Lång sommar men ändå går tiden

Tydligen har vi inte nått meterologisk höst i Skåne ännu trots att vi är inne i november. Eller kanske vi har det nu, det var någon vecka sedan jag läste det där.

Vad händer med författaren Sölve Dahlgren? Blir det några böcker i år?

Svaret är att jag lagt alldeles för mycket tid på andra saker och för lite på mitt författarskap. Delvis är det utom min kontroll, när det gäller Frisparkad så är den klar för utgivning men jag väntar på andra. När det gäller InnebandyPiraterna 8 så är det mitt fel att den inte är ute ännu.

Under hösten har jag ägnat en del energi åt att skapa förutsättningar för att fokusera. Rensat i domänportföljen, försökt skära bort onödiga kostnader i mina företag och att se om det går att hitta lönsamhet i Boktugg. Samtidigt som jag varit tvungen att ta andra uppdrag för att faktiskt betala räkningarna. Jag är ju inte någon bästsäljande författare. Ännu.

Jag ska göra en sammanställning av tredje kvartalets försäljning också även om det inte är så ruskigt upplyftande läsning. Jag har gjort ett par signeringar under hösten och sålt en del böcker.

Dessutom har jag jobbat lite med min deckarserie och låtit lektörsläsa den. Slutsatsen är att den är helt okej, men inte så bra som jag skulle vilja. Det finns ingen anledning att ge ut något halvbra, bättre då att göra ett omtag och skriva om vissa delar.

Jag brottas även med tankar kring vad som är bäst när det gäller en spänningsserie: en sammanhängande serie där man ska börja med bok 1 eller en serie av fristående böcker där läsaren kan hoppa in var som helst i berättelsen. Traditionellt har både böcker och tv ofta byggt på det sistnämnda, men med Netflix och Storytels intåg har det förändrats eftersom det är så mycket lättare att få access till backlist.

I den lokala bokhandeln kan man inte ha tio böcker i en serie hemma i hyllan och det blir beställningsvara, men i en digital tjänst är den bara ett klick bort. Och läser (eller lyssnar) du digitalt är det lättare att bara fortsätta med bok 2, 3, och 4 i samma serie om du gillar den jämfört med att du behöver ta det aktiva beslutet och jobbet att köpa nästa bok.

Min plan var en deckarserie med helt fristående berättelser där man inte behövde ha läst föregående bok. Men nu funderar jag över om det kanske ändå ska vara en övergripande “berättarbåge”, ungefär som i InnebandyPiraterna, som gör att man faktiskt ska läsa böckerna från bok 1 och framåt.

Samtidigt har Frisparkad gett mig lite mersmak när det gäller att skriva en helt fristående berättelse som inte ingår i en serie.

Fortsättning följer som man brukar säga.

Fortsätt läsaLång sommar men ändå går tiden