinet och häll upp i glas

TIPS – innan du serverar, häll ut kräftspadet så att ingen av gästerna tar detta istället för rödvin senare på kvällen.

Fotnot: Denna text kan innehålla spår av satir och humor.

Detta inlägg är #5 i utmaningen #Blogg100.

Fortsätt läsaKonsten att laga en rejäl Systemkalops

Konspirationsteoretiker: Därför får Prinsen heta Oscar Carl Olof

Hur valde egentligen Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel namnet på sin son? Med hjälp av konspirationsteoretiker kan vi avslöja tre teorier.

I onsdags kväll (den 2 mars 2016 klockan 20.28 för att vara mer exakt) föddes han (3655 gram tung och 52 cm lång för att vara mer exakt). Uppenbarligen hade hans föräldrar planerat det för redan dagen därpå meddelade Kungen att gossebarnet ska heta H.K.H. Prins Oscar Carl Olof, med tilltalsnamnet Oscar. Dessutom tilldelades han omgående en titel, utöver prins, ska han bli hertig av Skåne.

Eftersom konspirationsteoretiker är intresserade av allt som är allmänt känt så undrar alla givetvis vem den unge hertigen är uppkallad efter.

– Jag tror att man inspirerats av Vilhelm Mobergs storslagna berättelse om Carl Oscar (som egentligen stavas Karl-Oskar, red anm) och Kristina som flydde Sverige för att invandra till USA. Det är en markering gentemot Donald Trump och alla främlingsfientliga som vill stänga de svenska gränserna. Kungahuset vill säga “glöm inte att en och en halv miljon svenskar flyttade från Sverige trots att det inte var krig”, säger en konspirationsteoretiker som vill vara anonym, vilket i sig är rätt unikt.

Han, jag menar hen, är dock inte oemotsagd. En annan källa menar att Oscar och Carl är traditionella namn från kungafamiljen medan Olof istället är en hyllning till The Viking, alltså fotbollsspelaren Olof Mellberg.

– Helt klart är det så. Kungafamiljen är mycket sportintresserad och mer blågul än fotbollslandslaget blir man inte. Ja, förutom kanske Tre Kronor då. Enligt mina källor var det en del som hellre ville att lillprinsen skulle få Zlatan som mellannamn, det hade ju varit passande med tanke på att han spelare i Paris och familjen Bernadotte faktisk är fransk.

En varumärkesexpert menar dock att namnen på den lille prinsen inte har ett dugg med sport och litteratur att göra. Det är snarare så att familjen valt namn som ligger i tiden och precis som vid Melodifestivalen så är det barnen som fattar besluten.

– Haha, jag det är väl rätt uppenbart? Olof kommer från filmen Frost, snögubben. Även om han egentligen heter Olaf så har man valt det svenska namnet, säger varumärkesgurun Bran D’name som påpekar att vårt moderna samhälle styrs mer av kommersiella intressen än vi vågar erkänna.

Men Carl då, det måste väl ändå vara morfars Kungens namn?
– Nej, eller ja kanske. Men framför allt är det en hyllning till den största Disneytecknaren genom tiderna – Carl Barks.

Tilltalsnamnet Oscar då – vilken koppling har det till Frost och Disney?

– Oscar är från Oscarsgalan, den lille prinsen föddes ju strax efter att vi fått den första svenska Oscarsstatyetten på flera år för en film om Danmark. Och det var också därför han blev Hertig av Skåne som ju har varit danskt, summerar Bran D’name.

Vi har inte sökt Kungahuset för en kommentar.

Fotnot: Denna text kan innehålla spår av humor och satir.

Detta inlägg är #4 i utmaningen #Blogg100

Fortsätt läsaKonspirationsteoretiker: Därför får Prinsen heta Oscar Carl Olof