Vilka böcker är värda att recenseras i tidningen?

Book reviewNu är det dags att prata om elefanten i rummet. Dagstidningarnas kultursidors bokrecensioner.

Sedan jag kom ut med Fem stjärnor för Färglösa i slutet av maj har folk frågat ”har du fått några recensioner?”. Ja, den är recenserad på ett dussin bokbloggar. Men ännu inte, vad jag har sett, i någon dagstidning. Nu kan det i och för sig hända att den har recenserats även där, men bara inte lagts ut på webben.

Jag hade visserligen inte förväntat mig att den skulle recenseras så flitigt. Även om jag hade vissa förhoppningar eftersom huvudpersonen är journalist och boken tar upp urbaniseringen. Framför allt hade jag nog förväntat mig att några skånska tidningar skulle plocka upp och recensera eftersom boken utspelar sig här.

Men till skillnad från en mängd bittra författare som muttrar ”de där kultursnobbarna recenserar bara sina kompisar och en massa böcker som ingen annan läser” så konstaterar jag att statistiken är enkel. Det ges ut mellan 10.000 och 12.000 böcker i Sverige varje år. De lärde (förlag, författare och bokhandlare) tvistar om hur många av dessa titlar som verkligen är relevanta att diskutera eftersom siffran inbegriper både egenutgivna böcker, dubletter (en titel kan ges ut inbunden, pocket, ebok och ljudbok och räknas då som fyra ISBN = fyra titlar), läromedel och i vissa fall akademiska avhandlingar och andra smala publikationer. Låt oss anta att det handlar om hälften som är aktuell för en allmän publik. Alltså 5000-6000 titlar.

En dagstidning med en kultursida recenserar sällan böcker varje dag ens. Men å andra sidan kanske flera vissa dagar. Mellan tummen och pekfingret uppskattar jag, kulturredaktörer får protestera, att högst 500-600 titlar per år recenseras i tidningen. Eftersom inte alla tidningar väljer exakt samma 500 böcker blir det lite fler.

Men rent krasst – en bok på tio. Dagspressen recenserar högst 10% av de böcker som ges ut. Förmodligen en ännu mindre andel om man tänker sig att det ändå är 8000 titlar som skulle kunna ha en tillräckligt bred målgrupp.

I urvalet av böcker prioriteras oftast…
…debutanter (om de inte gett ut på eget förlag, fast det finns undantag även där eftersom min debut InnebandyPiraterna faktiskt recenserades av Svenska Dagbladet)
…etablerade författare (de kritikerrosade och de kritikerrisade)
…prisade författare (aktuella för Augustpriset, Nobelpriset etc som inte passat in i kategorierna ovan)
…omdebatterade böcker (när en bok får tillräckligt mycket skit eller hyllningar i annan media måste den recenseras)
…lokala författare (landsortspress brukar normalt sett ha lite mer koll på lokala författarskap)
…populära böcker (som i populära på kulturredaktionen, inte det som ligger på topplistorna)

Så mot bakgrund av ovanstående så förstår jag att exempelvis Helsingborgs Dagblad inte skulle recensera min bok på några andra premisser än ”lokal författare”. För att kvala in som etablerad författare måste man in som debutant och sedan hålla sig kvar.

Kulturredaktörerna drunknar i böcker. Så är det givetvis. På Hoi förlag är vi inte så dumma att vi skickar ut recensionsexemplar till samtliga tidningsredaktioner i Sverige. Vi skickar till dem som visat intresse. Jag har hört om förlag som skickat ut 300 recensionsexemplar till en kostnad av 20.000 kronor och inte fått en enda recension som resultat av detta.

Förr i tiden gav tidningarnas recensioner också en säker effekt på försäljningen. Så är det inte idag. Det är klart att det skapar intresse (eller avskräcker) för boken och att det säljer några exemplar (faktiskt oavsett omdöme) men det handlar inte om hundratals exemplar. Det handlar kanske om 10-15 ex i nätbokhandeln som är mätbart.

Så vilka böcker borde de recensera på kultursidorna? Ja, det är ju lite märkligt egentligen. Om man jämför med biorecensioner där de tar upp filmer som går på bio så recenserar kultursidorna gärna sådant som inte finns i bokhandeln i någon större utsträckning. Helsingborgs Dagblad gick till och med så långt att de recenserade en egenutgiven bok som inte finns att köpa. Okej, nu var det ju en etablerad författare (Lotta Lotass) som är både kritikerrosad och dessutom Akademieledamot.

Utvecklingen är dock väldigt tydlig. Det ges ut fler och fler böcker för varje år. Men det recenseras färre och färre böcker på kultursidorna. Än färre lär det bli när tidningarnas redaktioner slås samman och samproducerar sitt material. Det fungerar hyggligt för filmrecensioner där utbudet ändå är begränsat på bio.

Sedan lider litteraturkritiken av samma problem som filmkritiken. Ett omdöme skrivet av någon som har annan smak än du själv har egentligen inget värde för läsaren. Om du älskar deckare och din favoritdeckare recenseras av en kritiker som hatar författaren och kanske även genren, då har självfallet omdömet ingen effekt på dig förutom att du blir förbannad. Det i sig har ett värde för tidningen och dess skribent eftersom det är viktigare att beröra (uppröra) läsare än att ha likgiltiga läsare.

Faktiskt inte särskilt stor skillnad från vilka reaktioner en författare söker. Det är egentligen bättre att folk älskar eller hatar din bok än att de rycker på axlarna och säger ”den var okej”.

Kulturredaktörerna brukar sedan förklara för oss som inte läst 350 poäng litteraturvetenskap att recensioner av böcker, förlåt kritik av böcker, inte har något att göra med konsumentupplysning. Det handlar om att diskutera och analysera litteraturen för litteraturens skull. Man skriver alltså inte för läsarna, till skillnad från resten av tidningen, utan för litteraturens skull. Vilket i nästa andetag förklarar varför recensionerna i sin nuvarande form är utrotningshotad på dagstidningar i ekonomisk kris.

När UNT för några år sedan skulle införa sifferbetyg på böcker blev det debatt. Åsa Linderborg kritiserade i Aftonbladet och fick medhåll av kulturskribenter på tidningar. Andra undrade varför de andra blev så upprörda. Daniel Åberg skrev klarsynt.

Entreprenören: det finns en lucka på marknaden för bokrecensioner. Om det är en välbehövlig lucka eller en affärsmöjlighet låter jag vara osagt. Att recensera samtliga utgivna böcker i Sverige skulle kosta flera miljoner varje år – och det är inte givet att det skulle vara en bra affär med tanke på att recensioner bevisligen inte påverkar försäljningen särskilt mycket.

Det trösterika oavsett recensioner i tidning eller ej är att det är läsarna som avgör. Den kollektiva recension som alla läsare ger en bok. Det gäller bara att hitta en kritisk massa, dina första tusen läsare som i sin tur avgör bokens öde.

Senaste Inlägg

Dela på facebook
Dela på twitter

Vill du veta när jag släpper nästa bok?

Det händer att jag ger ut en ny bok. Jag kommer även att då och då skicka ut nyhetsbrev och berätta  om när dessa är på gång. Kanske bjuda på en novell eller tipsa om några aktuella inlägg på bloggen ifall du inte hänger här varje dag. Kort sagt, lämna din mejladress om du vill hålla dig uppdaterad om mitt författarskap.