Häftat och dumt

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:3 februari, 2011
  • Inläggskategori:Uncategorized

Vad kallar man det format som jag har på mina böcker? Storleken är som storpocket, men papperskvaliteten är bättre och därmed ger det fel bild. Tittar man hos nätbokhandlarna så kallas de istället för ”häftad” vilket jag tycker sänder helt fel signaler. Men det är en korrekt benämning efter häftat kan vara flera olika saker, enligt ordlistan på Grafiska Företagens Förbund:

Häftning
Sammanfattning av vanligen falsade ark.
1. Trådhäftning, arken sys samman med en tråd.
2. Limhäftning, häftning med lim.
3. Klamring, metallhäftning, häftning med metalltråd i ryggen eller från sidan (platthäftning, sidhäftning).

Själv tänker jag på 3:an när jag hör häftad. Kanske borde man i Bokrondellen (bokbranschens stora databas över alla böcker) ange fullständig typ av häftning?

Eller så kollar inte bokköpare speciellt mycket på om det är hårda eller mjuka pärmar?

* * *

Såg reklamfilm från Elgiganten igår. ”Det är dumt att betala för mycket” är deras tagline. Absolut.

Men när de gör reklam för att man kan betala av på sin mobiltelefon i upp till 60 månader känns det som en annan typ av dumhet. Ärligt talat – finns det någon mobiltelefon tillverkad de senaste tio åren som är hel efter två års daglig användning? Måste kännas rätt surt att betala av på sin förr-förra mobil?

Det är dumt att betala för länge.

* * *

Det är tufft att vara författare på 20% i kombination med att vara småbarnsförälder. Vad gör man när den där skrivardagen försvinner på vabbning? (För dig som inte talar småbarnsföräldersspråket så betyder det vård av sjukt barn, eller egentligen tillfällig föräldrapenning)

Med andra ord, jag ligger efter tidsschemat på InnebandyPiraterna 3. Och de övriga titlar jag jobbar med för året. De blir dessutom fler för varje dag…

* * *

Här nere hade jag börjat skriva på en annan kort reflektion, men drabbades av inspiration och kanske ordbajseri. Det blev i alla fall en separat post på drygt 5000 tecken om hur bokhandlare borde snegla på fotohandlare för att se framtiden.

Fortsätt läsaHäftat och dumt

Den kroniskt kreative ser bokhandeln inspireras av fotobutiker

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:3 februari, 2011
  • Inläggskategori:Uncategorized

Kroniskt kreativ, det lider jag av. Eller, det är en gåva. Som ibland kan verka distraherande eftersom idéerna sprutar ur mig. Igår hände det vid minst tre tillfällen i möten med andra.

Framför allt gillar jag skärningspunkter, det som Frans Johansson kallar Medici-effekten. I korthet handlar det om att den som jobbar i en bransch kan denna bransch på sina fem fingrar men har obefintlig insikt i andra branscher. Alltså kan en revolution i en bransch gå spårlöst förbi för dem som jobbar i en helt annan bransch. Tills någon vandrar över gränsen och tar med sig kunskapen.

Bokbranschen exempelvis har säkert hört talas om en revolution som ägt rum inom musik- och filmindustrierna. Digitaliseringen. Men de flesta har agerat som om det inte kommer nu och om vi väntar tillräckligt länge kanske ingen upptäcker det. Då kan vi fortsätta sälja böcker som vi alltid gjort.

Musikindustrin är mitt i processen men har uppenbarligen enorma problem med att ta steget fullt ut. De fortsätter nämligen att ge ut musik på plastskivor. Inte så konstigt eftersom vissa fortfarande tycker att de jobbar i skivbranschen, vilket en stor del av deras återförsäljare gör.

Igår slog det mig mitt i ett samtal: varför har inte skivbranschen sneglat på vad som hänt med ytterligare en bransch. Fotobranschen. Där kan man snacka om att digitaliseringen revolutionerat. Idag säljs det knappast något annat än digitalkameror. (Fråga en tonåring om de hört talas om att man hade plastfilm i kamerorna och de stirrar på dig som om du kommer från en annan planet).

Butikerna var dödsdömda när folk plötsligt fick två alternativ till att framkalla i sin fotoaffär:
1. Skriva ut på färgskrivare
2. Ladda upp bilderna och beställa framkallning via internet

Men butikerna överlevde ändå. De skaffade sig bra skrivare, som ger bättre resultat än 1) ovan. Och trots hotet från 2) så kunde de leva vidare på service – få bilderna på en timme, få hjälp om det strular mm.

Så vad kan skärningspunkten då lära skiv- och bokbranschen? Ja, musikindustrin är ju given. Varför inte sluta tillverka CD-skivor centralt? Framtidens skivaffär har helt enkelt cd-brännare bakom disken och skrivare för att producera omslag. Tekniken är hur billig som helst, miljontals människor har redan liknande utrustning hemma. Men visst hade det varit värt att betala för att få en laglig nedladdning bränd på en ”äkta” skiva?

Det hade varit mer miljövänligt – inga kasserade returer, inga onödiga transporter. Och framför allt – ett oändligt utbud. En skivbutik behöver i princip inte vara större än ett par kvadratmeter och ändå ha miljontals titlar tillgängliga. Vad som helst kan laddas ner och brännas på en CD på några minuter, medan kunden väntar – eller medans han handlar på stan.

”Välj mellan 10 miljoner titlar – leverans på en timme” kunde bli budskapet från 2000-talets mini-skivbutiker. Personalen kunde då fokusera på rådgivning, tipsa om bra musik.

Om sedan skivbolagen vore lite kreativa och flexibla kunde de dessutom erbjuda skivbutikerna att göra bland-skivor. Specialsamlingar helt enkelt. Personalens rekommendationer, eller Månadens nya låtar. Du kunde plötsligt köpa en CD med MP3-låtar och alla låtar av en artist på en skiva.

Okej, hur ska då bokbranschen kopiera detta trick? Ja, det finns ju bokmaskiner som trycker en bok på fem minuter. Än så länge innebär det inte att de kan leverera vilken bok som helst men alla böcker som produceras i världen finns någonstans i digitalt format, som pdf. Alltså är det bara en struktur- och rättighetsfråga.

Men räcker det verkligen att som bokhandlare i framtiden erbjuda limbundna böcker med mjuka pärmar som producerats i en bokmaskin? Expertisen blir förstås en faktor. Men även vad man gör med själva butiken för att skapa upplevelser.

Kanske ska man återigen snegla på fotobutikerna och vad som skett efter digitaliseringen. Nämligen fler möjligheter. Du kan skriva ut dina bilder i vilket format du vill. Är det dags att erbjuda samma möjlighet för bokläsarna? Med all respekt för formgivarens önskan så kanske det vore trevligt för en läsare att själv avgöra hur man vill läsa sin bok.

Föredrar jag en tunn bok som inte väger så mycket, på bekostnad av mindre textstorlek? Eller har jag dålig syn och vill att boken ska sättas i 12 punkter för att bli lättläst, trots att den då blir 800 sidor tjock. Den digitala utgåvan erbjuder just denna möjlighet – ska pappersversionen konkurrera kan väl den också erbjuda det? Liksom att välja mått på boken, från fickformat till A4 eller kanske ännu större om någon skulle vilja det?

Men då krävs det mer än bara pdf-formatet. Då krävs det innovation och möjlighet att skapa pappersböcker av ePub-formatet.

Likaså kunde man tänka sig fler möjligheter när det gäller förpackningen. Inbundna böcker finns det en del som föredrar. Kanske en presentformat som är mer exklusivt? Kanske du ska kunna lägga till egna sidor i boken med hälsning till den som ska få boken?

Eller möjligheten att slå ihop två tunnare böcker i en? Eller omvänt att dela upp en tegelstensroman i flera mer behändiga delar? Tekniskt sett kan det inte vara några större problem.

Vissa bokhandlare kunde till och med nischa sig genom att återgå till hantverket. Välj vilken bok du vill bland miljoner titlar, välj papperskvalitet och sedan får du en handbunden bok i läderband. Kanske med några dagars leveranstid.

Bokförlagen kan sedan spä på kreativiteten hos läsarna genom att erbjuda alternativa omslag att välja mellan. Och att förbereda böckerna för delning i flera volymer.

Det ska bli riktigt spännande att se Medicieffekten på musik-, film- och bokbranschen.

Kanske det finns plats för en fysisk nisch i den digitala framtiden.

Fortsätt läsaDen kroniskt kreative ser bokhandeln inspireras av fotobutiker

Bokfest i december – baksmälla i januari

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:1 februari, 2011
  • Inläggskategori:Uncategorized

Någonstans hörde jag om en bokförläggare som hade 30-40 procent av sin årsförsäljning i december. Eller var det en bokhandlare? Logiskt sett kanske båda två.

Helt klart är i alla fall att december, eller snarare perioden 24 november-23 december är den absolut bästa perioden för att sälja böcker. Försäljningen toppar nästan ett par dagar före jul med tanke på hur stor del nätbokhandlarna har.

För min egen del var avslutningen på 2010 riktigt kul. Försäljningen dubblerades från oktober till november och sedan lika mycket till i december.

Och så januari. Tillbaks igen på samma nivå som i oktober. Tillbaks till vardagen. Det var till och med så att jag kunde se en tydlig effekt på försäljningen under januari när lönen kom – det sålde nästan lika mycket under sista veckan i januari som under de första tre veckorna…

Tänkte dela med mig av en liten graf. Inga siffror dock. Inte riktigt redo att avslöja allt ännu.

Uppdaterat: Gjorde även en veckorapport där man ser julhandeln än tydligare…

Och hjälp mig att få snygga siffror i februari genom att köpa mina böcker i serien InnebandyPiraterna!

Fortsätt läsaBokfest i december – baksmälla i januari

Hur stora arenor behövs i framtiden?

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:7 januari, 2011
  • Inläggskategori:Uncategorized

Innebandyn har haft lite vacklande publiksiffror den här vintern. Delvis på grund av – vintern. Snöoväder på fel dag kan innebära 20-30 procent färre åskådare. Något hockeyn är medveten om sedan många år tillbaks. Marginalåskådaren stannar hellre hemma än att köra 5-10 mil. Eller ens promenera i snöstorm.

Men för innebandyns del är nog publikminskningen lika mycket ett resultat av att åskådarna kräver mer. Kraven ökar. Så gott som alla innebandylag i Superligan har haft svårt att lyfta sina publiksiffror.

Under den gångna säsongen hade fotbollsallsvenskan än större problem. Trots ett massivt stöd med gratis redaktionell reklam och TV-bevakning så sjönk publiksiffrorna och de tvingades försöka rädda dem genom att Svenska Spel skänkte tusentals fribiljetter under hösten. Vissa klubbar, bland annat HIF, sänkte priset på vissa biljetter för att locka nya åskådare. Publiken tyckte uppenbarligen inte att underhållningen motsvarade det ordinarie priset.

Nu läser jag att även Elitserien i hockey har vikande publiksiffror. Frölunda kör en kampanj i januari med upp till 30 procent rabatt. Linköpings snitt har sjunkit från 7703 till 6500.

Fortsätt läsaHur stora arenor behövs i framtiden?

Varför fattar svenskar inte innebandyns storhet?

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:26 december, 2010
  • Inläggskategori:Uncategorized

En klassisk tes är “not invented here”, alltså att det som inte är uppfunnet här hos oss är inte intressant. Inte helt ovanligt på jobbet där folk är ovilliga att ta till sig nya metoder eller teknik som inte skapats av företaget, eller ens på den avdelning som påverkas.
Men med innebandyn verkar det vara precis tvärtom. Visst har innebandyn tagit Sverige med storm sedan den skapades här i slutet på 60-talet och början av 70-talet. Från fritidsgårdar och korpen växte sporten vidare till en folkrörelse för alla åldrar. Elitverksamheten blev också allt bättre för varje år.
Samtidigt spred svenska missionärer sporten över världen. Först fick den fäste i Finland som precis som Sverige har en stark hockeykultur. Det är ganska logiskt att även Tjeckien och Schweiz därefter blivit de stora innebandyländerna och jag blir inte överraskad om Kanada inom 5-10 år spelar VM-semifinal.
Men på senare år så sprids sporten också till mer oväntade länder. Som de afrikanska, där hockeyn definitivt aldrig varit stor. Det finns något i enkelheten som gör att det är enkelt att komma igång och börja spela. Precis som med andra globala lagsporter som fotboll, volleyboll, basket och kanske några till.
Alla dessa länder ser upp till Sverige och svenskarna. Det är ju vi som skapat sporten. Även om vi inte längre toppar världsrankingen, det gör självklart Finland efter två raka VM-guld. Sakta men säkert går det upp för alla att Sverige inte är bäst. Även om vi likt Kanada i hockey eller Brasilien i fotboll sannolikt hade kunnat skicka tre-fyra landslag som kunnat gå till åtminstone semifinal i en VM-turnering.

Fortsätt läsaVarför fattar svenskar inte innebandyns storhet?

Kan en Facebook-status-uppdatering ersätta ett julkort?

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:26 december, 2010
  • Inläggskategori:Uncategorized

Har du skickat några julkort i år? Alltså sådana på papper? Vi har barn och därför har vi såklart tagit en söt bild på barnen, gjort ett eget julkort, framkallat och skickat det per post till släkt och vänner. Men egentligen är det rätt fantastiskt att vi fortfarande skickar papperskort till varandra.

I dessa tider ställer man sig frågan om en statusuppdatering på Facebook kan ersätta julkortet? Helt tydligt har det ersatt jul-sms för många.

Och även om vi kan gnälla över att Posten inte alltid är så snabba på att leverera julkort (hörde av en bekant att ett kort som skickades den 10:e december nådde mottagaren den 23:e – det var ju i alla fall i tid), så når en FB-status inte alla. Den når dem som råkar vara inne just då.

Vet inte om alla är medvetna om att ni förmodligen sorterar bort rätt många statusuppdateringar från era vänner redan nu. Som standard visas nämligen bara dem från de 250 vänner som Facebook tycker du haft mest kontakt med. Nu gäller detta inte bara vänner utan även sidor. Så har du 250 vänner och 100 sidor du är fan av så går du miste om (eller slipper) en hel del.

Så är det något som ska ersätta julkortet är det nog ändå e-posten. Om man nu vill vara säker på att julhälsningen ska komma fram vill säga. En hälsning på Facebook blir ju som att man säger “God Jul” till dem man känner och träffar på stan. Helt spontant.

Själv missade jag deadline för mitt årliga Julbrev (via e-post sedan några år tillbaks) så det får väl bli ett Mellandagsbrev istället i år. Via e-post såklart. Eller kanske på bloggen?

Fortsätt läsaKan en Facebook-status-uppdatering ersätta ett julkort?

Det är många bollar i luften nu

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:10 december, 2010
  • Inläggskategori:Uncategorized

Jag skulle ha bloggat tidigare i veckan. Men det blir en fredagsblogg. En signal om att det är väldigt många bollar i luften just nu. Många nyheter som bara väntar på att presenteras och marknadsföras. Det får bli i punktform lite snabba noteringar.

I måndags släpptes min nya bok “Lyckas med bokutgivning” som jag skrev om förra fredagen. Vår ursprungliga målsättning var att den skulle ges ut i slutet av november, lagom till julhandeln (som är en väldigt viktig månad för bokbranschen). Men som så många andra projekt så rann tiden iväg på slutet (eller om man ska vara ärlig i början). Därför kom den ut först den 6 december. Och därmed blir det tight med tid för dem som ska köpa den som julklapp.

* * *

Julhandeln är också viktig för InnebandyPiraterna. Självklart borde jag vara ute och signera mycket den här månaden. Förra helgen var jag i Ängelholm på regionslutspelet USM för P16 och sålde en del böcker. Men ärligt talat hade jag nog hoppats på mer där.
Imorgon blir det Åstorps sporthall ca kl 10-14 där det spelas ungdomsmatcher hela dagen. Ska försöka synka det med VM-finalen i innebandy som, helt obegripligt, tydligen spelas kl 14.30 imorgon.
På söndag är det dags för en signering i bokhandeln Böcker och Blad på Familia kl 12-15. Blir spännande, tydligen ett köpcentra där det rör sig mycket ungdomar och barnfamiljer.

* * *

Marknadsföring är viktigt om man vill sälja böcker, något som vi tar upp i vår bok “Lyckas med bokutgivning”. Därför känns det lite retligt att jag själv inte riktigt är i fas när det gäller marknadsföring av dels den boken, dels InnebandyPiraterna. Det blir lite som “skräddarens barn”…
Nåja, försäljningen av InnebandyPiraterna – Andra säsongen börjar ta fart nu efter en seg start. Och ännu roligare är kanske att försäljningen av den första boken också ökat. Inte bara pocketutgåvan utan även originalutgåvan har fått ett nytt liv, säkert tack vare bok två i serien.
Det är förstås en del av min strategi och tanke, att böckerna säljer varandra.
De senaste två veckorna har jag i alla fall packat böcker och skickat en massa paket.

* * *

Ett projekt som alltid hamnat i kläm är VIPstory vars återkomst-bok skulle ut till jul och julhandeln. Jag hoppas fortfarande på att den ska bli utgiven före jul. Lite småpill kvar där.

* * *

Emellanåt är det lätt att glömma att om 5-6 år kanske e-böcker står för 97% av försäljningen istället för tvärtom som det är idag. Nu tar försäljningen av plattorna fart.

* * *
Det stora projektet som tar mycket tid just nu är annars nystartade Hoi Förlag (House of Independents). Mitt, Lars och Anns nya förlag som kanske vänder upp och ner på bokbranschen lite grann. Eller rejält. Det känns riktigt spännande, inte minst eftersom alla jag pratar med tycker att det verkar vara en bra idé och ett bra koncept. Inom kort hoppas vi kunna presentera våra allra första författare, ja utöver vår egen bok då som är den första titeln på förlaget.
Om du har skrivit en bok och funderar på hur du ska få den utgiven så ska du studera vårt koncept. För alla som är villiga att investera i sin egen utgivning så är det ett konkurrenskraftigt alternativ.

* * *

Jag tror jag får återkomma till mina mål för 2011 i ett separat blogginlägg. Även en liten uppföljning av hur jag ligger till med mitt mål att sälja en miljon böcker när man fördelar en miljon böcker på tio år.

* * *

Jag avslutar med en liten egotripp som jag tycker är lite kul. En skärmdump från Adlibris över en topplista på kategorin Idrottsberättelser (12-15 år). Jag har tre av tio titlar på listan. Före jul hoppas jag ha förstaplatsen så in och köp mina böcker där, i din lokala bokhandel eller var du nu handlar dina böcker. Förresten toppar pocketen en liknande lista hos Bokus

Fortsätt läsaDet är många bollar i luften nu

NaNoWriMo dag 8-9

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:9 november, 2010
  • Inläggskategori:Uncategorized

Ingen uppdatering under gårdagen. Vad berodde det på? Ja, det var faktiskt inte för att jag missade den dagliga skrivdosen på NaNoWriMo. Nej, där gick jag i mål efter lite kämpande även dag 8. Men mitt webbhotell Binero hade problem igår och därför var sajten otillgänglig under stora delar av dagen och sen blev det aldrig av att jag uppdaterade.

Dag 8 stats:
Skrivna ord 1854
Skrivna tecken 10,271
Total wordcount: 16,192

Nu är det alltså dag 9 och jag ska skriva det tionde kapitlet i romanen. Fortfarande är det en parallellhandling där vartannat kapitel är nutid och vartannat är längre tillbaks i tiden. Samtidigt som händelserna då och nu vävs samman på olika sätt. Jag tycker mig ha placerat ut fler och fler frågetecken i berättelsen som lockar läsaren vidare. Om det funkar? Det återstår att se.

Hur funkar då NaNoWriMo-skrivandet? Ett ganska uppskruvat tempo, man tittar hela tiden framåt och det blir inte så mycket “gå tillbaks till förra kapitlet jag skrev och rätta fel”. På gott och ont.

Uppdaterat 23:15
Dag 9 stats:
Skrivna ord: 2040
Skrivna tecken: 10,750
Total wordcount: 18,232
Snitt ord/dag: 2026

Det här kapitlet var lite knepigare att skriva. Vet inte riktigt varför. Jag misstänker, när jag senare går tillbaks för att redigera, att det kan behöva strykas ner eller skrivas om för att någon passage blir lite transportsträcka. Men samtidigt – sista tredjedelen av kapitlet flöt på bra och gav en ny insikt för personerna i berättelsen. Adderade till hemlighetsmakeriet…

Håller jag det här tempot ska jag alltså kunna nå 50,000 ord redan den 25 november. Å andra sidan är jag tveksam till om romanen är i mål redan då.

Fortsätt läsaNaNoWriMo dag 8-9

NaNoWriMo – dag 6

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:6 november, 2010
  • Inläggskategori:Uncategorized

Sjätte dagen, låter rätt laddat eller hur? Lördag idag och därmed en ledig dag för många, dock inte för mig. Många projekt i november och därför fick det bli en i stort sett vanlig arbetsdag, bortsett från sovmorgon och frukost i lugn och ro med hela familjen innan jag satte mig vid datorn.

NaNoWriMo fick sin tid bland alla andra skrivuppdrag. Idag nådde jag 2030 ord (11097 tecken) och är därmed uppe i totalt 11.167 ord efter sex dagar. Med andra ord ligger jag ännu bra till för att nå målet på 50 000 tecken under november.

Jag börjar dock ångra lite att jag inte planerade romanen mer innan jag började skriva. Visserligen försöker jag samla upp fakta om personerna i ett separat dokument så fort jag ska hitta på något om dem, men risken är uppenbar för att det blir missar efterhand som den totala textmassan fortsätter att växa.

Hade egentligen hoppats hinna dubbelt så många ord idag och imorgon, för att ha lite marginal ifall det blir en dag längre fram när jag inte hinner skriva. Samtidigt visar detta vikten av att skriva varje dag. Att spotta ur sig 5000 ord på en dag är inte lika mycket värt om man sedan missar två dagar…

Fortsätt läsaNaNoWriMo – dag 6

Dags att sänka priset på min e-bok?

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:5 augusti, 2010
  • Inläggskategori:Uncategorized

Läser en artikel på DN.se om prissättning av e-böcker. Intressant läsning och intressant med de olika förlagens helt olika strategi. Piratförlaget ligger nog närmast min egen syn – och förmodligen läsarnas.

En ny e-bok från Piratförlaget kostar runt hundralappen, beroende på återförsäljare. När den kommer i pocket sänks priset till omkring 40 kronor.

– Vi tror att vi säljer fler exemplar med ett lågt pris.

Jag har själv legat lägre än 100-lappen för min e-boksversion av InnebandyPiraterna hela tiden. Just nu kostar den ca 50-60 kr hos nätbokhandlarna. Men nu när Första säsongen kommer som pocket kanske jag borde sänka priset ännu mer? Värt att fundera på.

Minst lika viktigt för försäljningen av e-böcker är dock att man satsar på mobiltelefonen som läsklient. Jag tror det är fel att som Adlibris vd bara sätta hoppet till en ny generation läsplattor. Det finns redan 500.000-700.000 mobiler i Sverige som kan använda e-boksläsar-applikationer. Varför inte satsa på att få dem att köpa e-böcker istället för att övertyga dem om att de ska köpa läsplattor för 2000-3000 kr först?

För att e-bokförsäljningen ska komma i gång på riktigt i Sverige krävs att det börjar säljas läsplattor, säger Pär Svärdson, vd på Adlibris. Men han tror inte på de varianter som är enbart läsplattor.

– I Sverige kommer vi att hoppa över det steget. Man vill inte lägga 2 000–3 000 kronor på något man bara kan läsa böcker på. Vi vill kunna surfa och handla direkt till plattan.

Ja, surfa går ju bra på mobilen sedan några år tillbaks. Om två år kommer förmodligen två-tre miljoner svenskar att ha en mobiltelefon som de på några sekunder kan installera en e-bokläsar-app i. Hur många kommer att ha köpt en läsplatta?

Fortsätt läsaDags att sänka priset på min e-bok?

Hade Stieg Larsson toppat den här listan om han levt?

För några veckor sedan publicerades den årliga topplistan över författarna som tjänar mest i Sverige. Den handlar dock egentligen om de bolag som ägs av bästsäljande författare och framför allt omsättning. Den ser ut ungefär så här:
1. Liza Marklund 21,6 milj (+5,6 milj)
2. Camilla Läckberg 21,1 milj (+1,1 milj)
3. Henning Mankell 15,5 milj (-8,6 milj)
4. Jan Guillou 14,0 milj (-1,1 milj)
Under detta toppskikt är det en bra bit ner till en massa andra bästsäljande författare. Jens Lapidus och Mari Jungstedt omsatte båda runt 6 milj i sina bolag, enligt TT.

Fortsätt läsaHade Stieg Larsson toppat den här listan om han levt?

Mankell: ”Israel beslagtog mitt manus” slår ”hunden åt min läxa”

Genom åren som redaktör har jag hört många ursäkter från skribenter som är sena med texter.  Men Henning Mankell slår alla rekord – hur ska vi kunna bräcka ”den israeliska säkerhetstjänsten tog mitt manus”? Hårddiskkrascher, översvämningar, försvunna disketter, faxar som strular och naturligtvis hundar och barn som spiller eller tuggar på lagringsmedium oavsett om det är papper eller annat. Det når liksom inte upp till samma nivå.

Jag är just nu försenad med manuset till InnebandyPiraterna – Andra säsongen. Det finns många olika anledningar till det, eller ursäkter. Eftersom jag själv är förläggare så är det egentligen bara läsarna som kan drabbas utöver mig själv.

När jag läste löpsedlarna med Henning Mankell och hans försvunna manus så kunde jag inte låta bli att tänka – hur kan man vara så dum att man tar med sig en dator med ett pågående manus på en båt när man vet att den riskerar att stoppas av militären? Ungefär som att gå ut på krogen med en bärbar dator och sedan lämna in den i garderoben på nattklubben och hoppas att den finns kvar när du ska hämta ut den kl fem.

Men som rutinerad redaktör har jag hört många ursäkter genom åren, ursäkter till varför man missar deadline. För väldigt många år sedan kunde det vara färgbandet som tog slut, eller faxen som strulade. En skribent hade som specialitet att faxa iväg ark med oläsbar text för att vinna tid och sedan skylla på att tekniken strulade.

När datorerna sedan gjorde sitt intåg kunde man skylla på hårddiskar som kraschat, disketter som inte längre gick att läsa och numera ”har du inte fått mitt mail?”.

Men som författare måste man ju faktiskt ha en häftigare ursäkt än bara ”hårddisken kraschade”. Och att en främmande nations säkerhetsstjänst beslagtar ditt färdiga manus är svårslaget. Grattis Henning.

Ja, och ska vi vara korrekta så är det faktiskt ingen ursäkt för att han skulle vara försenad Mankell drar till med. Till SvD säger han:

–Jag var naturligtvis inte dummare än att jag hade en kopia av manuset, säger Mankell som i julivärmen skriver på fjärde delen i Bergmanserien.

Vilket också blev slutklämmen på Expressens artikel Israel beslagtog Mankells manus. Storyn har sedan spridit sig till de flesta tidningar via TT. (GP, Sydsvenskan, DN, Resume)

Nu återstår att se om Israel hämnas genom att ladda upp Bergman-manuset på Pirate Bay. Och om någon bryr sig om att ladda ner det därifrån.

Fortsätt läsaMankell: ”Israel beslagtog mitt manus” slår ”hunden åt min läxa”

Varför publiceras inte InnebandyPiraterna 2 som följetong nu?

Det här inlägget har jag funderat på ett tag. Men när jag läste Mattias Boströms blogginlägg om Realtid i bokbranschen kände jag att det var läge att lägga ut den. Jag menar: jag har ju faktiskt testat en del av det han skriver om. (Just nu sitter jag och är lite avundsjuk på dem som får vara med på konferensen Moving Images i Malmö där han pratat om just detta).

När jag skrev ”InnebandyPiraterna – Första säsongen” publicerade jag den samtidigt löpande som följetong, kapitel för kapitel. Jag gjorde det både som ett experiment och ett sätt att sätta press på mig själv att leverera.
Om jag blev försenad med ett nytt avsnitt (som publicerades varje torsdag) så fick jag genast kommentarer och mail som efterlyste det. Vad har hänt? Jag vill veta vad som händer härnäst. (Tyvärr försvann många av dessa kommentarer när jag flyttade den här sajten till ett nytt webbhotell).

Så varför gör jag inte på samma sätt nu, med bok 2? Jag är just nu inne på det tionde kapitlet och har därmed ett ganska bra ”försprång”, det ska inte vara några problem att publicera ett nytt avsnitt varje vecka. Boken ska ju vara färdigskriven till midsommar för utgivning i september.

Ändå har jag valt att inte göra så denna gång. Det handlar inte om att jag är rädd för att det ska drabba försäljningen, bevisligen så har det inte skett med bok 1 så varför skulle det göra det med bok 2?

Nej, det handlar mer om min egen skrivprocess eller insikten om den. När jag skrev bok 1 så blev jag nämligen tvungen att skriva om vissa delar och lägga till scener och ändra vissa namn under redigeringsprocessen, efter att hela boken var skriven och utlagd på webben. Därmed dök det plötsligt upp nya scener i gamla kapitel som folk redan läst.

Därför vill jag skriva klart hela boken innan jag börjar lägga ut den. Jag har också en idé om att denna gång testa att skicka ut den som följetong per mail för att lättare se hur många läsare som nappar. Med start någon månad före utgivningen så kan man anmäla sig och få boken mailad till sig, kapitel för kapitel. Helt gratis. Förhoppningsvis gillar man den så mycket att man antingen köper en bok direkt eller när man läst hela. Eller så sätter jag upp en donationsknapp på sajten.

Däremot så påverkas även formen på bok 2 av hur jag publicerade ettan. Varje kapitel måste avslutas med en cliffhanger och varje kapitel får dessutom en kul rubrik. Ska jag bjuda på ett exempel? Det får bli ”Dubier i Dubai”.

Någon gång i framtiden skulle det vara kul att experimentera och verkligen göra en sån där följetong som Mattias pratar om, där läsarna får vara med och påverka handlingen med idéer och förslag. Jag har en del spännande idéer själv som jag vill testa, just när det gäller online-litteratur och dess möjligheter med länkningar mellan kapitel men även faktarutor.

Nedan följer skamlös egenreklam:
Här kan du läsa InnebandyPiraterna på webben. InnebandyPiraterna finns även som e-bok och som pappers-bok hos de stora nätbokhandlarna (men även många vanliga bokhandlar):
Adlibris
Bokus
CDON
Bokia

iPhone/iPad/iPod touch – nu går det att köpa InnebandyPiraterna och läsa den direkt i sin iPhone för dem som nu har denna telefon. Sök på Innebandy i iTunes Appstore eller klicka här (InnebandyPiraterna för iPhone/iPad/iPod touch).

Fortsätt läsaVarför publiceras inte InnebandyPiraterna 2 som följetong nu?

Att jobba ensam hemma

För drygt en vecka sedan var jag i Stockholm och hälsade på flera personer inom bokbranschen. Jag fick då se tre olika kontor och det blev en lite flashback till den tid då jag själv jobbade på företag med fler anställda än en.
Sedan november 2003 driver jag mitt eget företag och jag har så gott som hela tiden, förutom ett år då jag hade ett rum i ett kontorshotell, haft kontoret hemma i lägenheten. Numera bor jag i en större lägenhet och har ett större kontor. Dessutom är jag sedan två år tillbaks inte ensam speciellt ofta eftersom min sambo är mammaledig, nu med vårt andra barn.
Fortsätt läsaAtt jobba ensam hemma

Så rätt – utan att ha planerat det

Läser på Svensk Bokhandel att ungdomsböcker är heta. ”Harper Teen har köpt de nordamerikanska rättigheterna till en trilogi av debuterande Josephine Angelini för ett sjusiffrigt belopp (i dollar). Det rapporterar Publishers Weekly.” skriver SvB.

Och lite längre ner i texten: ”Och det finns fler tecken på att böcker för unga vuxna är en stark genre som fortsätter att växa.”

Fortsätt läsaSå rätt – utan att ha planerat det