Inom idrotten pratas det inte sällan om att andra året är svårast, framför allt för de unga talanger som kommer in i en storklubb. Begreppet “sophmore slump” används ofta inom idrotten (exempelvis second season syndrome) men lika ofta när det gäller författare som får ett flerbokskontrakt och sedan misslyckas med att göra den andra boken lika bra som den första. Helt enkelt svårigheten att överträffa en lyckad debut.

Själv skriver jag på en uppföljare till InnebandyPiraterna – Första säsongen, en bok som dessutom heter “Andra säsongen” så risken borde vara uppenbar att jag ska drabbas av detta syndrom. Men jag tror framför allt det är något som plågar mig själv, en viss oro för att leva upp till förväntningarna hos läsare som gillade den första boken.