Äkta människor – kraften i en berättelse

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:25 februari, 2012
  • Inläggskategori:Blogg

Jag är usel på att följa tv-serier. Jag orkar framför allt inte hålla reda på kanal, dag och tid när en serie sänds. Inte ens LOST som jag älskade lyckades jag följa på tv, det blev till att köpa DVD-boxar.

Ett undantag är Äkta människor som just nu visas på SVT1 på söndagar kl 21. (Såg ni!)

Det är en riktigt bra berättelse. En sån där som jag får mig att reagera med “varför tänkte inte jag på det, det är ju ett genialiskt upplägg”. Bara grejen att låta människor spela robotar, eller hubotar. Alla kopplingar och referenser till vårt vanliga samhälle och diskussionerna om vem som tar våra jobb och fördomar kring andra.

Det visar på styrkan i en bra berättelse, den har fortfarande dragningskraft.

Den får mig att bli sugen på att skriva igen. Det har blivit på tok för lite skönlitteratur så här långt i år. Året då jag skulle överträffa all tidigare produktion av ord och berättelser…

Har ni förresten funderat över titeln? Om du plockar bort de två prickarna i äkta så blir det “Akta människor”. Vet inte om det är en avsiktlig referens till robotlagarna eller bara en slump.

Fortsätt läsaÄkta människor – kraften i en berättelse

Bokrean – prisfest eller värdeförstörare?

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:24 februari, 2012
  • Inläggskategori:Blogg

Bokhandlaren Gunnel A:son Hedenblad skriver ett tankeväckande debattinlägg på SvB.se om bokrean och hur i detta fall Bonniers och Piratförlaget bidrar till att döda värdet på böcker genom att rea ut ett halvår gamla titlar:

“Jag har just varit två vändor på Coop och fyllt kundvagnen med bland annat Leif GW Persson Gustavs grabb för 49 kr, Jan Guillous Brobyggarna också 49 kronor och Mera Halv åtta hos mig för 69 kr, f-priset på den sistnämnda är 139 kronor. Det är billigare för mig som bokhandel att handla där. (…) Vad tycker författarna till dessa böcker, knappt halvåret gamla, om att de slumpas bort på det här viset? Var författarskapet inte värt mer?”

Det är svårt att protestera. Besluten om att dessa böcker ska reas är väl dessutom fattade långt innan böckerna ens kom ut till försäljning.

Hon drar även en parallell till andra branschers starka varumärken: “Tror ni att andra märkesvaror som Orrefors, Kosta Boda, Odd Molly, Tiger, Louis Vuitton, Efva Attling, Apple med flera skulle acceptera att deras varor såldes till dessa priser; slängdes i en kundvagn och rullade på kassabandet tillsammans med mjölk, köttfärs och purjolök? Nej naturligtvis inte. Det vore ju att förstöra märkets anseende och därmed värde och framtid.”

En annan bokhandlare jag pratade med bara skakade på huvudet när jag nämnde GW:s och Guillous böcker på rean. “Så står man i julhandeln och säger till kunderna som tycker boken är lite dyr att oh, nej det dröjer innan den kommer i pocket. Två månader senare ligger den på rean till ett pris som är lägre än vi tar för pocket. Hur många kommer att köpa nya böcker till jul nästa år?”‘

Problemet är dock till stor del även bokhandelns. Lite hönan och ägget. Både de stora förlagen och de stora kedjorna vill ha nyheter. Därför drivs böcker till en allt kortare livscykel: inbundet, kartonnage, pocket. Fullpris, kampanj, rea. Backlist existerar inte på samma sätt längre. Upp med nya titlar i hyllorna, låt dem stå några månader och sen ska de bort. Något fåtal långlivade kan få vara kvar upp till ett år om de fortsätter sälja.

På klädreorna är det framför allt det som sålt dåligt som reas bort. Det är udda storlekar, färger och plagg som dödats av vädrets nyckfullhet. Jag tror inte man fullt ut kan dra parallellen mellan märkeskläder och författare. Om en bok är alltför dyr i förhållande till konkurrenterna så kommer den inte att sälja. Om Zlatan-boken hade kostat 500 kr därför att han är ett så starkt varumärke hade boken inte nått samma försäljningsvolymer.

Nej, den stora nöten för bokhandeln att knäcka är denna: i nätbokhandeln kan du fortfarande köpa flera år gamla böcker och dessa titlar tickar på med några exemplar varje månad, år efter år. Hur kan bokhandeln finna platsen för dem i sina hyllor och dessutom motivera att de är några kronor dyrare?

Dessutom måste branschen finna ett sätt att avskaffa returrätten på böcker – utan att bokhandlarna för den skull känner sig blåsta av förlagen. Jag förstår ju att ingen bokhandlare vill handla böcker till fullt F-pris i september, låt vara med 30% rabatt, utan returrätt – om samma titel riskerar att dyka upp på rean i februari till en tredjedel av F-priset…

Idag gör jag själv något unikt: jag signerar böcker på rean. Kl 14-16 sitter jag i bokhandeln Böcker & Blad (Köpcentrat Familia i Hyllinge utanför Helsingborg). Där kommer vi att ha reapris på InnebandyPiraterna 1. Den är dock fortfarande dyrare än Leif GW Persson. Jag har inte råd att sälja mig så billigt som han gör på rean.

Fortsätt läsaBokrean – prisfest eller värdeförstörare?

Snacka om missad deadline

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:21 februari, 2012
  • Inläggskategori:Blogg

Jag fick idén förra sommaren tror jag. Eller var det möjligen ännu tidigare? Jag skulle skriva en humoristisk deckare med en huvudperson som råkar i en 40-årskris. Tillsammans med några gamla idéer ur byrålådan kändes det som en riktigt underhållande, bred roman för alla i den åldern.

Ovanpå det: det perfekta vore förstås att släppa boken på sin egen 40-årsdag, göra födelsedagsfesten till bokrelease. Två flugor på smällen samtidigt. Inte nog med att vänner och bekanta sannolikt skulle känna sig mer tvungna att dyka upp på en 40-årsfest än en bokrelease, media borde ju älska en sån sak?

En bok om 40-årskris som släpps på författarens 40-årsdag? Kan det bli bättre?

Bara en detalj som fallerade. Jag missade deadline för boken. Ja, den är faktiskt inte mer färdigskriven idag än den var i augusti när jag skrev ner en grov outline. Möjligen mer bearbetad i skallen, men inte i nedskrivna ord.

Nu är ju inte idén om att släppa en bok på sin 40-årsdag helt unik. Faktum är att en författare på Hoi Förlag (som jag är en av grundarna till) släpper en bok samma dag som han fyller 40 – Christan Wass. Han har dessutom skrivit en självbiografi (Invalido) som börjar med hur hans liv förändrades på några sekunder, för tjugo år sedan. Det är en bok som berör och som jag tror kommer att få många läsare under våren. Läs den!

Och min egen bok då? Den som jag nu väckt ditt intresse för? Jag intalar mig att det kanske ändå är bättre att skriva om något som man vet. Att skriva en bok om någon som får (eller snarare skapar) en 40-årskris på sin 40-årsdag borde kunna göras med större trovärdighet och inlevelse om författaren själv passerat 40.

Det kan vara ytterligare en finessrik prokrastinering. Men det funkar å andra sidan inte många dagar till.

Så det är bara att börja skriva den där boken. Imorgon.

Fortsätt läsaSnacka om missad deadline

Melodifestivalen blev Let’s Sing

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:20 februari, 2012
  • Inläggskategori:Blogg

Melodifestivalen, tävlingen som vi älskar att hata. Jag har faktiskt sett alla tre deltävlingarna i år, lite ovanligt. Kanske ett tecken på att man sitter hemma för mycket?

Den andra deltävlingen tyckte jag hade många vinnarkandidater, den första betydligt blekare liksom den tredje i lördags där kändes det som om det bara fanns en riktig vinnarkandidat (Molly Sandén) – därför var det på sätt och vis logiskt att Björn Ranelid tog sig vidare.

Man kan tycka att det är annorlunda, konstnärligt och spännande med en sångerska i par med en textförfattare som pratar. Men hade jag varit en av 100-tals andra aspirerande sångare som inte fick plats i festivalen hade jag nog blivit lika upprörd som finlitterära författare blir över att böcker med ytligt och banalt språk dominerar topplistorna.

När man ser Ranelid på scen kan man inte låta bli att få känslan av Let’s Dance: ett proffs försöker få en amatör att följa med. Melodifestivalen blir Let’s Sing. Ranelid blir för Melodifestivalen vad Lasse Brandeby blev för Let’s Dance. Förmodligen är han medveten om det, men struntar helt och hållet i det. Han får PR och det gynnar honom i hans riktiga karriär – författarskapet.

Det är nu betydligt fler som sett Björn Ranelid sjunga och dansa än som läst en enda av hans böcker. För att prata e-handel: hur många av dessa kan han konvertera till bokköpare? Och – blir en seger i Globen startskottet för en internationell författarkarriär? Allt kan hända i en tävling där ironiska sms-röster väger lika tungt som experter.

Fortsätt läsaMelodifestivalen blev Let’s Sing

Nöjda läsare är roligast av allt

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:9 februari, 2012
  • Inläggskategori:Blogg

När man är förläggare/författare är det lätt att stirra sig blind på marknadsföring och försäljningssiffror. Eftersom man behöver sälja böcker för att ha råd att lägga mer tid på sitt skrivande. Men i slutändan så handlar det ändå om läsarna, om du skriver något som folk vill läsa så kan du förhoppningsvis leva på det en dag.

Det är inte ovanligt att debuterande författare, inte minst egenutgivare, blir besvikna när deras bok efter ett par månader fortfarande “bara” sålt några hundra exemplar. De glömmer att ett författarskap är något som tar tid att bygga. På Hoi Förlag brukar vi säga till författarna att utgivningsdagen är startskottet på loppet och det är inte ett 100-meterslopp utan ett maratonlopp som startar.

En amerikansk blogg som jag följer sporadiskt är Kristine Kathryn Rusch som i ett blogginlägg påminner om att läsaren lätt glöms bort i allt det här marknadsförandet. Jag håller inte med om att man ska vänta med marknadsföring tills man gett ut sin tionde bok, däremot att man inte får glömma bort skrivtid.

Själv har jag ju börjat skriva en serie böcker, InnebandyPiraterna. Den första boken kom i november 2009, den tredje i december 2011. En bok om året tycker många författare är tufft att hinna med, men läsarna vill ha betydligt mycket mer än så. Jag har hundratals eller tusentals läsare som väntar på fler böcker i serien. Häromdagen fick jag ett mejl som gjorde mig lite extra glad.

Hej Sölve!
Jag är en mellanstadielärare som inspirerar mina skolbarn till att läsa böcker.
Men jag har haft fullt sjå med att få mina egna söner till att läsa. Den äldsta fångades dock av Vargbröder-serien.
Förra julen gav jag min då 13-åriga yngsta son “InnebandyPiraterna – Första säsongen” i julklapp – han är en innebandygalning och en duktig sådan – MEN nej… han skulle inte läsa den. “Gillar inte böcker, sa han”.
Förra veckan kom han på att han nog behövde träna upp sin läshastighet inför kommande Sve-prov i skolan –
“Men läs boken då!”, sa jag. Den har ju legat till sig i över ett år… Han började läsa och läste den överallt; på bussen, i badkaret, i bilen, på raster… i förrgår började han på del två… ikväll ska han in i “Tredje säsongen”
“Mamma – jag fattar nu – det är härligt att läsa böcker”, sa han i går.

Så TACK! Kommer det fler delar? Det skulle vi behöva!

Behöver man en tydligare signal om att det är dags att dedicera mer skrivtid åt nästa bok i serien?

Fortsätt läsaNöjda läsare är roligast av allt

Bokrean – idiotisk eller genialisk?

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:7 februari, 2012
  • Inläggskategori:Blogg

Snart är det dags för den årliga bokrean. Jag är ganska kluven till den. Det finns positiva och negativa aspekter. Så låt mig sätta dem på pränt:

Besöker du en bokhandel nu i början av februari är det med stor sannolikhet glest i hyllorna. Ja, det kan faktiskt vara tomt på vissa hyllplan. Varför? Jo, nu har bokhandlarna returnerat alla böcker som de hade returrätt på. Framför allt de som tillhör Bokia-kedjan har många titlar med sista returdag 31 januari. (Edit: bokhandlare påpekade att det ofta är två års returrätt på vissa titlar samt att det även finns andra datum som returdag)
I vissa fall är det böcker som samma bokhandlare beställde hem extra exemplar av inför julhandeln, alltså i november. Men när de en månad senare inte sålt böckerna så bestämmer de sig för att skicka dem i retur. En del är hyllvärmare som via centrala inköp tilldelats butiken och där de inte sålt ett enda exemplar under 6-12 månader.
I andra branscher innebär en rea att man tar det som finns kvar i hyllorna och man behöver bli av med. Sedan sätter man ner priset. Först med 20%, sedan kanske 50% eller rentav 70% tills man sålt det och gjort plats för nyheter. I sista hand får det gå till välgörenhet eller återvinning.
I bokhandeln returnerar man istället. Kartong efter kartong med böcker, lastpallar fraktas tillbaks till olika lager där distributören i vissa fall skickar dem direkt till återvinning och i andra fall kontrollerar och räknar och lägger tillbaks i lagret.

Om någon vecka kommer så lastpallar med nya böcker till bokhandlarna. Böckerna som ska säljas på Bokrean. Till skillnad från andra branscher som tömmer sina egna lager så fyller alltså bokhandeln på sina lager med nya böcker som ska säljas på rea direkt. En del är sådant som gick i retur i januari förra året och sedan legat på ett lager sedan dess. En del är, hör och häpna, nytryck speciellt för mässan av stora titlar som nu ska få ett sista liv som kartonnage.
Hand upp alla som tycker det här låter sjukt.
Vore det inte bättre ekonomi att ta butikens egna osålda titlar och sänka marginalen på dem, kanske sälja dem till inköpspris (ungefär 50% av det vanliga utpriset)? Istället för att lägga tid på att räkna, packa böcker och sedan packa upp andra böcker?
Vissa bokhandlare tycker just så. Att det är sjukt. De struntar i den centralstyrda rean och dess kataloger och kör istället 20% på allt i butiken, eller plockar ut ur det egna lagret och sätter rabatter på detta. På det viset slipper de slösa frakt och arbetstid på att skicka böcker fram och tillbaks.
Dessutom: rean blir unik för just den butiken och man kan verkligen hitta spännande fynd som inte finns i kedjornas kataloger.

Dessutom har rean tappat effektivitet, inte minst eftersom det idag körs så mycket andra kampanjer och du har nätbokhandeln som pressar priserna på böcker. Frågan är hur mycket längre den överlever. När man dessutom läser i Svensk Bokhandel att rea-sortimentet för 2013 kommer att bestämmas snart så blir det bara en bekräftelse på vansinnet.

Men, jag sa ju att jag var kluven. I sann dubbelmoral kör jag nämligen några av mina egna titlar på rean. Förra året testade jag två InnebandyPiraterna-böcker på Adlibris bokrea med riktigt bra resultat. Jag ser det som ett kampanjpris.
Så jag följer upp det med en möjlighet att köpa både första och andra säsongen till kanonpris under en dryg månad. Jag hoppas förstås att det ska locka folk att köpa den tredje säsongen samtidigt – till fullpris.
Dessutom, Barkhes döttrar av Bodil Mårtensson. Den första delen i trilogin om Barkhe (tvåan kommer i maj) gavs ut i en specialutgåva: inbunden med ljudboken på MP3-CD-skiva, numrerad och signerad (av Bodil, inte av mig). Den får också gå på rea så långt lagret räcker. Ett riktigt rövarpris! Köp och ge bort!

Dessutom: jag kommer att göra en signering (!) på bokrean i år. Hos Böcker & Blad i Hyllinge ska jag fredagen den 24 februari kl 14-16 sitta och signera InnebandyPiraterna. De kommer att sälja Första säsongen till reapris. Sen har de förstås även andra och tredje säsongen.

Okej, då avslutar vi med inköpstipsen:
InnebandyPiraterna 1
InnebandyPiraterna 2
Barkhes Döttrar (Presentutgåva)  279 kr

Fortsätt läsaBokrean – idiotisk eller genialisk?

En nyttig spark i baken – skriv!

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:6 februari, 2012
  • Inläggskategori:Blogg
Isaac Asimov, målning av Rowena Morrill, via Wikimedia Commons
Isaac Asimov, målning av Rowena Morrill, via Wikimedia Commons

Jag satte ju ambitiösa skrivarmål för det här året. Facit för januari är, pinsamt dåligt. Ska bespara er undanflykter som husbyggande, jobb och bokföring. Jag vill inte påstå att jag varit lat, men prioriteringarna har helt enkelt inte funkat och jag har inte lyckats finna mina skrivarstunder lika enkelt som jag hoppats.

Idag fick jag en nyttig spark i baken. När jag läste om “Writing secrets of Prolific authors” (på svenska ungefär Produktiva/skapande författares hemligheter) så kändes det som en tanke. Hm, det är bara att jobba på.

Visste faktiskt inte att Isaac Asimov hade gett ut 500 böcker under sin karriär, eller att Alexander Dumas skrev 277 böcker och att Enid Blyton publicerade sanslösa 753 böcker!

Och för den som tyckte att mina “en miljon ord” lät fullständigt orealistiskt så säger jag bara: Barbara Cartland har tydligen ett Guiness-rekord för flest skrivna romaner på ett år: 23 stycken. Jag misstänker att det är en bra bit över 1 miljon ord!

Hm, hoppas inte alla mina InnebandyPiraterna-läsare upptäcker den här bloggposten. Då kommer de snart att räkna ut att jag utan problem borde kunna skriva klart resterande sju böcker i serien före årsskiftet…

Fortsätt läsaEn nyttig spark i baken – skriv!

Amanda Hocking – ingen succé över en natt

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:16 januari, 2012
  • Inläggskategori:Blogg

För en dryg vecka sedan skrev jag om hur succé över en natt tar tio år. I helgen läste jag om ytterligare ett konkret exempel, denna gång en författare.

Amanda Hocking kom från ingenstans och slog igenom 2010 och blev ett ansikte för egenutgivna eböcker i USA. Den 15 april 2010 publicerade hon sin första ebok. Målet: att tjäna ihop 300 dollar för att kunna åka iväg på en resa sex månader senare. Sex månader senare hade hon sålt 150 000 böcker och tjänat 20 000 dollar.
Hon var en av de första som sålde en miljon eböcker på Kindle (Amazon) och fick dessutom ett kontrakt med förlaget St Martins Press i USA och Pan Macmillan i UK (som betalade totalt 2,1 miljoner dollar för avtal gällande fler kommande böcker).

Fram till januari 2012 hade Amanda sålt 1,5 miljoner böcker och tjänat 2,5 miljoner dollar – på sina egenutgivna böcker utan ett förlag i ryggen.

Hennes slutsats var dock att “allt det andra” tog för mycket tid från skrivandet och därför valde hon att ge ut på ett förlag. Nu ses hon därför plötsligt som ett bevis på både att författarna inte behöver ett förlag OCH att förlagen faktiskt har en roll i framtiden. Själv vill hon bara att folk ska prata om hennes böcker.

Men var då Amanda verkligen en succé över en natt? Det låter ju som en författare som blev stjärna över en natt. Men i en intervju med The Guardian (via Daniel Åberg) berättar hon en klassisk historia – år efter år skrev hon berättelser som refuserades av de stora förlagen. Och det visar sig att hon var något utöver det vanliga redan då. Under 2009 gav hon järnet, samtidigt som hon jobbade heltid skrev hon varje kväll från kl 20 och långt in på småtimmarna. I början av 2010 hade hon 17 färdigskrivna romaner på sin hårddisk.

I februari 2010 fick hon sitt sista refuseringsbrev. Två månader senare skrev hon historia och idag är det säkert en eller annan agent och förläggare som suckar “attans!” vid minnet av det där manuset.

Lärdomen: det tar tid att slå igenom och om man inte är redo att lägga hundratals och tusentals timmar på att skriva så kommer man heller aldrig att lyckas. Jag vet inte hur många gånger jag fått mejl från hoppfulla författare i stil med “jag har börjat skriva en roman, skulle du vilja läsa början så jag vet om det är lönt att skriva färdigt”. Ingen förläggare är intresserad av att man kan påbörja en roman, de är intresserade av att du kan slutföra helst inte bara en utan flera med gott resultat.

Vilket påminner mig om att det är dags att skriva vidare på min egen nästa bok.

Fortsätt läsaAmanda Hocking – ingen succé över en natt

Det tar tio år att göra succé över en natt

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:4 januari, 2012
  • Inläggskategori:Blogg

Vi läser om dem varje dag i tidningarna eftersom media älskar rubriken “Stjärna över en natt” eller “Efter ett år tjänar de miljoner”. Vi kan ta rockstjärnor, idrottsstjärnor, företagare eller författare. Alla slår de igenom över en natt och blir mångmiljonärer.

Ett färskt exempel: Angry Birds som gjort succé som mobilspel. E24 skriver “Dataspelet Angry Birds är bara två år gammalt men när nyårsraketerna sköts upp hade spelet redan laddats ner 700 miljoner gånger.”

Hm, men så googlar man lite och läser lite mer så visar det sig att killarna bakom Angry Birds spenderade åtta år på att utveckla olika spel och lyckades hyfsat men absolut ingen succé. Det tog för övrigt tre månader innan Angry Birds lyfte, och då var det efter att företaget Rovio släppt spelet och sedan jobbat med att förbättra det efterhand.

Låt oss ta ett annat exempel som har fler år på nacken: Guitar Hero som kom ut 2005 och som sedan ledde till en hel industri med tillbehör som tydligen dragit in över två miljarder dollar… Men, Guitar Hero var inte det första spelet som Harmonix Music Systems utvecklade. Företaget startade redan 1995, tio år före lanseringen av megahiten. De första åren sysslade de inte ens med spel utan med musikprogram. Sedan gled de över på spel och släppte åtta tv-spel före Guitar Hero.

Att göra succé över en natt kräver många års hårt arbete i form av träning, utveckling och finslipning. Jag tror det är samma sak oavsett om man bygger ett företag eller om man vill bli författare eller idrottsman. Det tar tid. Visst finns det genvägar som att bli upptäckt av tv (Idol) men även då krävs det att du är förberedd. Blev Jay Smith kändis tack vare Idol eller tack vare att han under åratal kämpat med musiken?

Blir hockeyspelare miljonärer för att de gör succé i en junior-VM-turnering eller för att de under tio års tid ägnat all sin lediga tid åt att träna och spela hockey?

Jag tänker på det här när jag kämpar med min författarkarriär som började på allvar för tre år sedan nu. Drömmen fanns där långt tidigare, men det var då som jag fick ändan ur vagnen och började jobba hårt på den. Men jag vet att det är mycket jobb kvar. Mitt konsultbolag har tagit drygt åtta år att bygga upp till vad det är idag.

Jag glömmer det ibland när jag jobbar med Hoi Förlag som startades i november 2010. Det har verkligen gått rasande snabbt där också, men det kommer inte att bli en supersuccé över en natt utan förmodligen något som ska byggas under flera år, precis som Rovio och Harmonix gjorde. Vi försöker också inpränta det i alla författare vi antar på förlaget, en bokutgivning är inget 100-meterslopp – det är ett maratonlopp.

Ta Zlatans bok. En grym succé. Man kan kalla det för att han gjorde succé över en natt som författare. Men sanningen är att han jobbat i mer än femton år för att bli en av världens bästa fotbollsspelare, han har lagt grunden till intresset för sin historia genom att prata från hjärtat och säga precis vad som helst i media under tio år. Dessutom tog han hjälp av en författare som också jobbat i många, många år och faktiskt redan haft framgångar: “David Lagercrantz är journalist, författare och föreläsare i kreativt skrivande. I många år var han reporter på Expressen men verkar sedan 1993 som fri skribent. Hans bok om Göran Kropp, som kom ut 1997, blev en bestseller. Året därpå publicerades Änglarna i Åmsele som skildrar de omtalade morden på kyrkogården. “

Så, jag kämpar vidare för att göra succé över en natt. Väl medveten om att det kommer att ta tid.

Fortsätt läsaDet tar tio år att göra succé över en natt

Arbetsdagen slutar inte kl 17

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:4 januari, 2012
  • Inläggskategori:Blogg

Utanför rasar stormen Emil. Jag tänkte ett ögonblick igår kväll att jag skulle kunna hitta en kul ordlek kopplad till “Nya hyss av Emil i Lönneberga” men det var en återvändsgränd. Istället föds tanken på 24-timmarssamhället och hur vår syn på arbetsdag och dygn förändrats på bara 20 år.

Jag jobbade som journalist under ett par år i början av 1990-talet. På den tiden började journalisterna jobba vid 8-9-tiden. Jag tror vi hade morgonmöten kl 9 eller 9.30 på centralredaktionen. Sen jobbade man fram till 17-18-tiden. På Sportredaktionen hade man andra arbetstider eftersom det mesta som händer där händer efter kl 18. Inte många vardagsmatcher som ens börjat kl 18.

Alltså var arbetstiden där 14-22 eller 15-23. Och så fanns det de som redigerade sidor som fick jobba ytterligare någon timme när man hade sen pressläggning. Men efter midnatt var det mer eller mindre tomt och därefter befolkades inte redaktionen förrän kl 8 följande morgon.

Det fungerade bra när den enda kanalen var morgontidningen. Ja, förutom tv och radio såklart. Och kanske kvällstidningarna som då hade pressläggning mitt i natten och kunde få med några sena nyheter.

Hoppa framåt i tiden sådär 20 år. Internet är en självklarhet, med uppkoppling inte bara på kontoret utan hemma och alla platser däremellan via mobilen. Det innebär att vi förväntar oss att kunna läsa de senaste nyheterna redan när de inträffat, inte dagen därpå.

Därför läste jag igår kväll om stormen och förvånades över att det inte skrevs så mycket efter kl 22 och när jag vaknade i morse och gick in på hd.se så blev jag lite besviken över att inte få några uppdateringar om stormens effekter.

Nu vet jag att HD inte lever kvar riktigt i samma arbetstider som de gjorde då. Det hoppas jag i alla fall. Däremot är jag ganska övertygad om att den stora delen av personalstyrkan jobbar enligt exakt samma scheman som vi gjorde då för tjugo år sedan.

Nu är detta inget unikt för tidningsbranschen. Det är likadant överallt. Region Skåne har yrvaket konstaterat att de unga idag förväntar sig att kunna träffa läkare även efter kl 17 samt på helgerna och därför åker de till akuten om de blir sjuka när vårdcentralen har stängt. Oj, vilken överraskning. Vilken medelålder har vi på de styrande?

Alla som sysslar med drift av exempelvis IT-servrar eller inom räddningstjänsten är vana vid 24/7. Alltså bemanning och beredskap dygnet runt, sju dagar i veckan, året runt.

Men hur är det med andra branscher? För restauranger är det en självklarhet (oftast) att ha öppet när folk vill äta, alltså inte bara fram till kl 18. Handeln har inte riktigt anpassat sig. Cityhandlare i exempelvis Helsingborg undrar varför folk åker till Väla och skyller på parkeringsplatser utan att reflektera över att Väla har öppet till kl 10-20 varje vardag och kl 10-18 på lördagar OCH söndagar. Dessutom har de stängt ytterst få dagar. Vi blev faktiskt lite förvånade över att det var stängt i söndags, den 1 januari.

På samma sätt verkar de fysiska handlarna tro att den enda framgångsfaktorn för e-handel är pris. Så är det inte. I många fall handlar det lika mycket om tillgänglighet. De enda i e-handelsbranschen som stänger på nätterna är banker och myndigheter.

Alltså, oavsett vilken bransch du befinner dig i är det bara att ställa frågorna:
1) förväntar sig mina kunder att vi är tillgängliga efter kl 18, på helgerna eller rentav dygnet runt?
2) om jag inte erbjuder det, kan de få det från någon av mina konkurrenter?

Medan jag skrivit dessa rader (med lite paus) har nu de svenska nyhetsredaktionerna vaknat och nyhetssajterna börjat uppdatera med dagens nyheter, inte bara gårdagens.

Fortsätt läsaArbetsdagen slutar inte kl 17

Årets SHOM: 1 000 000 ord

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:1 januari, 2012
  • Inläggskategori:Blogg

Ska man verkligen utlova en cliffhanger och sedan inte leverera? Å andra sidan hade väl ni läsare bättre saker för er igår, Nyårsafton, än att surfa in på min blogg och läsa?

Okej, här kommer då 2012 års SHOM (Stort Hårigt Oförskämt Mål) som jag satt åt mig själv.

1 000 000 ord. En miljon ord. Det är vad jag tänker skriva i år. Inte något om antal ord per dag eller att jag ska slutföra den eller den boken. Bara ett kvantitativt mål.

Sedan innebär det förstås att jag behöver skriva 2732 ord/dag. Just det, upptäckte idag att det faktiskt blir ovanligt lätt att klara ett sånt mål just i år. Det är ju skottår. Hade jag gjort det här förra året hade jag behövt skriva 2739 ord/dag. Bara en sån sak!

Och naturligtvis kalkylerar jag med att jag faktiskt kommer att slutföra en eller ett par böcker i år. Jag menar, skriver man en miljon ord så bör man ju komma till slutet på berättelsen. Annars är det verkligen något som är fel. Det kan naturligtvis landa i att jag sitter med ett dussin återvändsgränder – böcker som förblir halvfärdiga för att man kör fast i storyn och det visar sig att den inte höll för en hel bok. Årets första projekt har en sån varning. Men jag är hoppfull.

Sådär. Nu har jag slängt ut mitt SHOM. Vad är ditt?

Förresten: jag klarade den första dagsetappen! Även om det tog ett par timmar…

Fortsätt läsaÅrets SHOM: 1 000 000 ord

Du är improduktiv för att du vill det

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:30 december, 2011
  • Inläggskategori:Blogg

Årets näst sista dag, en dag då tidningarna tävlar om att blicka bakåt och framåt. Precis som vi alla. Kanske ägnar en tanke eller två åt vad som hänt under 2011 och börjar göra oss redo att memorera att det snart är dags att skriva en tvåa istället för en etta på slutet. Och kanske tänker några av oss att det var inte länge sedan vi skrev tre nollor på slutet av årtalet istället för tre nior.

Produktivitet. Många frågar mig: hur hinner du med allt du gör? Två företag, författare och familjefar. Jag biter mig i tungan innan jag svarar för egentligen tänker jag på allt som jag inte hinner med. För att jag ofta känner mig ineffektiv, improduktiv.

improduktiv ofruktbar, steril, resultatlös, ineffektiv; oräntabel; utan skaparförmåga

När man så studerar synonymerna så känner jag inte igen mig längre. Jag kan faktiskt se tillbaks på ett år som gett både resultat och visat skaparförmåga på många områden.

Likväl kände jag mig träffad idag av ett blogginlägg från Seth Godin, mannen som verkar ha hur många kloka inlägg som helst på lager, som skriver om hur metoder för produktivitetsökningar sällan lyckas. Det ligger helt enkelt i vårt DNA, en skräck för att bli mer effektiv eftersom det innebär att du hinner göra fler saker och därmed ökar risken för att du gör något som misslyckas. För många år sedan, då våra instinkter grundlades, var misstag inte ofarliga. Tvärtom, ett snedsteg kunde leda till döden nästan varje dag då rovdjur väntade runt hörnet.

Idag är vår rädsla att misslyckas inte lika värdefull. Tvärtom. Tänk dig en forskare som inte vågar misslyckas. Eller en företagare. Eller en författare.

Tänk efter, hur ofta flyr vi inte in i rutinsysslor istället för att göra något som tar oss framåt? Kollar mailen 20 gånger före lunch istället för att göra det en eller två gånger? Besöker en nyhetssajt varje timme istället för att göra det en eller två gånger per dag? Eller tar upp ett papper i högen på skrivbordet, läser det, lägger tillbaks det i en hög och säger “imorgon” och upprepar proceduren med nästa ark och efter en halvtimme har vi gjort absolut ingenting. Förutom att fylla hjärnan med information som vi redan hade. Vi fyller våra att-göra-listor som bara blir längre och längre. Och tar oss längre och längre från det som för oss framåt.

Seth menar att det vi behöver göra är att “make a commitment”, på svenska göra ett åtagande, eller förpliktiga oss att göra det som är viktigt. När man väl gjort det behövs inga produktivitetstips.

Har du ett eller flera stora mål för 2012? Hur säkerställer du att du varje dag ägnar tid åt att ta dig närmare dessa mål utan att distraheras av mejl, FB, tv och allt annat som kan äta upp din tid innan du hinner säga gott nytt år?

Du behöver ett BHAG!

Eller på svenska: ett SHOM!

Stort Hårigt Oförskämt Mål. Något du inte glömmer bort, något som retar och upprör. För varje uppgift som kommer i din väg – ställ dig frågan: är detta något jag vill eller behöver göra – eller kan jag istället göra något som för mig mot SHOM?

Imorgon tänkte jag avslöja mitt SHOM 2012. Vilket blir ditt?

Fortsätt läsaDu är improduktiv för att du vill det

Läsplatta 150% dyrare i Sverige än i USA – ändå slut i lager

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:28 december, 2011
  • Inläggskategori:Blogg

Det har snackats länge om varför ebokens genombrott dröjer (dröjt?) så länge i Sverige när det fullständigt exploderar i USA. Jag fortsätter hävda att det till stor del beror på attityden hos de ledande nätbokhandlarna, helt enkelt en brist på ordentlig marknadsföring.

Även om dito.se gjort avtryck i höst efter sin lansering så har de ändå inte nått hela vägen. En anledning tycker jag är att de satsat mer på surfplattor än läsplattor.

Det som gör mig riktigt förvånad är Sonys taktik. De har visserligen en bra surfplatta men helt klart lever de i skuggan av Samsung, iPad och flera andra. På läsplattesidan har de kanske marknadens bästa läsplatta, Sony PRS-T1. Visserligen blev den billigare under hösten, nu 1700 kr.

Jag var inne och skulle köpa en idag, i en Sony Store men de hade bara ett demo-ex kvar. Den var tillfälligt slut. Och när jag kollade på nätet var den slut hos flera återförsäljare. Den har alltså sålt bra.

När jag surfade runt läste jag att den i USA kostar 99 dollar just nu, runt 680 kronor. Och det var i Sonys webbshop. I samma webshop, fast den svenska, är priset alltså 1700 kr. Med andra ord ett påslag på 150 procent. Är det rimligt?

Båda priserna var med fri frakt. Lite osäker på om det tillkom någon form av moms på det amerikanska priset.

Visst känns det som det finns en marknad här, en helt oexploaterad marknad. USA har Kindle och Nook, förutom Sony och ett gäng andra. Och ett priskrig på läsplattorna. Jag trodde faktiskt det skulle komma till julhandeln här i Sverige, men inte. Om Sony kan sälja såpass mycket plattor att de inte kan leverera till återförsäljare – utan att det gjort speciellt mycket marknadsföring – tyder inte det på att man missbedömt efterfrågan rejält?

Och när får vi en bra läsplatta som kostar 990 kronor i Sverige?

Adlibris verkar till och med ha slutat sälja läsplattor för tillfället och bara satsar på appar. Eller har de en egen läsplatta på gång för lansering 2012?

Förresten: nu syns InnebandyPiraterna 3 som bland nyheterna i eböcker hos Adlibris! Den finns förstås även hos Bokus/Dito och Bokia.

Fortsätt läsaLäsplatta 150% dyrare i Sverige än i USA – ändå slut i lager

Sista dagarna på julhandeln i bokbranschen

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:21 december, 2011
  • Inläggskategori:Blogg

Just nu är det final för julhandeln på nätet. De allra flesta nätbokhandlarna garanterar bara leverans före jul om ordrarna lagts vid midnatt (natten till onsdag) eller nu på morgonen. Men oftast kan de förstås skicka böckerna även om de beställs först på torsdag, om det är sånt som finns i lager.

För författare och förlag är julhandeln (från sista helgen i november till dagen före jul) väldigt viktig. Det är en tid på året då det köps mycket böcker. En bok är en tacksam julklapp och det är lätt att i en och samma butik hitta julklappar till i princip alla man känner utifrån intresseområden. Rätt unikt om man tänker efter.

Det är mycket signeringar ute i bokhandeln dessa veckor. Men egentligen är jag förvånad över att det inte är fler. Jag känner för egen del att jag lite grann slarvat bort en bra möjlighet att synas ännu mer ute i bokhandel. Men samtidigt fanns det inte riktigt tid att varken boka eller genomföra fler signeringar än de båda jag gjorde den gångna helgen på Bokia Killbergs i Helsingborg och Akademibokhanden på Väla (köpcentrum utanför Helsingborg).

Vad ger då en signering? Ja, i mina ögon är det en möjlighet att under några timmar:
– möta läsare
– berätta om min bok för folk som aldrig skulle hittat den i hyllan
– exponera boken på bästa plats i bokhandeln (jag har alltid med mig en rollup)

Det lite överraskande resultatet av två signeringar är att jag vid båda tillfällena sålt fler exemplar av den första boken i serien InnebandyPiraterna än den nya trean som släpptes 5 december. Det visar potentialen i titeln, tycker jag. Att nya läsare fortfarande hittar serien. Det här är något som både förlag och bokhandlare ibland glömmer bort, backlist. Faktum är att jag sålde fler ex av den första boken än de båda bokhandlarna hade i lager (jag hade med mig en kartong av varje) och därmed såldes exemplar tack vare att jag var där.

Jag var dessutom på plats rätt länge i båda bokhandlarna. Räknar man timlön blir det nog skralt, men tiden är viktig. Om du bara är där en timme så hinner du möta dem som passerar bokhandeln under denna timme. Om du är där i två timmar så möter du sannolikt dubbelt så många människor. Om man sedan tänker på tiden det tar att ta sig till och från bokhandeln så ter det sig rätt vansinnigt att bara signera i en timme som vissa författare gör. Låt vara att de kanske då hinner med mer än en signering per dag.

Sen har man förstås en fördel om man är mer känd än jag är. På väg till Akademibokhandeln passerade jag en lång kö. Tänkte först att, det var ju fantastiskt att de redan börjat köa för min namnteckning i en bok. Nej, det tänkte jag väl inte, bara att det hade varit kul om det varit så. Nej, kön var till signering av Idol-vinnaren Amanda som sålde sin nya skiva.
Efter finalen sa jag lite ironiskt till någon “Idol-vinnaren, snart i ett köpcentrum nära dig”. För det är ju den turnén som många av dem får göra. Samtidigt – de säljer många skivor på det.

Frågan: hur gör en författare för att nå popstjärnestatus?

Fortsätt läsaSista dagarna på julhandeln i bokbranschen

Utmaningar och mål – vad sägs om en miljon ord 2012?

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:12 december, 2011
  • Inläggskategori:Blogg

Att utmana sig själv är nyttigt. Att sätta mål och deadlines är ett måste för att få fart på skrivandet. Mitt eget mål – att skriva klart InnebandyPiraterna 3 till julhandeln tvingade mig att pressa mig att faktiskt skriva ett par tusen ord om dagen.

(Ja, jag vet att jag ursprungligen hade satt målet att bli klar med trean till SM-finalen i april 2011 – men tydligen hade jag inte satt det målet tillräckligt skarpt för mig själv?)

Snart är det nyår och det är ju då många sätter upp mål och löften inför det kommande året.

Så, alla ni som skriver – vad har ni för mål för 2012?

Idag läste jag ett inlägg om “The 10.000 word-day” som handlar om hur många ord man skriver eller kan skriva per dag. Jag har själv jobbat med 3000 ord/dag under en period för att verkligen få upp farten. En fokuserad dag tar det mig 2-3 timmar att nå dit.  Men jag har också skrivit över 5000 ord på en enskild dag vid något tillfälle på fyra timmar ungefär.

Med andra ord (!) så är 10.000 ord på en dag ingen omöjlighet. Sen har jag haft en massa dagar utan ett skönlitterärt ord…

NaNoWriMo är en utmaning som bygger på att man under november månad skriver 50.000 ord eller mer och slutför en roman. Fokus blir på att skriva snabbt och låta orden flöda, inte på grammatik och exakta formuleringar. Man hittar ett flow helt enkelt.

Så vad är en lämplig utmaning och mål för 2012 om jag verkligen vill ta mitt skrivande till nästa nivå? De tankar som dyker upp i mitt huvud är:

  • Att skriva en miljon ord (83.000 ord/månad eller 2739 ord/dag)
  • Att skriva en bok varje månad (romaner, fackböcker, barnböcker = 12 st på ett år)
  • Att skriva 50 000 ord/månad
  • Att skriva 3000 ord/dag = ca 750 000 ord (om man räknar bort lörd-sönd)

En del avfärdar allt snack om kvantitativa mål med att det är kvaliteten som räknas. Ja, det är helt rätt. Men utan kvantitet så kommer du aldrig att skriva något kvalitativt. Eller, jo det finns ju ett antal exempel på folk som skrivit på sin debutroman i fem-tio år och slutligen blir klara och det är fantastiskt.

Tror dock att jag är för rastlös för det. Min melodi får nog vara 10K-spåret.

10.000 ord/dag blir förresten en bra bit över 3,5 miljoner ord på ett år eller 30-40 romaner av normallängd. Men DET känns nog lite väl ambitiöst eller hur? Skulle underlätta i min ambition att sälja en miljon exemplar av mina böcker.

Hur ser dina skrivarmål ut?

 

 

Fortsätt läsaUtmaningar och mål – vad sägs om en miljon ord 2012?

När fiktionen nästan blir verklighet

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:10 december, 2011
  • Inläggskategori:Blogg

Du läste väl igår kväll om bussen med innebandylaget Degerfors IBK som gled av vägen och välte. Ruggig historia som det skrivits en del om i tidningarna idag. Bäst uppdaterad verkar Värmlands Folkblad ha varit. Lyckligtvis verkar de flesta ha klarat sig utan allvarliga skador. Låt oss hoppas på det.

Den här händelsen berörde mig lite extra, inte bara för att det var ett innebandylag och jag själv åkt buss några gånger till turneringar eller bortamatcher. Inte så ofta som spelare, men som ledare. Men allra mest kändes det lite extra eftersom den påminner om några händelser i min nya bok InnebandyPiraterna – tredje säsongen. Utan att avslöja för mycket.

Den boken börjar med en olycka som förändrar hela situationen för laget Helsingborg Consuls. Faktum är att det även tidigare i år hänt saker i verkligheten som tangerar saker som händer i den nya boken. Lite skrämmande.

Funderade lite på om jag skulle skicka en låda med InnebandyPiraterna 3 till Degerfors som en julklapp/krya-på-er-hälsning. Lite osäker dock på hur boken och tanken skulle tolkas av någon som precis råkat ut för en så omskakande händelse.

* * *

Jag förstår numera tomten bättre som väljer att sköta sin logistik med egen personal istället för att anlita ett externt lager och externa transporter.

Även om jag slipper jobbet med att packa kartonger och skicka (nåja, nästan i alla fall) så är det bara att konstatera att jag oftare fick iväg paketen snabbare än underleverantörerna gör. Och så här i juletider kan det vara frustrerande.

Efterfrågan på InnebandyPiraterna 3 har inte varit i Zlatan-klass men ändå tillräckligt för att boken ska ta slut tillfälligt hos vissa mellanhänder. När sedan vissa IT-system har problem eller inte pratar samma språk alla gånger så kan köpare plötsligt mötas av besked som “tillfälligt slut” eller “ännu ej utkommen” trots att boken finns i lager och kom ut flera dagar tidigare.

* * *

En lansering likt “skräddarens barn” får jag nog tyvärr kalla den här InnebandyPiraterna 3-lanseringen. Visst har jag haft ett par fina höjdpunkter som en bokvideo, en smygrelease i samband med FCH-AIK där arenan var fullsatt (2700 åskådare), boken gick att förköpa hos Adlibris (vilket hade varit ännu roligare om de inte tappat bort en kartong på lagret) och att försäljningen första veckan faktiskt översteg den första månaden när jag jämför med InnebandyPiraterna 1 som kom ut 2009…!

Men det är så mycket jag inte hunnit med. Pressreleaser, bearbetning av bokhandeln, bloggturné, fler signeringar osv. Jag har helt enkelt haft för mycket annat som tagit tid. Inte bara vabbande (dagisbarn är sjuka ofta mellan november och mars) utan även konsultuppdrag och Hoi Förlags uppbyggnad. Ja, och så skrev jag ju klart hela boken i sista sekunden för att lyckas få ut den till julhandeln. Den borde naturligtvis ha legat klar i september så att jag kunde lagt full fokus på lanseringen i nov-dec.

Det som är mest kul är hur den tredje boken satt fart på försäljningen av ettan och tvåan.

Köp InnebandyPiraterna 3 hos Bokus, Adlbris, CDON eller Bokia.

* * *

Ska försöka komma igång med bloggandet igen. Har mängder av idéer att skriva om, även där.

* * *

Är nästan säker på vilken bok som ska skrivas härnäst. En humoristisk fotbollsroman för vuxna. Lite orolig för att fastna i ett fack, men å andra sidan vet jag att jag inte kommer att göra det. Fastna i ett fack alltså. Boken borde ju skrivas klart och lanseras till sommaren 2012…?

Fortsätt läsaNär fiktionen nästan blir verklighet