Min väg mot 1000 fans

Läste Anton Johanssons inlägg ”Om att skapa fans” som refererar till en gammal favoritpost, Kevin Kellys långa utläggning om att 1000 äkta fans ska räcka för att försörja sig som författare/musiker/konstnär eller liknande. Anton drar det vidare och påminner om att det i lika stor utsträckning gäller andra saker du ägnar dig åt och att fans ibland är detsamma som kunder. Anton skriver:

Det fina med fans är att det handlar om en ärlig relation. Ibland personlig, ibland inte, men fansen har på något sätt en relation till dig, ditt varumärke eller produkt. Relationer innebär tillit, hörsamhet, förlåtande och långvarighet. Vilket innebär att fans är de bästa kunderna, budbärarna och dessutom förlåtande även om något skulle gå fel (de kan bli besvikna och ändå fortsätta köpa produkterna, t.ex.).

Det är en viktig påminnelse om syftet med just den här sajten. Jag jobbar vidare mot att hitta mina 1000 fans som gör att jag kan göra författarskapet till en större del av min arbetstid. Även om jag har många roliga konsultuppdrag idag så vill jag ändå lägga mer tid på skrivandet, om det sedan är 50 eller 100 procent återstår att se.

Med InnebandyPiraterna har jag tagit ett steg på vägen. Där befinner jag mig fortfarande i fasen där jag sätter snöbollen i rullning, allt för att nå den kritiska massa som krävs för att den på allvar ska växa. På Facebook har InnebandyPiraterna just nu 179 fans vilket jag tyckte var rätt bra jobbat på mindre än en månad (tidigare hade jag både en grupp och en sida) efter att jag lade till widgeten på bokens hemsida. Och det innebär fortfarande att alla som köpt boken ännu inte blivit fans.

Men sen ser man hur sidor som ”Kan den här lyktstolpen få fler fans än Mona Sahlin” och ”Kan den här soptunnan få fler fans än Fredrik Reinfeldt” på något dygn lyckas samla 10 000-tals fans. Rätt intressant också att de som då förmodligen (?) sympatiserar med Mona/Fredrik istället för att bli fans till deras sidor istället går med i ”motgruppen”.

Det var ett sidospår. Poängen är att utan sociala medier som Facebook hade jag aldrig kunnat sälja så många böcker som jag gjort och jag hade aldrig kunnat nå ut till så många läsare – både sådana jag känner sedan tidigare och sådana jag inte kände sedan tidigare – utan internet.

Jag har ju lagt ut hela InnebandyPiraterna här på solvedahlgren.se så att man kan läsa den kapitel för kapitel. Daniel Åberg har valt ett liknande grepp och lagt ut sin nya bok för nedladdning till e-boksläsare. Folk från förlagsbranschen rynkar på näsan och tycker det är vansinne, att man förlorar försäljning på det. Men jag är övertygad om motsatsen, du tjänar på det. Visst finns det många som laddar ner, läser och inte betalar. Men hur många av dessa hade å andra sidan köpt din bok och läst den annars? Dessutom vet jag flera personer som läst hela InnebandyPiraterna på nätet och sedan i efterhand ändå köpt den som pappersbok, antingen för att läsa själv eller ge bort. Det är helt enkelt dessa som är äkta fans.

Mot slutet skriver Anton:

I tider då det inte längre krävs en boksigneringsturné, en köpcentrumkonsertsturné eller en rolig reklamkampanj för att få kontakt med potentiella engagerade fans har det blivit möjligt att få fans bara genom att vara en sjysst person som är villig att vara social.

Samtidigt ska man inte underskatta värdet av en boksigneringsturné. Just när jag varit ute och signerat har jag mött oväntade nya fans. Folk som jag kanske inte hade nått via webben. Att bygga fans gör man helt klart genom flera olika kanaler, både online och offline.

Senaste Inlägg

Dela på facebook
Dela på twitter

Vill du veta när jag släpper nästa bok?

Det händer att jag ger ut en ny bok. Jag kommer även att då och då skicka ut nyhetsbrev och berätta  om när dessa är på gång. Kanske bjuda på en novell eller tipsa om några aktuella inlägg på bloggen ifall du inte hänger här varje dag. Kort sagt, lämna din mejladress om du vill hålla dig uppdaterad om mitt författarskap.