Den här veckan började jag en ny fas i mitt liv, som författare på halvtid. Det som egentligen har skett är att jag den 31 mars avslutade ett uppdrag åt Helsingborgs stad som kommunikatör som jag haft sedan augusti 2025. Det var på 80 procent av en heltid.
Faktum är att jag de senaste fyra åren haft flera olika vikariat och projektanställningar som kommunikatör på mellan 50 och 100 procent. Vilket i sin tur inneburit att Boktugg och mitt författarskap har fått skötas på resterande tid samt kvällar och helger.
I praktiken har författandet därmed kommit på tredje plats i prioriteringen av tid. Eftersom jag dessutom har familj och hobbies så har det helt enkelt inte blivit jättemycket skrivet skönlitterärt.
Men nu ska det bli ändring på det.
Verkligheten för en indieförfattare (det där inlägget flyttade jag förresten nyss hit från 23min.se) är att skrivandet bara är en del av arbetet som krävs för att ge ut och sälja böcker.
Jag ägnade exempelvis tre hela dagar åt att stå och signera och sälja böcker på en ungdomsturnering i innebandy i Helsingborg under påskhelgen. Kul att träffa nya och befintliga läsare. Det är ju något jag gjort mycket genom åren och som jag återupptagit de två-tre senaste åren.

Men den här veckan då? Nu när jag äntligen ska ta tag i alla skrivprojekt och idéer?
Jo, en sak som jag påmindes om när jag träffade alla unga innebandyspelare är att ta tag i berättelsen om Alex The Floorballer. Den som jag började publicera som följetong på min sajt 23min.se eftersom jag där hade funktionalitet för betalande prenumeranter. Men som av ovan nämnda skäl blivit nedprioriterad.
Samtidigt har innebandypiraterna.se under mer än tio års tid varit väldigt misskött, en urgammal wordpress-installation där inte ens alla böcker i serien funnits med. Delvis för att jag valt att lägga alla mina böcker på den här sajten. Men på alla tusentals böcker finns ju innebandypiraterna.se tryckt på baksidan …
Men nu har jag gjort radikala grepp. Först fick InnebandyPiraterna en helt ny logga, tack vare min fru Ingela som är formgivare:

Visst blev den snygg? När jag lade in den på sajten passade jag även på att uppdatera WordPress och städa lite. Men framför allt flyttade jag över hela följetongen Alex The Floorballer till innebandypiraterna.se som därmed blir ett hem för alla innebandyrelaterade böcker som på ett eller annat sätt kommer att vara spin-offs till originalserien.
Alex drömmer exempelvis om att spela på Floorball World Tour och hans idoler är spelarna i Helsingborg Consuls.
Samtidigt bygger jag nu det som jag hade som vision våren 2009 när jag publicerade den allra fösta boken i serien i form av en följetong på den här sajten – möjligheten att få betalande prenumeranter på webben.
Det är ett nytt experiment som påminner om det jag gör på Substack med Kvideholms-följetongen.
Är det klokt att splittra sig på två plattformar? Jag vet inte, men samtidigt är publiken för dessa berättelser väldigt olika. InnebandyPiraterna (och Alex) vänder sig främst till barn och ungdomar med intresse för innebandy eller åtminstone lagidrott. Kvideholm kan tilltala alla åldrar, men är inte tänkt som en berättelse för barn. Så jag tror inte att målgrupperna överlappar särskilt mycket utan att det är bättre att renodla och nischa sig.
Samtidigt blir det intressant att jämföra WordPress/Memberful med Substack som plattformar. Båda har sina för- och nackdelar.
Som en del av min städning av webbplatser ska jag stänga ner och peka om 23min.se-sajten för att spara in lite pengar på webbhotell. Även dahlgrensforlag.se ska sammanfogas med min gamla dahlgren.net som inte har samma funktion längre då konsultverksamheten är minimal.
Utöver allt detta webbplats-pyssel går jag igenom e-boksfiler och ljudboksfiler på olika plattformar.
Men snart är det dags att sätta fart på skrivandet också. Det blir viktigt nu när jag har två följetonger att hålla igång. Puh. Men det var ju så jag tvingade mig att skriva den allra första boken så det är ju en beprövad metod.
Lästips: