Årets näst sista dag, en dag då tidningarna tävlar om att blicka bakåt och framåt. Precis som vi alla. Kanske ägnar en tanke eller två åt vad som hänt under 2011 och börjar göra oss redo att memorera att det snart är dags att skriva en tvåa istället för en etta på slutet. Och kanske tänker några av oss att det var inte länge sedan vi skrev tre nollor på slutet av årtalet istället för tre nior.
Produktivitet. Många frågar mig: hur hinner du med allt du gör? Två företag, författare och familjefar. Jag biter mig i tungan innan jag svarar för egentligen tänker jag på allt som jag inte hinner med. För att jag ofta känner mig ineffektiv, improduktiv.
improduktiv ofruktbar, steril, resultatlös, ineffektiv; oräntabel; utan skaparförmåga
När man så studerar synonymerna så känner jag inte igen mig längre. Jag kan faktiskt se tillbaks på ett år som gett både resultat och visat skaparförmåga på många områden.
Likväl kände jag mig träffad idag av ett blogginlägg från Seth Godin, mannen som verkar ha hur många kloka inlägg som helst på lager, som skriver om hur metoder för produktivitetsökningar sällan lyckas. Det ligger helt enkelt i vårt DNA, en skräck för att bli mer effektiv eftersom det innebär att du hinner göra fler saker och därmed ökar risken för att du gör något som misslyckas. För många år sedan, då våra instinkter grundlades, var misstag inte ofarliga. Tvärtom, ett snedsteg kunde leda till döden nästan varje dag då rovdjur väntade runt hörnet.
Idag är vår rädsla att misslyckas inte lika värdefull. Tvärtom. Tänk dig en forskare som inte vågar misslyckas. Eller en företagare. Eller en författare.
Tänk efter, hur ofta flyr vi inte in i rutinsysslor istället för att göra något som tar oss framåt? Kollar mailen 20 gånger före lunch istället för att göra det en eller två gånger? Besöker en nyhetssajt varje timme istället för att göra det en eller två gånger per dag? Eller tar upp ett papper i högen på skrivbordet, läser det, lägger tillbaks det i en hög och säger “imorgon” och upprepar proceduren med nästa ark och efter en halvtimme har vi gjort absolut ingenting. Förutom att fylla hjärnan med information som vi redan hade. Vi fyller våra att-göra-listor som bara blir längre och längre. Och tar oss längre och längre från det som för oss framåt.
Seth menar att det vi behöver göra är att “make a commitment”, på svenska göra ett åtagande, eller förpliktiga oss att göra det som är viktigt. När man väl gjort det behövs inga produktivitetstips.
Har du ett eller flera stora mål för 2012? Hur säkerställer du att du varje dag ägnar tid åt att ta dig närmare dessa mål utan att distraheras av mejl, FB, tv och allt annat som kan äta upp din tid innan du hinner säga gott nytt år?
Du behöver ett BHAG!
Eller på svenska: ett SHOM!
Stort Hårigt Oförskämt Mål. Något du inte glömmer bort, något som retar och upprör. För varje uppgift som kommer i din väg – ställ dig frågan: är detta något jag vill eller behöver göra – eller kan jag istället göra något som för mig mot SHOM?
Imorgon tänkte jag avslöja mitt SHOM 2012. Vilket blir ditt?