Onsdagen gick i e-bokens tecken. Norstedts och Bonniers lanserade läsplattor. Typiskt nog har jag fortfarande inte fått ut e-boksversionen av InnebandyPiraterna (kommer dock senast fredag är det utlovat). Den finns ju iofs redan digitalt, fritt fram att läsa på webben. Men det är inte samma sak som e-bok. Uppdaterat 10-02-11: Nu finns InnebandyPiraterna som e-bok!
Framför allt kan inte de som köper de nya e-boksläsarna komma åt InnebandyPiraterna-kapitlen på den här sajten. Där krävs nämligen att man laddar ner till datorn (förutsätter alltså att man har en sådan) och sedan via USB-kabel överför sina e-boksfiler.
Detta är säkert en anledning till att Joakim Jardenberg, Daniel Åberg med flera nu sågar e-boksläsarna (har tvistat med mig själv om det där s:et ska vara med mellan bok och läsare eller ej) och menar att det är en död produkt utan framtid eftersom iPhone (läs även smartphones som exempelvis Android) och iPad (läs även alla andra 100-tals tillverkare av pekskärmar som finns eller är på väg) kommer att göra dem överflödiga eftersom man kan göra så mycket mer med dessa.
Jag både håller med och inte håller med. Först och främst – en e-boksläsare utan internet-uppkoppling känns dumt. Den kräver en dator för att funka, eller kanske kan man gå till bibliotek/bokhandel och ladda över böcker där. Men det är en omväg. Onödig omväg. Det borde ha funnits 3G-koppling i dem så att man faktiskt kunde ladda ner böcker direkt, precis som med Amazons Kindle. Det är ju en av fördelarna med den – oavsett vilken bok i världen du vill ha ska man kunna ladda ner den på någon minut. Om den finns som e-bok vill säga.
Det hade väl inte varit så svårt? Då kunde man haft speciella e-boksabonnemang kopplade till SIM-kortet med möjlighet att ladda ner x antal böcker per månad och liknande upplägg.
E-bokläsare – Mobiltelefon 0-1
Men varför ska man då ha en e-boksläsare när det finns iPhone & Co? Tja, en sak är definitivt batteritiden. Hur länge klarar en mobiltelefon att vara upplyst innan batteriet är dött och måste laddas? Spelar kanske inte så stor roll när du är hemma men om du reser i tio timmar så är det rätt trevligt att både kunna ringa och läsa böcker utan att stå där med urladdat batteri. Även om det kräver en extra liten apparat, stor som en pocketbok.
E-bokläsare – Mobiltelefon 1-1
En annan aspekt är skärmen och ögonen. Jag har inte testat dedikerade e-bokläsare men jag har förstått att det är betydligt mer vilsamt för ögonen än en mobiltelefon-skärm. Om man läser koncentrerat i flera timmar alltså.
E-bokläsare – Mobiltelefon 2-1
Interaktivitet. Här har vi ytterligare en svaghet med e-bokläsaren. Kindle har tangentbord, det verkar sämre ställt med det på de billigare versionerna som Adlibris Letto och Bokus Cybook Opus (det verkar dock som om 1995 kr bara är ett introduktionspris, ord pris 2895 kr). Däremot har Bokus en modell, iRiver Story med inbyggt tangentbord för 2795 kr. Frågan är dock hur smidigt det är i jämförelse med en mobiltelefon/pekdator.
E-bokläsare – Mobiltelefon 2-2
Ja, vi stannar där. Det går att hitta fler kategorier att jämföra i, som exempelvis att e-bokläsarna bara har gråskala (i den första generationen, färg är på väg men dröjer säkert ett par år). Men något som jag tror Joakim & Co lätt glömmer bort när det gäller exempelvis den sista jämförelsen är att alla läsare inte är intresserade av interaktivitet. De vill läsa en bok punkt slut. Då spelar den jämförelsen ingen roll. Precis som det faktum att man inte kan göra mer än läsa böcker på den. Nej, just det. Kanske är det också styrkan?
Lägger man sedan till att mobiltelefonen inte är ett alternativ för många pga skärmens storlek, ja då spelar dess fördelar ingen roll. Kanske en iPad kan vara svaret, men inte heller det är givet för alla.
Jag är rätt övertygad om att e-bokläsarens framtid hänger på hur snabbt den kan komma ner i pris. Den måste mer eller mindre upplevas som gratis.. Jag är förvånad över att den inte subventionerats på något smart sätt av Adlibris och Bokus som ju ändå har möjlighet att göra det, exempelvis genom att sälja den för 3000 kr och sedan ge tillbaks hela summan som krediter för köp av e-böcker, att nyttjas inom 24 månader. Eller likt mobiltelefoner “köp e-bokläsare för 1 kr” och teckna dig som medlem i e-bokklubben i 24 månader för 99 kr/mån där du kan välja en bok varje månad, värd 99-199 kr.
Den som är storläsare hade då kunnat se att köper jag den så har jag gratis böcker de närmsta två åren eller liknande. Då hade man snabbt byggt ett beteende och en kundstock med stort intresse för e-bokstitlar.
Och sen kan jag nog hålla med Thord Daniel Hedengren – de nya e-bokläsarna är för fula.
Men om man gör den jämförelsen så ska man ju inte heller glömma talesättet “don’t judge a book by it’s cover”.
Det positiva är ju att e-boksmarknaden nu verkar ta fart. Resumé utropar e-bokskriget och skriver om kontringen Letto (som tyvärr bidrar till att förvirra otekniska kunder även om tanken är god med att göra det enklare för kunden). Om bara prissättningen följer efter.
Många har twittrat om humorn i prissättningen på vissa titlar:
@kallekn Snabba Cash kostar 119 kr som e-bok (vattenmärkt epub på Adlibris), och 45 kr som pocket. Någon vill uppenbarligen tjäna snabba cash. #ebok
@shakalak: “Hypnotisören” i pocket: 45 kr. Som e-bok till Adlibris läsplatta Letto: 149 kr. http://tl.gd/857hn
Det kanske är där nyckeln ligger. Prissättning. Oavsett om man sedan läser på mobilen, surfplattan, läsplattan, datorn, tv:n (?!?) eller skriver ut dem på sin skrivare så blir det svårt att förklara för läsarna varför en digital bok ska vara dyrare än en pappersbok.