Utredare vill tillåta månggifte i Sverige

Läs mer om artikeln Utredare vill tillåta månggifte i Sverige
photographmd, fotolia

Sverige har ett överskott på män som dessutom har ökat pga ensamkommande flyktingbarn där pojkar är i majoritet. Men det finns en enkel lösning på problemet: Polyandri – kvinnor tillåts gifta sig med flera män.

– Det kan ju tyckas lite orättvist att tillåta månggifte för bara det ena könet, men annars är det ju ingen mening med det, säger regeringens blixtinkallad utredare Manny Menmen som studerat månggifte runtom i världen.

Polygyni (en man har flera hustrur) är en form av polygami (månggifte) som förekommer bland mormoner, inom islam och tillåts även inom hinduismen och buddhismen. Inom judendomen förekommer polygyni i Gamla Testamentet men sedan länge är monogami norm där liksom inom kristendomen. Polyandri (en kvinna är gift med flera män) är väldigt ovanligt.

Idag är månggifte olagligt i Sverige. Enligt uppgift kommer utredaren att föreslå att svenska kvinnor tillåts gifta sig med mer än en man. Troligen blir det dock inte fritt fram att ha obegränsat med män.

– Det beror lite på hur populärt det blir. Det finns två vägar att gå. Antingen har man en kvot varje år på månggiften som man får ansöka om. Men helst skulle jag vilja se en begränsning på två eller tre makar. Annars försvinner liksom idén med det, säger Menmen.

Det finns också farhågor om att attraktiva kvinnor skulle skaffa sig ett dussin män.

– Bara för att vi bryter den här könsbarriären ska vi inte skapa en ny. Det här är ett verktyg för skapa balans totalt sett mellan könen så att vi inte har några ensamma arga män som sitter och tittar på hockey på tv och sedan går ut på stan och eldar upp bilar.

Hon ser flera fördelar med detta icke-traditionella månggifte.

– Tänk dig exempelvis att det är fotbollsmatch men det är en massa som behöver göras hemma. Då kan kvinnan gå iväg med sin ena make och se på matchen medan den andre mannen stannar hemma och städar och diskar.

Men är det verkligen jämställt?

– Ja, vid nästa match kan ju den andre mannen stanna hemma och ta hand om tvätten.

Det är oklart om det finns stöd i riksdagen för en sådan reform. Vi har inte sökt en enda riksdagsman eller riksdagskvinna för en kommentar eftersom vi inte vill paja en bra story med alltför omfattande faktagranskning.

Faktaruta (källa Wikipedia):

Polygyni – en man är gift med flera kvinnor.

Polyandri – en kvinna är gift med flera män.

Polygynandri – flera män och kvinnor är gifta med varandra.

Bigami – en person är gift med två personer.


Fotnot:
Denna text kan innehålla spår av humor, satir och ironi.

Detta är inlägg #10 i utmaningen #Blogg100

Fortsätt läsaUtredare vill tillåta månggifte i Sverige

Sex storregioner ska bli två i hemlig plan

Idag presenterade utredarna förslaget till de nya storregionerna. Men det finns en hemlig plan som går ett steg längre och vill dela Sverige i två Superregioner.

Sverige har för många regioner, det har flera utredare slagit fast genom åren. En minisammanslagning har redan gjorts när Kristianstad och Malmöhus län blev Region Skåne och när Västra Götalandsregionen bildades av Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län, och större delen av Skaraborgs län.

Men nu föreslås att man gör en ordentlig sanering bland alla lilleputtlän och skapar sex storregioner istället. Det har redan utlöst ett stort ramaskri bland alla län som inte blir egna regioner utan tvingas ihop med gamla rivaler.

– Det här är bara ett steg på vägen. Den verkliga utredningen handlar om att dela upp Sverige i två Superregioner och där kommer det bara att finnas två alternativ som avgörs i folkomröstning, säger en källa på regionsammanslagningsdepartementet.

Det första alternativet är att dela upp Sverige i Norra och Södra Sverige. Den stora frågan är då och det ska delas upp i två delar med ungefär samma folkmängd, eller två geografiskt lika stora delar. Enligt uppgift tycker Stockholm att det ska delas geografiskt eftersom Stockholm då blir en naturlig huvudstad för Södra Sverige.

Efter protester från Göteborg och Skåne föddes ett andra alternativ. Att dela upp Sverige på längden: Västsverige och Östsverige. Då skulle Göteborg bli huvudstad i väst och Stockholm i öst.

För att verkligen binda ihop hela Sverige föreslår utredarna att man drar den nya höghastighetsbanan för tågen tvärs igenom Sverige utmed gränsen mellan Öst och Väst, som en ryggrad med förgreningar. Den skulle då få sträckningen Ystad-Jönköping-Mora-Östersund-Jokkmokk-Karesuando med tvärbanor hela vägen.

Vår källa förnekar att denna Superregion egentligen bara är ett första steg på vägen till att Västra Sverige sedan lägger under sig Danmark och Norge medan Östra Sverige lägger under sig Finland och Baltikum.

– Nej, det kommer nog att dröja. Däremot ska förstås Öland och Gotland ingå i Östra Sverige.

Fotnot: Denna text kan innehålla spår av humor, satir och ironi.

Detta inlägg är #9 i #Blogg100-utmaningen

Fortsätt läsaSex storregioner ska bli två i hemlig plan

Bonniers och Norstedts startar Kändisbokklubben (8 av 100)

Som ett brev på posten kommer nu Bonniers och Norstedts nya samarbete: Kändisbokklubben med fokus på böcker skrivna av kändisar. Riktiga författare rasar.

– Det här är löjligt. Bland förläggare och redaktörer finns redan ett talesätt om vad de tycker om de här kändisböckerna. De borde hålla sig till att sjunga eller vara med i dokusåpor och inte konkurrera ut oss riktiga författare, säger en riktig författare som väljer att vara anonym trots att hen inte skriver under pseudonym, eller kanske just därför.

Vi har även pratat med ett par redaktörer och förläggare för att utröna hur det där talesättet låter och enligt flera samstämmiga anonyma källor är det så här:

instaquote-07-03-2016-22-09-21– Det finns bara två sorters kändisböcker – de som är skrivna av en spökskrivare och de som man önskar vore det, säger en redaktör. (Red anm: vi hoppas att vi lyckats få ner citatet korrekt, redaktören hade svåra skrattattacker medan hen förmedlade det)

Men trots protester från både riktiga författare och riktiga redaktörer och riktiga förläggare så satsar förlagsledningarna i de riktiga förlagen Bonniers och Norstedts nu på en riktig Kändisbokklubb.

– Vi måste följa med i tiden. Det finns ett enormt intresse för kändisar, oavsett vad de gör. Vi måste också vara ärliga och konstatera att en bok skriven av en kändis, framför allt om man använder spökskrivare, blir en bästsäljare mycket oftare än en bok skriven av en litterär begåvning oavsett om den skrivs under pseudonym, säger Bosse Bo-Bengtsson som blir ansvarig för den nya Kändisbokklubben.

Han tror att det här blir startskottet för en bredare satsning på böcker av kändisar från förlagen, troligen hårdare kopplade till olika tv-program. Redan nästa år räknar han med att de flesta av artisterna i Melodifestivalen kommer att släppa böcker i samband med finalen.

– Det ryktas om tolv titlar. Man kan ju vänta med att sätta kändisnamn på omslagen tills Andra chansen är avgjord. För att klara trycklämningen får vi då jobba med klistermärken och kartonnage.

Vad säger kändisarna om satsningen och kritiken från riktiga författare?

– Det är väl inte mer än rätt att vi får ge oss in i bokbranschen. Det är ju redan en massa författare som fuskar och är med i Melodifestivalen och både sjunger och skriver texter. Tycker du att de tagit sig in där på sin musikaliska begåvning? Nej. Då kan väl vi få skriva böcker även om vi är analfabeter, säger Lena-Lisa Lindholm som själv hade skickat in ett bidrag till Melodifestivalen men hamnade utanför startfältet.

– De där författarna kan ju alltid bli spökskrivare åt oss. Jag tänkte förresten skriva en bok om spelet bakom kulisserna i Mello. Kanske det är någon som vill skriva den åt mig?

Ett stort dilemma har dock ledningen för Kändisbokklubben. Nämligen hur man ska hantera författare som även är kändisar.

– Det har varit lite diskussioner kring Camilla Läckberg och Leif GW Persson. En del menar att vi ska ha med dem i Kändisbokklubben eftersom det ger viss legitimitet till de övriga titlarna. Men det kan vara lite känsligt också om man ser sig som en riktig författare att blandas ihop med de som bara är kändisförfattare, säger Bosse B-B.

Fotnot: Denna text kan innehålla spår av satir, humor och ironi.

Detta inlägg är #8 av 100 i #Blogg100-utmaningen

Fortsätt läsaBonniers och Norstedts startar Kändisbokklubben (8 av 100)

Melodifestivalen får konkurrens av Parodifestivalen

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:7 mars, 2016
  • Inläggskategori:BloggSatir

Efter framgångarna för Daniel Norberg och inte minst pausunderhållningen på Melodifestivalen planerar TV4 att nästa år utmana SVT med nya lördagsunderhållningen Parodifestivalen.

– Ja, det stämmer. Daniel Norbergs parioder på Melodifestivalen har ju fått jättemånga spelningar på Youtube. De är fantastiskt roliga, säger Pelle Andersson på ett produktionsbolag som föredrar att inte avslöja sitt namn.

Parodifestivalen är tänkt att sändas samtidigt som Melodifestivalen men ska inte bara göra pariodier på Mello-låtar.

– Nej, absolut inte. Vi kommer att ha parodier på alla möjliga låtar, både svenska och utländska. Dessutom kommer vi att ha med parodier på filmer också.

Bidragen kommer inte heller att framföras live utan det blir färdiginspelad video.

– Ja, vi har lite högre kvalitetskrav än SVT. Har du jämfört några låtar i livesändningen från Melodifestivalen med dem som finns på Spotify? Man tror ju inte att det är samma sångar ibland. Så, ja vi satsar på förinspelat. Jag tror det skulle bli svårt för Daniel Norberg att framträda live när han ska göra fyra olika personer samtidigt. Eller som när han kör A Capella med nio olika röster.

Pausunderhållningen i SVT:s egen Melodifestival har redan bjudit på flera uppskattade parodier. Men det var varken dem eller Daniel Norbergs parodier som födde idén.

– Nej, det är mer insikten att allt fler bidrag i Melodifestivalen faktiskt är parodier. Flera av dem har dessutom gått till final de senaste åren så det är uppenbart att publiken gillar dem.

Fotnot: Denna text kan innehålla spår av humor, satir och ironi.

Detta inlägg är #7 i utmaningen #Blogg100

Fortsätt läsaMelodifestivalen får konkurrens av Parodifestivalen

Rosa och ljusblå ryggar när B Wahlström moderniserar

Minns du B Wahlströms ungdomsserier med röda och gröna ryggar? Många har saknat dem och nu kommer den moderna varianten: rosa och ljusblå ryggar. Något som får många att se rött. Förlaget förstår inte varför det inte skulle vara grönt att modernisera.

Många generationer har växt upp med B Wahlströms ungdomsböcker. De började ges ut 1914 av Birger Wahlström. Den första boken hette Skogslöparen (författare Gabriel Ferry). Till en början kallades alla böcker för B. Wahlströms ungdomsböcker. De första 25 böckerna i serien var indian- och äventyrsböcker och kostade 1 kr. Nummer 26 från 1919 var den första som vände sig direkt till flickor, ”Lilla prinsessan” av Frances Hodgson Burnett. Från och med år 1923 hade ungdomsböckerna gröna ryggar och flickböckerna röda.

På senare tid har man tonat ner uppdelningen i pojk- och flickböcker. Vilket somliga menar har förvirrat de föräldrarna.

– Det är inte lätt att vara förälder idag. Går du in i klädaffären vet du knappt vad som är pojk- och flickkläder längre. Samma sak i bokhandeln. Därför vill vi göra det tydligare och samtidigt modernisera färgvalet, säger en källa på förlaget.

Inom kort lanseras alltså de rosa och ljusblå ryggarna. Flickböckerna får en prinsesslik rosa färg och pojkarna en MFF-blå färg.

– Det är egentligen mer klassiska färger. Förmodligen handlar det om att man på 1920-talet tyckte att det var dumt med pastellfärger på bokryggar.

De rosa och ljusblå ryggarna har dock redan fått feminister och jämställdhetsivrare att se rött. De menar att detta bara är ytterligare ett sätt att cementera könsrollerna.

– Det är klart att vi har tänkt igenom det här. Ett neutralt alternativ är ju grått, men den färgen förknippar alla med erotik så det känns omlämpligt.  Ett tidigt förslag var att ha bruna ryggar på alla böcker, eftersom vi vet att många pojkböcker läses av flickor och omvänt flickböcker av pojkar. Allt är ju ungdomsböcker. Men brunt? Hur tror ni att det skulle fungera? Då hade alla tänkt att det var främlingsfientliga böcker.

Fotnot: Denna text kan innehålla spår av humor, satir och ironi.

Detta inlägg är #6 i utmaningen #Blogg100.

Fortsätt läsaRosa och ljusblå ryggar när B Wahlström moderniserar

Konsten att laga en rejäl Systemkalops

Du har säkert hört talas om det i nyhetssändningar och fikarum eller kanske framför allt i sociala medier: Systemkalops. Men hur lagar man den?

En av de mest omtalade maträtterna de senaste månaderna är Systemkalops, men få verkar ha ätit det eller vet hur man lagar den.
– Ja, det är lite märkligt annars är ju folk glada över att lägga ut bilder på sina måltider. Förmodligen är det för att väldigt få vågar fråga efter receptet på en så vanlig maträtt. Man tycker det är lite pinsamt att inte veta vad som egentligen finns i en Systemkalops, säger tv-kocken Rosso Bolgarello.
Precis som med vanlig kalops så kan man laga Systemkalops på flera olika sätt, man väljer helt enkelt ingredienser efter vad man gillar.
– Exakt. Systemkalops är egentligen mer än en rätt, det är som en hel måltid. En del menar att det är för Sverige vad Tapas är för Spanien, säger Rosso.

Äkta skånsk systemkalops
Ingredienser (en portion)
1 kg svenska kräftor
1 dl Absolut
1 dl Skåneaqvavit
1 flak öl (helst svenskt, eller möjligen danskt inköpt på båtarna)
1 flaska rödvin (helst svenskt, men annars importerat från Frankrike eller Sydafrika)

Tillagning:
Koka kräftorna och lägg upp på ett fat
Häll upp Absolut vodka i drickglas
Häll upp Skåneaqvavit i dricksglas
Ställ fram ölburkar, gärna i en tunna med is
Öppna vinflaskan

Servering:
Ät kräftorna tillsammans med rostat bröd
Skölj ner dem med varannan Absolut och varannan Skåne
Skölj undan spritsmaken med öl
När öl och sprit är slut, öppna vinet och häll upp i glas

TIPS – innan du serverar, häll ut kräftspadet så att ingen av gästerna tar detta istället för rödvin senare på kvällen.

Fotnot: Denna text kan innehålla spår av satir och humor.

Detta inlägg är #5 i utmaningen #Blogg100.

Fortsätt läsaKonsten att laga en rejäl Systemkalops

Konspirationsteoretiker: Därför får Prinsen heta Oscar Carl Olof

Hur valde egentligen Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel namnet på sin son? Med hjälp av konspirationsteoretiker kan vi avslöja tre teorier.

I onsdags kväll (den 2 mars 2016 klockan 20.28 för att vara mer exakt) föddes han (3655 gram tung och 52 cm lång för att vara mer exakt). Uppenbarligen hade hans föräldrar planerat det för redan dagen därpå meddelade Kungen att gossebarnet ska heta H.K.H. Prins Oscar Carl Olof, med tilltalsnamnet Oscar. Dessutom tilldelades han omgående en titel, utöver prins, ska han bli hertig av Skåne.

Eftersom konspirationsteoretiker är intresserade av allt som är allmänt känt så undrar alla givetvis vem den unge hertigen är uppkallad efter.

– Jag tror att man inspirerats av Vilhelm Mobergs storslagna berättelse om Carl Oscar (som egentligen stavas Karl-Oskar, red anm) och Kristina som flydde Sverige för att invandra till USA. Det är en markering gentemot Donald Trump och alla främlingsfientliga som vill stänga de svenska gränserna. Kungahuset vill säga “glöm inte att en och en halv miljon svenskar flyttade från Sverige trots att det inte var krig”, säger en konspirationsteoretiker som vill vara anonym, vilket i sig är rätt unikt.

Han, jag menar hen, är dock inte oemotsagd. En annan källa menar att Oscar och Carl är traditionella namn från kungafamiljen medan Olof istället är en hyllning till The Viking, alltså fotbollsspelaren Olof Mellberg.

– Helt klart är det så. Kungafamiljen är mycket sportintresserad och mer blågul än fotbollslandslaget blir man inte. Ja, förutom kanske Tre Kronor då. Enligt mina källor var det en del som hellre ville att lillprinsen skulle få Zlatan som mellannamn, det hade ju varit passande med tanke på att han spelare i Paris och familjen Bernadotte faktisk är fransk.

En varumärkesexpert menar dock att namnen på den lille prinsen inte har ett dugg med sport och litteratur att göra. Det är snarare så att familjen valt namn som ligger i tiden och precis som vid Melodifestivalen så är det barnen som fattar besluten.

– Haha, jag det är väl rätt uppenbart? Olof kommer från filmen Frost, snögubben. Även om han egentligen heter Olaf så har man valt det svenska namnet, säger varumärkesgurun Bran D’name som påpekar att vårt moderna samhälle styrs mer av kommersiella intressen än vi vågar erkänna.

Men Carl då, det måste väl ändå vara morfars Kungens namn?
– Nej, eller ja kanske. Men framför allt är det en hyllning till den största Disneytecknaren genom tiderna – Carl Barks.

Tilltalsnamnet Oscar då – vilken koppling har det till Frost och Disney?

– Oscar är från Oscarsgalan, den lille prinsen föddes ju strax efter att vi fått den första svenska Oscarsstatyetten på flera år för en film om Danmark. Och det var också därför han blev Hertig av Skåne som ju har varit danskt, summerar Bran D’name.

Vi har inte sökt Kungahuset för en kommentar.

Fotnot: Denna text kan innehålla spår av humor och satir.

Detta inlägg är #4 i utmaningen #Blogg100

Fortsätt läsaKonspirationsteoretiker: Därför får Prinsen heta Oscar Carl Olof

Spökskrivare hotas av stämning från spökförbund

Läs mer om artikeln Spökskrivare hotas av stämning från spökförbund
computer keyboard with ghost fingers at night

Det är inte lätt att vara spökskrivare. Inte nog med att man kan få kritik av läsarna. Nu har även vissa författare anlitat ombud för att stämma spökskrivare. Enligt våra källor kan David Lagercrantz och Millenium-serien vara nästa måltavla.

Det amerikanska fackförbundet för spökskrivare, Ghost Writers Unions, har nu mottagit skadeståndskrav från oväntat håll. Writers Ghosts Union som säger sig företräda flera avlidna författare.

– Det är inte bara läsarna som känner sig kränkta när nya författare tar över efter avlidna författare. Flera av våra klienter vänder sig bokstavligen talat i sina gravar när de får läsa vad som skrivs, säger Nogho St Martin som både är utbildad jurist och medium.

Enligt uppgift har Stieg Larsson kontaktat WGU för att sätta stopp för fler böcker i Milleniumserien. Men agerandet har också väckt kritik.

– Det här är humbug. Hur ska vi kunna betala skadestånd till ett spöke? Och hur vet vi att det verkligen är författarnas spökens vilja och inte bara något som den här St Martin hittar på, säger en spökskrivare som vill vara anonym eftersom det är vad spökskrivare brukar vilja vara.

För GWU är just detta ett problem. Flera av deras klienter är anonyma och har inte sina egna namn på böckerna.

Milleniumfallet skulle förstås kunna bli riktigt stort eftersom böckerna har sålts i miljontals exemplar. Men enligt St Martin är David Lagercrantz bara en liten fisk.

– Vi förbereder just nu en stor stämning mot Disney. Både bröderna Grimm och HC Andersen är villiga att ställa sig bakom förvanskningen av deras verk.

Även upphovsrättslagsstiftningen hotas när spöken vill kräva sina rättigheter till sina verk långt efter sin livstid. Men enligt St Martin har pengar ingenting med en eventuellt Disneystämning att göra.

– Nej, både bröderna Grimm och HC Andersen kräver att Disney slutar förvanska deras berättelser. Det måste bli ett slut på alla sockersöta lyckliga slut. Framför allt bröderna Grimm tycker att de nya filmerna är alldeles för mesiga.

Enligt våra källor så är det ändå inte säkert att det går så långt som till rättegång. Eftersom Walt Disney personligen har engagerat sig i fallet.

– Ja, det stämmer. Han har ju varit död i många år nu och hunnit lära känna de flesta. Walt och Kipling är väldigt goda vänner. Kanske för att Djungelboken var den sista filmen han var inblandad i medan han fortfarande levde.

Fotnot: Denna text kan innehålla spår av humor, satir och ironi.

Detta inlägg är #3 i utmaningen #blogg100

Fortsätt läsaSpökskrivare hotas av stämning från spökförbund

Miljövänligt körsätt kan vara farligt

En ny trend sprider sig bland bilister på svenska vägar. Genom att lägga sig så nära framförvarande fordon som möjligt försöker förarna spara bensin och diesel. Men nu varnar Trafikverket och Polisen för att detta miljövänliga körsätt kan vara farligt.

Du har säkert noterat dem ute i trafiken – miljövännerna som verkligen gör sitt yttersta för att rädda vår planet. De ligger ofta i vänsterfilen, oftast bara två meter bakom framförvarande fordon. En del har trott att det är för att de är stressade, men i själva verket så sparar de bränsle genom att dra nytta av vinddraget från bilen framför.

– Ja, i teorin så stämmer det väl. Tävlingscyklister gör ju så för att hjälpa varandra att dra genom att minska luftmoståndet. Så det bör ju minska bensinförbrukningen, något, säger en källa på Framtidsfordonsforskningsföreningen (FfFf).

Det är inte lätt att köra miljövänligt. När dessa förare lägger sig tätt inpå framförvarande fordon är det många som byter till högerfilen och då tvingas föraren köra ikapp en ny bil längre fram och dra nytta av fartvinden.

Vi ser att det är många med kraftfulla motorer, inklusive lastbilar och bussar, som anammat detta bränslesnåla sätt att köra.

Men nu varnar Trafikverket och även Polisen för att riskerna med att använda detta körsätt.

– Ja, det är ju faktiskt så att om man bara ligger två meter bakom fordonet framför och detta bromsar så hinner man köra flera meter innan man ens hunnit reagera. Och det är inte så bra, menar en polisman.

Du menar att det är risk för en seriekrock?

– Nej, bara om det är mer än två bilar som ligger på rad och kör så här nära.

Trafikverket påpekar också att det bara fungerar om du ligger efter en större bil.

– Det finns en del lastbilschaufförer som fått för sig att de kan få draghjälp genom att lägga sig alldeles bakom en personbil med släp, men det fungerar ju inte. Luftmotståndet blir inte mindre då.

 

Fotnot: Detta inlägg kan innehålla spår av humor och ironi.

 

Detta är inlägg #2 av 100 i #blogg100-utmaningen

Fortsätt läsaMiljövänligt körsätt kan vara farligt

SVT släpper ny Mello-app till kritiker

Inför Andra chansen kommer SVT att släppa en ny Melodifestival-app, speciellt anpassad för alla kritiker. Nu blir det möjligt att stjärtrösta.

– Det är ju många som uttrycker sitt missnöje med bidragen på sociala medier och vi tycker det är bra att fånga upp dessa, säger en källa på SVT.

En del av kritiken riktas mot röstningssystemet där ungar med mobiler och surfplattor kan hjärtrösta. Genom att trycka intensivt på ett rosa hjärta kan de ge 0-5 hjärtan till varje bidrag. det här har fått arga medelålders att rasa.

– Det har saknats ett sätt att tycka illa om ett bidrag. I den här nya appen så har vi istället för ett hjärta lagt ett stort arsle på skärmen som man kan klicka på för att stjärtrösta. Om en låt är skitdålig så kan den få fem arslen.

Under Mello-sändningarna finns ett rosa hjärta som det slår gnistor om i vänstra nedre hörnet. Under finalen kommer det att placeras en rumpa i det högra nedre hörnet som släpper fisar i takt med att folk stjärtröstar.

– Det är bra att de som ogillar Melodifestivalen får utlopp för sina känslor.

Men hur ska stjärtrösterna påverka omröstningen? Ska de bli som minuspoäng som motvikt till hjärtrösterna? Och hur hanterar ni risken för att de yngsta tycker det är roligare med pruttar än hjärtan?

– Nej, stjärtrösterna får givetvis inte påverka resultatet. Det här är en app för trollen. Men det är kärlek till musiken som ska styra vilka som går till final.

Fotnot: Denna text kan innehålla spår av humor, satir och ironi. Om du gillade den kan du även läsa om Eurovision Cover Contest.

Detta är inlägg #1 i utmaningen #blogg100

Fortsätt läsaSVT släpper ny Mello-app till kritiker

Bokbranschens alla stolar – och jag sitter på dem

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:19 februari, 2016
  • Inläggskategori:Blogg

Igår var jag på ett heldagsseminarium om bokbranschen idag. Ja, det var rätt mycket fokus på statistik från 2015 och en lägesrapport för vad som händer i branschen. På kvällen stod barn- och ungdomsböcker i fokus och där var det lite mer framåtblickande – men framför allt kring den utgivning som redan är inplanerad.

Jag gav mig in i bokbranschen 2009, innan dess hade jag bara fuskat lite och varit inblandad i böcker som NHL-stjärnor och Fotbollsstjärnor som jag nu i efterhand inser var verkliga storsäljare. Faktiskt säljer dessa böcker större upplagor i inbundet/kartonnage än de flesta på de svenska topplistorna…

Sedan dess har jag provat många stolar i bokbranschen. Det slog mig just under seminariets inledning igår då moderatorn ville utröna vilka som fanns i publiken. (med reservation för att jag inte citerar korrekt ordagrant eller kronologiskt)

Har vi några förlag här? Jag räckte upp handen. Som en av grundarna till Hoi Förlag (där jag var VD fram tills för några veckor sedan) var jag i högsta grad representant för förlag.

Har vi några bokhandlare här? Jag räckte upp handen. Det är lite mer än ett år sedan vi tog över Hamrelius Bokhandel i Malmö efter att den gått i konkurs. Det har gett mig inblick i bokhandelns villkor på ett unikt sätt.

Har vi några journalister eller representanter för media? Jag räckte upp handen. Det var ju egentligen därför jag var där – i egenskap av grundare till Boktugg.se, en blogg/nyhetssajt om bokbranschen som gått på styrfart i mer än ett år men som nu under våren ska få vind i seglen är planen. Journalist är ju något jag varit i större delen av mitt liv, ända sedan 1990 faktiskt, har jag jobbat med dagspress, veckopress och månadsmagasin.

Har vi några författare här? Jag räckte upp handen. Jag debuterade med min första ungdomsroman InnebandyPiraterna – första säsongen, hösten 2009 och sex år senare kom min åttonde bok (InnebandyPiraterna 5).

Jag sitter alltså på många stolar i bokbranschen. Jag är dessutom styrelseledamot i NOFF (Nordiska Oberoende Förlags Förening) ett par veckor till (jag lämnar den platsen i samband med årsmötet).

Som ni säkert förstår så har jag tack vare alla dessa roller skaffat mig ett helikopterperspektiv på bokbranschen. Jag kanske inte har detaljkunskap på djupet inom varje område som den som jobbar heltid enbart som förläggare eller bokhandlare. Men det gör också att jag kan ta ett steg tillbaka och betrakta det med andra ögon.

Hur ser bokbranschens framtid ut? Det var en fråga som egentligen aldrig ställdes under gårdagens branschdag. Trots att det är vad jag själv funderar över nästan dagligen. Hur kommer digitaliseringen att påverka hur vi säljer, köper och läser böcker? Och vilka otänkbara faktorer kommer att bli en del av ekvationen? Det är ju alltid så när vi försöker förutspå framtiden, något som vi inte såg komma blir det riktigt stora.

Hur många hade gissat att ett företag som erbjöd ljudböcker via streaming skulle bli en av de starkaste maktfaktorerna i den svenska bokbranschen när du frågade förlagsledarna för tio år sedan? Idag är Storytel de som leder utvecklingen.

Men vilka företag startas idag som kommer att ha samma roll om tio år? En tankeställare för att ge perspektiv. Spotify hade inte grundats idag för tio år sedan. Det startades officiellt i april 2006.

Fortsätt läsaBokbranschens alla stolar – och jag sitter på dem

Melodifestivalen byter namn till Eurovision Cover Contest

Läs mer om artikeln Melodifestivalen byter namn till Eurovision Cover Contest
Female singer silhouette at rock concert

Nu är det slut på diskningar i Melodifestivalen. SVT har fått med sig flera andra länder och nästa år byter Eurovision Song Contest namn till Eurovision Cover Contest.

– Det har blivit allt svårare att skriva nya låtar för varje år. Alla ackord är ju redan använda och i stort sett alla ord. Titta bara på årets startfält. Förutom den som blev diskad för att redan ha tävlat så känner man igen både refränger och melodier på flera av de andra, säger en hemlig källa inom SVT.

Så det radikala greppet som nu planeras är att helt enkelt ta bort kravet på att låtarna ska vara nyskrivna. Tvärtom blir det ett krav att de har framförts tidigare. Tävlingen byter helt enkelt namn till Eurovision Cover Contest.

– Egentligen visste vi det redan förra året när vi såg att pausunderhållningens covers på gamla låtar var mer populära än bidragen i tävlingen. Men det yttersta beviset fick vi efter första deltävlingen i år. Att Las Ketchup skulle gå hem även hos 7-åringarna hade vi på känn. Men att de också skulle uppskatta den mer konstnärliga covern på Groupie, det hade ingen väntat sig, säger SVT-källan som själv tävlat i Melodifestivalen.

Den stora fördelen med förändringen blir att få slut på spekulationer och anklagelser om att låtar är stulna. Men det är också en anpassning till den verklighet som säger att de 20-30 främsta svenska låtskrivarna inte vill tävla i Melodifestivalen.

– Vi har ju drömt om en final där en låt av Avicii tävlar mot en av Max Martin. Nästa år blir det möjligt. Det finns liksom inga begränsningar längre. Vi kan få se Sven Bertil Taube sjunga duett med Loreen.

SVT förnekar att idéerna till Eurovision Cover Contest kommer från TV4:s succéer med Idol (där det nästan bara framförs covers) och Så mycket bättre (där kända artister sjunger covers på andra kända artisters låtar).

– Nej, det är snarare så att tävlingen behöver hjälp att lyfta i vissa andra länder. Tyskland och Storbritannien har exmpelvis haft problem de senaste åren och de skulle ha stor nytta av att få göra covers på gamla låtar.

Just nu diskuteras om det ska vara tillåtet för låtar som vunnit tidigare att tävla igen. Om det blir grönt ljus för det funderar SVT på att ha ett bidrag i varje delfinal som är en tidigare vinnare. Eller två.

– Tänk om vi äntligen kan få svaret på vilken låt som är bäst: Waterloo eller Heroes?

Fotnot: Ovanstående ”nyhetstext” är satir. Alla överensstämmelser med verkligheten, nu eller i framtiden, är helt eller delvis oavsiktliga.

Fortsätt läsaMelodifestivalen byter namn till Eurovision Cover Contest

Vi kan inte ta emot fler författare

Läs mer om artikeln Vi kan inte ta emot fler författare
Hand with book reaching out from pile of old books

Vi kan inte ta emot fler författare nu. Det är redan svårt att överleva för de som skriver. Hur ska Sverige kunna hantera fler författare? Bokhandlare och förlag går redan på knäna. Det är en systemkollaps.

– Det här håller inte. Alla de här författarna som kommer hit och tror att de ska kunna ge ut böcker. Vi vet ju inte ens vad de vill med sina författarskap. Många av dem har ju ingen utbildning eller erfarenhet. Många av dem skriver deckare och det har vi redan för många som stjäl ekonomiska resurser från seriös litteratur, säger en etablerad författare som vill vara anonym men påpekar att det absolut inte är för att han (eller hon, man skulle kunna skriva hen) främst försörjer sig som spökskrivare.

De senaste åren har den svenska bokbranschen tagit emot tusentals författare. Men många menar att författarmottagandet har varit bristfälligt.

– Många av de här författarna har inte ens fått ett ordentligt förlagshus för sina böcker. En del av dem tvingas bygga egna förlagshus och det förstår ju alla att det slarvas kvaliteten då.

Extra svårt med det stora författarmottagandet blir det för bokhandlarna och biblioteken. Alla de nya författarna skriver fler böcker än vad det får plats i hyllorna.

– Det finns inte plats för dem. Det gavs ut över 10.000 nya böcker i Sverige förra året och om vi nu ska ta emot tusentals nya författare så är det bara en tidsfråga innan det kommer ut 20.000 nya böcker. Och alla förväntar de sig att vi ska ta in deras böcker, suckar Bosse Boklund som driver Bosse Boklunds Bokhandel på Bokvägen 3B.

Vi går över vägen till biblioteket och möter Gunhild som jobbat där i mer än trettio år.

– Jag är ju kluven. Samtidigt som jag verkligen vill ta emot fler författare så finns det en gräns. Varje dag kommer det författare med sina böcker och vill att vi ska köpa in dem och låna ut dem. Men vi har inte plats och inte får vi några nya pengar till böcker heller. Staten borde ta sitt ansvar för alla nya författare, säger Gunhild och tillägger.

– De kan ju inte förvänta sig att vi ska hinna läsa deras böcker och bedöma om de är bra.

Allra svårast är det för ensamkommande författare, av några kallade egenutgivare, som inte har någon erfarenhet av varken bokbranschen eller att skriva. Människor som helt enkelt bara längtar efter att få skriva och ge ut sina böcker och som inte känner till kulturen.

– En del av de här ensamkommande författarna förstör för alla andra författare. De har en helt annan kultur än … riktiga författare. De lägger ut bilder på Facebook så fort de fått en bok utgiven. Precis som om man blir författare efter en bok som inte ens är utgiven på ett förlagshus utan bara på deras eget … förlagstält, säger ytterligare en anonym författare som samtidigt betonar att det är viktigt med yttrandefrihet.

De nya författarnas ursprung är viktigt för hur de tas emot. Journalister verkar ha det lättare att båda accepteras och att etablera sig i bokbranschen. Även kändisar (från tv, kök eller badrum) får ett varmt mottagande av både bokhandlare och läsare.

– Fast egentligen är det för jävligt att de kommer hit och stjäl våra jobb. Jag menar, en artist som på sin höjd har skrivit texter på 200 ord tidigare. Det förstår ju vem som helst att de inte kan skriva en hel bok. Men det fattar ju inte läsarna, suckar den anonyme författare som ironiskt nog även spökskrivit en bästsäljare åt en av världens mest framgångsrika artister.

Fotnot: Denna text är satir. För en mer seriös genomgång av författarens villkor i Sverige så kan du läsa min artikel “Det finns för många författare – om tillgång och efterfrågan”.

Fortsätt läsaVi kan inte ta emot fler författare

Det finns för många författare – om tillgång och efterfrågan

Det finns för många författare, beklagar sig någon. Och framför allt alldeles för många författare som inte har vett att ta betalt för sin tid och kräva avtalsenlig ersättning för framträdanden och utgivningar. De borde säga nej.

Jag följer diskussionerna i ett antal författarforum. Det är ingen tvekan om att vi har fler författare idag än någonsin tidigare.

Vem har rätt att kalla sig författare?

Först av allt – författare är ingen skyddad yrkestitel. Det är inte som advokatsamfundet eller en läkarlegitimation. Vem som helst kan kalla sig författare. Man kan vara författare till en text, oavsett längd.

Många använder Författarförbundets definition, eller rättare sagt deras kriterier för att kunna söka medlemsskap i Författarförbundet.

Grunden för medlemskap är att man har publicerat ett omfång av två verk eller två översättningar som håller en viss kvalitet.

Om jag är rätt informerad är det till och med så att om två författare har skrivit en bok tillsammans så räknas det bara som ett halvt verk. Då behöver man alltså skriva fyra böcker innan man är författare. Och är det en trio borde det bli sex böcker.

Men lite mer generöst är att man kan kalla sig författare när man har gett ut en bok.


Vad är en utgiven bok?

När barriären med två böcker har försvunnit så invänder skråets försvarare att det idag är alldeles för enkelt att ge ut en bok själv. Egenutgivning kan ju inte räknas. Oavsett det faktum att en av de mest sålda böckerna i Sverige förra året var egenutgiven.

Problemet är att det blir väldigt komplext att definiera vad som är ett riktigt förlag och inte ett egenutgivarförlag. Vi har hybridförlagen som jag tidigare berättat om. Men vi har också mikroförlag och små förlag. Förlag är inte heller skyddat på något sätt. Vem som helst kan kalla sig för förlag och börja ge ut böcker och tidningar. Det är en del av yttrandefriheten och en av fördelarna med att bo i Sverige. Hittills har regeringen inte haft synpunkter på de böcker som ges ut.


Tillgång och efterfrågan

Vi kan konstatera att tillgången på böcker och författare aldrig har varit större än idag. Det är förstås bra för läsarna som vissa menar blir allt färre (även om undersökningar pekar på det motsatta). Vi kan i alla fall vara överens om att konkurrensen från andra medier – inklusive sociala medier är tuff.

Ni vet hur tillgång och efterfrågan brukar påverka priset? Just det, när tillgången är större än efterfrågan så sjunker priset. Om det inte är reglerat på något sätt.

Många vill vara författare på heltid. Som jag berättat i tidigare inlägg så är det väldigt få förunnat, något som många inte verkar vilja förstå. En del av dem som faktiskt förstår att författare som yrke ofta är en utopi, väljer istället att se det som en hobby. Och en hobby får faktiskt kosta pengar, ingen förväntar sig att tjäna pengar på sin hobby.

Det här gör förstås det hela mer komplicerat. En hobbyförfattare som redan har en inkomst och rentav är redo att gå back på att vara författare skapar en verklig prispress på de som istället vill skapa en heltidsinkomst från sitt författarskap.

Hur ska läsare och andra agera? Ska ett bibliotek eller en skola betala för att lyssna till en författare, när det finns andra som är redo att göra det gratis? Ska läsarna betala dyrt för böcker när det finns billiga böcker? Det här sistnämnda gäller inte riktigt ännu eftersom en fysisk bok kostar mycket att producera, trycka och distribuera vilket leder till att prispressen snarast skapas av Bonniers och andra stora förlag som dumpar överupplagor och säljer inbundna böcker på rean för 59 kr vilket gör det svårt för en hobbyförfattare att förklara varför hens bok ska kosta 150 kr när den är tryckt i mjukpand som POD.

Men när (om säger vissa födda före år 2000) eböckerna blir dominerande så försvinner denna tröskel. Då kan hobbyförfattare sälja sina böcker för 9 kr eller rentav ge bort dem gratis eftersom styckpriset är noll.

Så kommer alla böcker i framtiden att vara gratis? Nja, det är väl ändå inte troligt. I andra branscher lyckas företag fortfarande ta ut rejäla marginaler på sina produkter trots att de är väldigt billiga att tillverka. Hur förklarar man annars fenomen som märkesläsk, märkeskläder och en rad konsumentprodukter där flera led kan försörjas med höga marginaler?


Framtiden för författare

Så vad kommer framtidens författare att tjäna pengar på? Kan de tjäna på bokförsäljning ifall de inte säljer hundratusentals böcker? Ja, förmodligen. Kanske kommer det att dyka upp sätt att höja priset på sina böcker genom att paketera dem på ett sätt som gör att läsarna kopplar bort det upplevda priset från just den fysiska inbundna boken (den som Bonniers säljer för 59 kr på rean sex månader efter utgivning) och gör att läsaren gladeligen betalar 995 kr för favoritförfattarens nya bok eftersom den kom tillsammans med en T-shirt och var tryckt i en begränsad numrerad upplaga, handbunden i läder och signerad.

Kan de tjäna pengar på att hålla föredrag? Förmodligen eftersom stora artister kan sälja konsertbiljetter för 1500 kr och fylla en fotbollsarena samtidigt som ett litet okänt band har svårt att sälja biljetter för 150 kr och fylla den lokala puben. Har du gett ut en bok som sålts i 200 exemplar kanske du inte kan förvänta dig att det lokala biblioteket ska betala dig 3000 kr för ett föredrag, men om du gett ut tio böcker och sålt en miljon böcker och vunnit ett Augustpris kanske det är rimligt att förvänta sig att ett bibliotek i andra änden av Sverige faktiskt betalar en ersättning som faktiskt är över 10.000 kr plus resekostnader.

Tillgång och efterfrågan, ja. Men ännu mer efterfrågan kopplad till upplevt värde. Det som gör att en kopp kaffe kan kosta 5 kr på Biltema, men som samma kund gladeligen betalar fem-sex gånger mer för på Espresso House.


Varumärken hit och dit – räknas inte kvalitet?

Nu invänder de mer litterära författarna, de som inte bara vill skriva deckare utan kanske utmana med ett språk som kräver mer än grundskola och kräver en läsvana bortom LasseMajas detektivbyrå, att kvalitet måste få räknas. Annars får vi snart bara en massa kändisar med spökskrivare och dynga som tryckts ner i halsen på folket i kraft av tv-reklam.

Men, vi vet ju alla att det inte fungerar så. All marknadsföring i världen kan inte få folk att läsa något som är skit. Även om en del litteratursnobbar säkert skulle vilja säga att hälften av det som finns på topplistan är just skit. Billig, lättsmält underhållning utan substans.

Men på samma sätt som i andra branscher finns det utrymme för kvalitet. Varför köper människor BMW eller Lexus när det finns bilar som kostar hälften så mycket? Varför köper folk designmöbler när de kan köpa billigt på Ikea eller Jysk? Varför finns det folk som betalar 849 kr för en T-shirt med Versace-tryck när de kan köpa en av i stort sett identisk kvalitet för 149 kr?

Det är en kombination av kvalitet och varumärke. Men det är också tillgång och efterfrågan. Det finns exempelvis snickare som bygger möbler på beställning åt kunder, de kan aldrig vara lika billiga som IKEA men de är ibland billigare än en massproducerad designers verk.

Kvalitet är absolut helt avgörande för om en bok ska sälja eller inte. Däremot kommer kvalitet alltid att vara subjektivt.

En del författare grottar ner sig i förekomsten av stavfel eller tankeluckor i en utgiven bok. “Titta här, det är helt sjukt att de kan ge ut en bok med stavfel i. Uselt förlag. Kass redaktör. Dålig författare.”

Underförstått, jag gör ju inte sådana fel – varför säljer inte jag tusentals exemplar?

Svaret är enkelt: majoriteten av läsarna ser varken stavfel eller eventuella millimeterstora luckor i intrigen. De tittar på andra kvaliteter.


Författare kommer att tjäna mer – och mindre

Så min prognos för framtiden är att författaryrket i framtiden kommer att se ut som det gör i många andra branscher. Ett litet fåtal kommer att tjäna ännu mer än de gör idag. De allra flesta kommer att tjäna lika lite eller mindre än de gör idag. Tillgången på författare och böcker kommer att fortsätta öka och jag är helt övertygad om att fler svenska författare kommer att kunna vara författare på heltid i framtiden.

Men konkurrensen kommer att vara större och därmed kommer det att vara svårare att bli en av dem som gör det. Att vara författare på heltid varken är eller kommer att vara synonymt med att skriva på heltid.


Fotnot:
Jag har i skrivande stund gett ut åtta böcker, är medlem i Författarförbundet, en av grundarna till Hoi Förlag och skriver just nu på flera nya böcker. Men jag har en bit kvar tills jag kan leva på mitt författarskap.

Fortsätt läsaDet finns för många författare – om tillgång och efterfrågan

Nya utmaningar och nya möjligheter

Det är över fem år sedan jag och Lars Rambe startade Hoi Förlag tillsammans med Ann Ljungberg. Det har hänt otroligt mycket på de här åren då vi gått från en idé till ett bolag, eller rättare sagt en koncern med tre bolag, som tillsammans omsatte över 15 msek 2015. Över hundra författare har gett ut böcker på förlaget. Böcker som lästs av tusentals läsare.

Fem år, så länge har jag aldrig varit på en och samma arbetsplats som anställd. Eller rättare sagt, det var ganska exakt så länge som jag stannade på Egmont Kärnan i Malmö, 1998-2003. Det är lite drygt femton år sedan jag tog steget ut i det okända. Tiden går.

Då startade jag novelltidningen VIPstory som förmodligen var före sin tid, kom ut med två nr 2004. Kanske hade det gått bättre idag. Eller framför allt, med den erfarenhet och det kontaktnät jag har idag hade det förmodligen nått helt andra resultat. Den tidningen var ett dyrt äventyr, men jag brukar säga att det samtidigt var läropengar.

När jag lämnade den stora mediekoncernen Egmont 2003 och startade eget (eller rättare sagt återupptog mitt bolag som jag startade första gången 1992) så gjorde jag det helt själv. Det är stor skillnad att driva bolag tillsammans med andra som i Hoi Förlag där vi dessutom har aktieägare som investerat. Med fler som driver så får man ett helt annat tempo, samtidigt som man måste ta hänsyn till fler viljor och åsikter.

Med Dahlgren Communications fick jag nya kunder och nya nätverk i Helsingborg. Jag engagerade mig i Marknadsföreningen i Helsingborgsregionen. När jag sedan startade Dahlgrens Förlag 2009 för att ge ut min debutroman InnebandyPiraterna gav jag mig in i bokbranschen vilket sedan ledde fram till Hoi Förlag.

Nu har Hoi fått två dotterbolag, Hoi Bokhandel som för ett år sedan bildades då vi fick chansen att ta över konkursboet efter Hamrelius Bokhandel i Malmö. Samt Hoi Media som driver bloggarna Boktugg.se och Egenutgivare.nu samt sköter förlagets webbshop. Det blir nu mitt huvudansvar att utveckla redaktionella produkter och e-handel inom Hoi Media (där jag är VD). Därmed är cirkeln på sätt och vis sluten eftersom jag inledde min karriär som journalist och under många år jobbade med webbtexter, nyhetsbrev och e-handel.

Det finns fortfarande massor att utveckla i Förlaget. Men är det något jag lärt mig är det att man inte kan göra allt. Något som är svårt när det finns så mycket som är kul, spännande och intressant. Det kliar i fingrarna att få vara med och förverkliga nya idéer på olika håll.

Men genom åren har jag också varit ganska bra på att gå vidare och lämna olika sammanhang för att ge plats för nya. Jag har suttit i styrelsen för FC Helsingborg, Skånes Innebandyförbund, Svensk Elitinnebandy och Marknadsföreningen bland annat. Idag har jag en styrelsepost i NOFF (Nordiska Oberoende Förlags Förening) där jag funderar på om jag ska ställa upp för omval eller ej.

Nu lämnar jag VD-posten i Hoi Förlag men sitter kvar i bolagets styrelse och lär säkert vara inblandad nästan dagligen fortfarande i allt möjligt. Men det känns ändå helt rätt, det är dags att öppna upp tid för nya möjligheter.

I dagarna kom nyheten om att Aller Media lämnar Helsingborg (inte styrelsebeslut men till 99,9% klart). Jag jobbade faktiskt i Allerhuset på Landskronavägen i åtta månader 1995 innan jag flyttade ner till Hemmets Veckotidning i Malmö där jag sedan stannade till 1998 då jobbet som redaktionschef på Egmont Sports dök upp. Jag kan inte låta bli att tänka att det där huset skulle kunna bli hemvist för en ny generation helsingborgsföretag. Några e-handlare och kanske ett nätverk för bloggare (inkl youtube, poddar och alla andra kanaler som kan användas för att kommunicera med läsare på 2000-talet).

När jag tittar tillbaka på min karriär har jag flera gånger varit för tidigt ute. Jag hade idéer om webbsatsningar på NST, Allers och Egmont. I vissa fall blev det delvis verklighet men det var först flera år senare som det slog igenom på allvar. På samma sätt jobbade jag med content marketing (annonsmärkta redaktionella artiklar) även om jag då kallade det advertorials redan för tio år sedan. Nu är det hur stort som helst.

Mitt författarskap inleddes på allvar i januari 2009, för sju år sedan alltså. Jag var väl inte först bland svenska egenutgivare, men en av de tidiga. Skrivandet och byggandet av mitt författarskap är ett av de områden som jag vill ge mer utrymme nu. Kanske är tiden mogen för en del av de idéer jag hade då, kanske är jag fortfarande några år före min tid. Jag har hunnit skriva åtta böcker, men har en lång rad idéer till fler.

Däremot känns det smått overkligt att det i år är 25 år sedan jag fick mitt första sommarvikariat på NST:s Sportredaktion. Säger som en bekant som fyllde år – kan det verkligen stämma när jag bara är typ 35?

Fortsätt läsaNya utmaningar och nya möjligheter

Rune Andréasson kan ha varit Sveriges mest framgångsrika egenutgivare

I år är det 50 år sedan den tecknade filmen om Bamse – världens starkaste björn, hade premiär på svensk tv. En fantastisk framgångssaga.  Man skulle kunna säga att Rune Andréasson var Sveriges mest framgångsrika egenutgivare när familjeföretaget själva gav ut tidningen Bamse under åren 1982-1990 innan licensen såldes till Egmont. Under ett par år från 1984 och fram till 1992 hade tidningen en snittupplaga på över 200 000 exemplar.

En författares största utmaning, förutom att skriva en bra bok, är att nå ut. År 2016 är det både lättare och svårare än det var för 50 år sedan.

Jag tänkte på det när jag läste senaste numret av Bamse-tidningen för mina barn. Där berättas om hur Rune Andréasson kämpade och slet och tecknade den första Bamse-filmen och hans hustru hjälpte till att måla varje ruta. Idag kan man göra samma jobb betydligt enklare och snabbare med hjälp av 3D-program, men det krävs likväl kunskaper och begåvning för att det ska bli bra.

Idag kan en filmare själv lägga ut filmen på Youtube och nå miljoner och miljarder människor över hela världen. Men också drunkna i ett oändligt utbud.

Då var man beroende av att få in en fot på den stora kanal som fanns: Sveriges Television. Men, samtidigt var det så att när Rune väl fick in Bamse där, när tv-cheferna 1966 nappade och köpte in sex avsnitt av den tecknade Bamse-filmen i svartvitt så fick den genomslag. Den fick ett enormt genomslag. Dagen efter att det första avsnittet hade sänts i den enda svenska tv-kanalen så pratade alla barn om det. Alla hade sett den eftersom det var det enda program som sändes vid den tidpunkten.

Idag har även hushåll med minimalt utbud åtminstone tio tv-kanaler att välja på. En del har hundra kanaler. Och alla har tillgång till Youtube med miljoner videosnuttar att titta på.

Att bli intervjuad i en tv-soffa 2016 har inte i närheten av det genomslag du fick om du var med i Hylands hörna 1966. Läser på Wikipedia:

”Säsongen 1966 producerade Hylands hörna en modern ABC-bok, efter en idé av Gunnar WersénHylands hörnas ABC-bok. TV-tittarna uppmanades att sända in förslag på ABC-verser och tiotusentals bidrag kom in. Verserna illustrerades av kända konstnärer: Bror Hjorth, Martin Lamm, Bror Marklund, Lars Norrman, Olle Olsson Hagalund, Karl Axel Pehrson, Lennart Rodhe och Gustav Rudberg. Boken såldes i över en halv miljon exemplar och behållningen gick till leprasjuka barn över hela världen.”

När Bamse väl fått spridning tog det ändå några år innan den fick en egen tidning. Mellan 1966 och 1970 gick den som veckoserie i tidningen Allers och först 1973 blev det en egen tidning (utgiven av Williams förlag, som sedan köptes av Semic vilket så småningom ledde till att Bamse hamnade hos Atlantic Förlag 1977).

Det har aldrig varit lättare att skriva och ge ut en bok än idag. Datorer underlättar hela processen, från redigering till tryckning. Nätbokhandeln har krossat distributionsmonopolet och internet gör det möjligt att kommunicera direkt med läsare via mejl, bloggar och sociala medier. Men samtidigt har konkurrensen blivit enormt mycket hårdare just för att det är lättare.

Det här är något jag kommer att fundera och jobba med under våren 2016. Hur får jag genomslag med mina böcker till en riktigt bred läsekrets?

Fortsätt läsaRune Andréasson kan ha varit Sveriges mest framgångsrika egenutgivare