Jag jobbar med flera romaner. Därför samlar jag pusselbitar överallt och varje dag. Ibland passar de ihop, ibland inte. Ibland krävs det att det går flera dagar, veckor, månader eller år innan allting plötsligt klickar.
Igår hade jag ett sånt litet ögonblick, på en promenad. Känslan av en miljö som blir perfekt för ett romanprojekt jag påbörjat och lagt ner ett par gånger. Spännande detaljer, kul när man mitt i sin vardag kan hitta en miljö som nästan är för bra för att vara sann, i alla fall när man adderar lite fantasi och “tänk om ifall att”.
Men först ska jag knyta ihop trådarna i det romanprojekt som just nu sysselsätter mig. En roman jag får känslan av att jag snart har fått kontroll på, trots att det egentligen bara är skrivet ett par kapitel. Men det finns en början, en hel del mitten och kanske också ett slut. Då återstår bara att fylla på mer i mitten och vägen fram mot finalen. Eller sisådär 60.000 ord ytterligare.
Det finns många dagar då man önskar att man kunde skriva på heltid. Den här veckan testar jag en ny taktik, inspirerad av otaliga andra före mig: stig upp tidigt på morgonen före alla andra och skriv tills de vaknar. Vi får se hur väl det faller ut men det var faktiskt så jag skrev klart InnebandyPiraterna 3 – sommaren 2011. Fast då hade jag semester också…