Vi kan inte ta emot fler författare

Läs mer om artikeln Vi kan inte ta emot fler författare
Hand with book reaching out from pile of old books

Vi kan inte ta emot fler författare nu. Det är redan svårt att överleva för de som skriver. Hur ska Sverige kunna hantera fler författare? Bokhandlare och förlag går redan på knäna. Det är en systemkollaps.

– Det här håller inte. Alla de här författarna som kommer hit och tror att de ska kunna ge ut böcker. Vi vet ju inte ens vad de vill med sina författarskap. Många av dem har ju ingen utbildning eller erfarenhet. Många av dem skriver deckare och det har vi redan för många som stjäl ekonomiska resurser från seriös litteratur, säger en etablerad författare som vill vara anonym men påpekar att det absolut inte är för att han (eller hon, man skulle kunna skriva hen) främst försörjer sig som spökskrivare.

De senaste åren har den svenska bokbranschen tagit emot tusentals författare. Men många menar att författarmottagandet har varit bristfälligt.

– Många av de här författarna har inte ens fått ett ordentligt förlagshus för sina böcker. En del av dem tvingas bygga egna förlagshus och det förstår ju alla att det slarvas kvaliteten då.

Extra svårt med det stora författarmottagandet blir det för bokhandlarna och biblioteken. Alla de nya författarna skriver fler böcker än vad det får plats i hyllorna.

– Det finns inte plats för dem. Det gavs ut över 10.000 nya böcker i Sverige förra året och om vi nu ska ta emot tusentals nya författare så är det bara en tidsfråga innan det kommer ut 20.000 nya böcker. Och alla förväntar de sig att vi ska ta in deras böcker, suckar Bosse Boklund som driver Bosse Boklunds Bokhandel på Bokvägen 3B.

Vi går över vägen till biblioteket och möter Gunhild som jobbat där i mer än trettio år.

– Jag är ju kluven. Samtidigt som jag verkligen vill ta emot fler författare så finns det en gräns. Varje dag kommer det författare med sina böcker och vill att vi ska köpa in dem och låna ut dem. Men vi har inte plats och inte får vi några nya pengar till böcker heller. Staten borde ta sitt ansvar för alla nya författare, säger Gunhild och tillägger.

– De kan ju inte förvänta sig att vi ska hinna läsa deras böcker och bedöma om de är bra.

Allra svårast är det för ensamkommande författare, av några kallade egenutgivare, som inte har någon erfarenhet av varken bokbranschen eller att skriva. Människor som helt enkelt bara längtar efter att få skriva och ge ut sina böcker och som inte känner till kulturen.

– En del av de här ensamkommande författarna förstör för alla andra författare. De har en helt annan kultur än … riktiga författare. De lägger ut bilder på Facebook så fort de fått en bok utgiven. Precis som om man blir författare efter en bok som inte ens är utgiven på ett förlagshus utan bara på deras eget … förlagstält, säger ytterligare en anonym författare som samtidigt betonar att det är viktigt med yttrandefrihet.

De nya författarnas ursprung är viktigt för hur de tas emot. Journalister verkar ha det lättare att båda accepteras och att etablera sig i bokbranschen. Även kändisar (från tv, kök eller badrum) får ett varmt mottagande av både bokhandlare och läsare.

– Fast egentligen är det för jävligt att de kommer hit och stjäl våra jobb. Jag menar, en artist som på sin höjd har skrivit texter på 200 ord tidigare. Det förstår ju vem som helst att de inte kan skriva en hel bok. Men det fattar ju inte läsarna, suckar den anonyme författare som ironiskt nog även spökskrivit en bästsäljare åt en av världens mest framgångsrika artister.

Fotnot: Denna text är satir. För en mer seriös genomgång av författarens villkor i Sverige så kan du läsa min artikel “Det finns för många författare – om tillgång och efterfrågan”.

Fortsätt läsaVi kan inte ta emot fler författare

Det finns för många författare – om tillgång och efterfrågan

Det finns för många författare, beklagar sig någon. Och framför allt alldeles för många författare som inte har vett att ta betalt för sin tid och kräva avtalsenlig ersättning för framträdanden och utgivningar. De borde säga nej.

Jag följer diskussionerna i ett antal författarforum. Det är ingen tvekan om att vi har fler författare idag än någonsin tidigare.

Vem har rätt att kalla sig författare?

Först av allt – författare är ingen skyddad yrkestitel. Det är inte som advokatsamfundet eller en läkarlegitimation. Vem som helst kan kalla sig författare. Man kan vara författare till en text, oavsett längd.

Många använder Författarförbundets definition, eller rättare sagt deras kriterier för att kunna söka medlemsskap i Författarförbundet.

Grunden för medlemskap är att man har publicerat ett omfång av två verk eller två översättningar som håller en viss kvalitet.

Om jag är rätt informerad är det till och med så att om två författare har skrivit en bok tillsammans så räknas det bara som ett halvt verk. Då behöver man alltså skriva fyra böcker innan man är författare. Och är det en trio borde det bli sex böcker.

Men lite mer generöst är att man kan kalla sig författare när man har gett ut en bok.


Vad är en utgiven bok?

När barriären med två böcker har försvunnit så invänder skråets försvarare att det idag är alldeles för enkelt att ge ut en bok själv. Egenutgivning kan ju inte räknas. Oavsett det faktum att en av de mest sålda böckerna i Sverige förra året var egenutgiven.

Problemet är att det blir väldigt komplext att definiera vad som är ett riktigt förlag och inte ett egenutgivarförlag. Vi har hybridförlagen som jag tidigare berättat om. Men vi har också mikroförlag och små förlag. Förlag är inte heller skyddat på något sätt. Vem som helst kan kalla sig för förlag och börja ge ut böcker och tidningar. Det är en del av yttrandefriheten och en av fördelarna med att bo i Sverige. Hittills har regeringen inte haft synpunkter på de böcker som ges ut.


Tillgång och efterfrågan

Vi kan konstatera att tillgången på böcker och författare aldrig har varit större än idag. Det är förstås bra för läsarna som vissa menar blir allt färre (även om undersökningar pekar på det motsatta). Vi kan i alla fall vara överens om att konkurrensen från andra medier – inklusive sociala medier är tuff.

Ni vet hur tillgång och efterfrågan brukar påverka priset? Just det, när tillgången är större än efterfrågan så sjunker priset. Om det inte är reglerat på något sätt.

Många vill vara författare på heltid. Som jag berättat i tidigare inlägg så är det väldigt få förunnat, något som många inte verkar vilja förstå. En del av dem som faktiskt förstår att författare som yrke ofta är en utopi, väljer istället att se det som en hobby. Och en hobby får faktiskt kosta pengar, ingen förväntar sig att tjäna pengar på sin hobby.

Det här gör förstås det hela mer komplicerat. En hobbyförfattare som redan har en inkomst och rentav är redo att gå back på att vara författare skapar en verklig prispress på de som istället vill skapa en heltidsinkomst från sitt författarskap.

Hur ska läsare och andra agera? Ska ett bibliotek eller en skola betala för att lyssna till en författare, när det finns andra som är redo att göra det gratis? Ska läsarna betala dyrt för böcker när det finns billiga böcker? Det här sistnämnda gäller inte riktigt ännu eftersom en fysisk bok kostar mycket att producera, trycka och distribuera vilket leder till att prispressen snarast skapas av Bonniers och andra stora förlag som dumpar överupplagor och säljer inbundna böcker på rean för 59 kr vilket gör det svårt för en hobbyförfattare att förklara varför hens bok ska kosta 150 kr när den är tryckt i mjukpand som POD.

Men när (om säger vissa födda före år 2000) eböckerna blir dominerande så försvinner denna tröskel. Då kan hobbyförfattare sälja sina böcker för 9 kr eller rentav ge bort dem gratis eftersom styckpriset är noll.

Så kommer alla böcker i framtiden att vara gratis? Nja, det är väl ändå inte troligt. I andra branscher lyckas företag fortfarande ta ut rejäla marginaler på sina produkter trots att de är väldigt billiga att tillverka. Hur förklarar man annars fenomen som märkesläsk, märkeskläder och en rad konsumentprodukter där flera led kan försörjas med höga marginaler?


Framtiden för författare

Så vad kommer framtidens författare att tjäna pengar på? Kan de tjäna på bokförsäljning ifall de inte säljer hundratusentals böcker? Ja, förmodligen. Kanske kommer det att dyka upp sätt att höja priset på sina böcker genom att paketera dem på ett sätt som gör att läsarna kopplar bort det upplevda priset från just den fysiska inbundna boken (den som Bonniers säljer för 59 kr på rean sex månader efter utgivning) och gör att läsaren gladeligen betalar 995 kr för favoritförfattarens nya bok eftersom den kom tillsammans med en T-shirt och var tryckt i en begränsad numrerad upplaga, handbunden i läder och signerad.

Kan de tjäna pengar på att hålla föredrag? Förmodligen eftersom stora artister kan sälja konsertbiljetter för 1500 kr och fylla en fotbollsarena samtidigt som ett litet okänt band har svårt att sälja biljetter för 150 kr och fylla den lokala puben. Har du gett ut en bok som sålts i 200 exemplar kanske du inte kan förvänta dig att det lokala biblioteket ska betala dig 3000 kr för ett föredrag, men om du gett ut tio böcker och sålt en miljon böcker och vunnit ett Augustpris kanske det är rimligt att förvänta sig att ett bibliotek i andra änden av Sverige faktiskt betalar en ersättning som faktiskt är över 10.000 kr plus resekostnader.

Tillgång och efterfrågan, ja. Men ännu mer efterfrågan kopplad till upplevt värde. Det som gör att en kopp kaffe kan kosta 5 kr på Biltema, men som samma kund gladeligen betalar fem-sex gånger mer för på Espresso House.


Varumärken hit och dit – räknas inte kvalitet?

Nu invänder de mer litterära författarna, de som inte bara vill skriva deckare utan kanske utmana med ett språk som kräver mer än grundskola och kräver en läsvana bortom LasseMajas detektivbyrå, att kvalitet måste få räknas. Annars får vi snart bara en massa kändisar med spökskrivare och dynga som tryckts ner i halsen på folket i kraft av tv-reklam.

Men, vi vet ju alla att det inte fungerar så. All marknadsföring i världen kan inte få folk att läsa något som är skit. Även om en del litteratursnobbar säkert skulle vilja säga att hälften av det som finns på topplistan är just skit. Billig, lättsmält underhållning utan substans.

Men på samma sätt som i andra branscher finns det utrymme för kvalitet. Varför köper människor BMW eller Lexus när det finns bilar som kostar hälften så mycket? Varför köper folk designmöbler när de kan köpa billigt på Ikea eller Jysk? Varför finns det folk som betalar 849 kr för en T-shirt med Versace-tryck när de kan köpa en av i stort sett identisk kvalitet för 149 kr?

Det är en kombination av kvalitet och varumärke. Men det är också tillgång och efterfrågan. Det finns exempelvis snickare som bygger möbler på beställning åt kunder, de kan aldrig vara lika billiga som IKEA men de är ibland billigare än en massproducerad designers verk.

Kvalitet är absolut helt avgörande för om en bok ska sälja eller inte. Däremot kommer kvalitet alltid att vara subjektivt.

En del författare grottar ner sig i förekomsten av stavfel eller tankeluckor i en utgiven bok. “Titta här, det är helt sjukt att de kan ge ut en bok med stavfel i. Uselt förlag. Kass redaktör. Dålig författare.”

Underförstått, jag gör ju inte sådana fel – varför säljer inte jag tusentals exemplar?

Svaret är enkelt: majoriteten av läsarna ser varken stavfel eller eventuella millimeterstora luckor i intrigen. De tittar på andra kvaliteter.


Författare kommer att tjäna mer – och mindre

Så min prognos för framtiden är att författaryrket i framtiden kommer att se ut som det gör i många andra branscher. Ett litet fåtal kommer att tjäna ännu mer än de gör idag. De allra flesta kommer att tjäna lika lite eller mindre än de gör idag. Tillgången på författare och böcker kommer att fortsätta öka och jag är helt övertygad om att fler svenska författare kommer att kunna vara författare på heltid i framtiden.

Men konkurrensen kommer att vara större och därmed kommer det att vara svårare att bli en av dem som gör det. Att vara författare på heltid varken är eller kommer att vara synonymt med att skriva på heltid.


Fotnot:
Jag har i skrivande stund gett ut åtta böcker, är medlem i Författarförbundet, en av grundarna till Hoi Förlag och skriver just nu på flera nya böcker. Men jag har en bit kvar tills jag kan leva på mitt författarskap.

Fortsätt läsaDet finns för många författare – om tillgång och efterfrågan

Varför tror alla författare att de ska kunna leva på att skriva?

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:24 april, 2015
  • Inläggskategori:Blogg

Författare är mer naiva än idrottare. Generellt. Det finns många naiva fotbollsspelare som tror att det är lätt att bli fotbollsproffs. Men de brukar ofta vara barn, inte vuxna.

Författare däremot tror ofta att de ska kunna bli proffs över en natt. Vad de drömmer om är snarast att en talangscout från landslaget ska upptäcka dem när de kickar boll i parken och erbjuda dem en plats i VM-truppen.

Trots att det är mer sannolikt att den där scouten har några kompisar som tillsammans har ett korplag och letar fler spelare eftersom en bröt benet i förra matchen.

Jag ska inte sätta mig på några höga hästar. Dels för att jag inte gillar att rida, men också för att jag är … inte naiv, men en dagdrömmare. Klart att jag vill vara författare på heltid. Men jag vet att det krävs lika mycket talang, hårt jobb och tur för att bli en bästsäljande författare som att bli nästa Zlatan. Det enda man kan säga om författare vs fotbollsspelare är att de förstnämnda har längre tid på sig att slå igenom. Det går att bli bästsäljande författare även efter 35.

Men om vi återvänder till idrotten. De flesta golfspelare drömmer inte om att spela på PGA-touren. Golf är en hobby. Däremot verkar i stort sett alla författare som skickar in manus drömma om tv-soffor och topplistor.

Detta trots att vi har fler professionella fotbollsspelare än professionella författare i det här landet – även om vi räknar bort dem som flyttat utomlands. Bollspelarna alltså. De är också fler av dem som lyckats utomlands än av våra författare…

Jag säger inte att du ska ge upp drömmen om att bli nästa Läckberg, GW, Jonasson eller Backman eller JK Rowling. Men det är inget fel att ha realistiska delmål. Som att ditt författarskap kan bära sig, alltså att du tjänar mer på dina böcker än du lägger på skrivarkurser och i vissa fall kanske på att ge ut böckerna (om du är egenutgivare eller valt hybridförlag). Då har du faktiskt en inkomstbringande hobby, eller rentav ett deltidsjobb.

Jag träffar ofta författare som inte debuterat än men som vill säga upp sig för att skriva på heltid. Ibland nästan innan de slutfört ett manus. Jo, lycka till säger jag. Men vet samtidigt hur många hoppfulla och talangfulla skådespelare och artister som försörjer sig i restaurangbranschen i New York och Hollywood i väntan på en genombrottsroll.

Själv har jag satt målet att skriva på 20% av min arbetstid till att börja med. Tillsammans med lite kvällar och helger så ska det ge tillräckligt med tid för att utveckla skrivandet samtidigt som jag hinner marknadsföra mig via föreläsningar, signeringar och andra aktiviteter. Min största utmaning är att jag inte är anställd utan driver företag. Därmed blir det paradoxalt nog svårare att ta en ledig dag i veckan och dedikera den till skrivandet.

Men att det går att jobba heltid och skriva böcker, det vet jag av egen erfarenhet. Jag har gett ut sju böcker mellan 2009 och 2014. I år blir det minst en till.

Så vad krävs då för att leva på sitt författarskap? Det tänkte jag återkomma till i ett kommande blogginlägg.

Fortsätt läsaVarför tror alla författare att de ska kunna leva på att skriva?

Vilken sorts författare är och vill du vara?

Composite image of thinking businessman in light bulbSjälvinsikt är bra för författare. Det finns en sjuka att drömma om att antingen bli en högt uppburen litteraturkritikerhyllad Augustprisvinnare eller en som skriver bestsellers som toppar försäljningslistorna och gör dig till miljonär. En och annan drömmer även om utopin att kombinera de två ovanstående.

De flesta författare har ett tema som de återkommer till. Undermedvetet. När man analyserar flera böcker av samma författare framträder mönster, likheter. Dessa beror förstås på författarens personlighet och erfarenheter och intressen.

Självklart kan man tänja gränserna för sitt författarskap. Testa andra genrer eller målgrupper. Exempelvis som jag som nu går från barn/ungdom till vuxna. Men det är sällan du kan göra radikala förändringar i stil och innehåll. Ditt undermedvetna styr ditt tema. Sen kan man träna upp sin teknik.

Ur ett kommersiellt perspektiv så handlar det om ditt löfte till läsaren. Vilken typ av bok förväntar sig hen att läsa när de plockar upp en bok med ditt namn på ryggen? Vill läsaren bli skrämd, glad, upprörd, nervös eller vilken känsla förknippas med dina böcker?

Jag läste igår två olika blogginlägg som berör samma tankar. Dels Anne Liljeroth som skriver om genre och hur en bok sorteras. Dels den amerikanska bästsäljande författarinnan CJ Lyons som skriver om hur man bygger sitt varumärke genom sitt skrivande.

Det fick mig än en gång att fundera över vart mitt författarskap är på väg. Vilken stil och vilket innehåll jag vill ha på mina böcker. Det hänger också ihop med att jag i dessa dagar nästan varje dag måste förklara vad Fem stjärnor för Färglösa handlar om, helst på max en minut. Kärnfullt och tydligt.

CJ Lyons har myntat “Thrillers with Heart”. Det är den typ av böcker hon skriver, oavsett huvudkaraktärer. Jag leker nu med tanken på hur jag kan formulera en lika träffsäker beskrivning på mina böcker.

Jag vet att ett återkommande tema i mina böcker är “stora visioner”. Att det finns en eller flera karaktärer som har stora visioner och vill förändra världen på ett eller annat sätt. Ett annat är humor. Även InnebandyPiraterna innehåller en del humor, i vissa fall subtila blinkningar som de som följt svensk innebandy lika länge som jag kan skratta åt och i vissa fall tydligare skämt mellan spelarna i laget.

Med Fem stjärnor för Färglösa tar jag ett steg till och humorn blir en av de bärande ingredienserna. Men det krävs och finns fortfarande en intrig och starka karaktärer och en dos allvar. Annars skulle det inte bli underhållande utan bara som en dålig film med ett stort antal dåligt sammanfogade sketcher.

Så hur kan man kategorisera sina böcker och sitt författarskap på ett bra sätt?

Visioner med humor – låter lite kul, men nästan lite ironiskt.

(böcker som) Förändrar världen med humor – blir kanske lite långt även om det funkar bra på engelska Changing the World with Humor.

Gemensamt för de båda ovan är att de inte tar avstamp i någon tydlig etablerad litterär genre. Det är inte som “Deckare med humor”.

Jag får fortsätta fila. Och se om ni läsare kan hjälpa mig på traven när ni läst om Färglösa.

Detta är inlägg #68 i #blogg100

Fortsätt läsaVilken sorts författare är och vill du vara?