En omedveten hyllning till Astrid Lindgren i InnebandyPiraterna
När jag häromkvällen läste Emil i Lönneberga för mina döttrar slog det mig plötsligt.
”(…) Emil bodde med sin pappa Anton (…)”
Två av huvudpersonerna i min serie InnebandyPiraterna heter just Emil och Anton. En helt omedveten hyllning till Astrid Lindgren, alltså. Anledningen till att jag valde de båda namnen var att de var bland de vanligaste pojknamnen det år som killarna föddes och jag tänkte att det därför kunde skapa igenkänning hos många unga spelare.
Nu fick det dessutom en annan kul betydelse. Lite förvånad att ingen reagerat på det tidigare faktiskt.
* * *
Jag har etablerat en ny rutin under semestern. Skrivtid varje morgon. Från början hade jag tänkt skriva mellan kl 6 och 9 men ofta har jag inte kommit igång förrän 6.30-7.00 och sedan skrivit tills resten av familjen vaknat (oftast efter åtta).
Jag skriver på den tredje boken i serien om InnebandyPiraterna. Den heter Tredje säsongen så jag behövde inte slösa någon tid på en kreativ titel. Däremot har jag ägnat en del tid åt intrigen och ett grundligt synopsis. Det gjorde jag redan för flera månader sedan och målet var att boken skulle skrivas klart och ges ut i mars-april. Men det sket sig.
Istället skriver jag nu. Läste en bok om hur man skriver en bok på 30 dagar och ett av råden där var att skriva två timmar om dagen och sikta på 1500 ord i timmen. Det lät mycket, men jag har faktiskt lyckats överträffa det tempot vid något tillfälle de senaste veckorna.
Mycket tack vare att storyn redan är klar. Jag har ett skelett som ska kläs i beskrivningar, repliker och allt annat som hör en färdig bok till. De senaste fjorton (eller femton idag) dagarna har jag därför producerat drygt 38.000 ord, ett snitt på 2500 ord/dag. Inte riktigt samma tempo som författaren av boken kalkylerade med (3000 ord/dag) men jag har pendlat mellan 1000 och 5000 ord, lite beroende på hur mycket ostörd skrivtid jag lyckats få.
En slutsats blir nämligen att jag haft väldigt svårt att få ur mig ord de gånger jag blir avbruten flera gånger på en timme av frågor från barn eller sambo. Mailen stänger jag ner helt numera för att inte lockas att läsa den, likaså twitter, G+ och Facebook. Ibland har jag förirrat mig ut på google-research efter faktauppgifter om någon plats eller annat. Då går tiden snabbt och orden blir få.
* * *
Det slår mig idag när jag summerar allt jag skrivit de sista veckorna. Jag är på väg mot en egen NaNoWriMo. Jag testade ju att genomföra den i november förra året, men då gick jag aldrig i mål. Nu har jag faktiskt bara 12.000 ord kvar till de 50.000 ord på 30 dagar som är målet i NaNoWriMo. Kanske rentav kan fixa det den här veckan?
* * *
Målet för hösten: att bibehålla 2-3 timmars skrivtid varje morgon. Innan jag fyllt skallen med intryck från nyhetssajter, innan jag engagerat mig i mailboxar och sociala medier. Bara vakna upp, sätta sig vid datorn och leva mig in i den story som för närvarande är på väg ut ur mig.
Ett första steg mot att bli författare, om inte på heltid så i alla fall som huvudsaklig syssla.
* * *
Nu är det dags att ta hand om lite adminstrativa sysslor. Bokföring och fakturering och mailboxar är inte lika kreativt som skrivande, men det är nödvändigt som företagare.
Read MoreNaNoWriMo – dag 4
Dagens kapitel krävde lite kämpande. Nästan så att jag fyllde ut lite för att det skulle bli tillräckligt många ord. Men jag tror ändå att de där extra meningarna tillförde något som gjorde att man lärde känna personerna lite bättre.
Berättelsen rullar också vidare, två parallella handlingar i nutid och dåtid som vävs samman och ledtrådar om karaktärerna.
Fjärde kapitlet idag blev bara 1683 ord (8718 tecken). Därmed är jag uppe i 7374 ord totalt, snittet är nu 1844 ord. Får se om jag kan sprinta lite under helgen när jag får loss lite fler timmar. Tror jag behöver ha lite marginal. Samtidigt börjar jag fundera över om boken verkligen kommer att landa på 30 kapitel – ett per dag denna månad?
Hur går det för er andra med NaNoWriMo-skrivandet?
Read More200-300 timmar konsumeras på 6-10 timmar
Jag skrev klart min andra bok i somras, uppföljaren till succén (ja, vem definierar det om inte jag?) InnebandyPiraterna – Första säsongen. Nu har jag dessutom tragglat mig igenom redigering, korrekturläsning, formgivning och lite annat som hör till förarbetet till en bokutgivning.
Så den 25 september släpps boken. Många har väntat ivrigt på den, man kan redan lägga in bevakning på boken hos nätbokhandlarna (och för den delen be sin lokala bokhandlare att beställa hem boken) och det har redan flera personer gjort.
När läsarna sedan ivrigt kastar sig över Andra säsongen, resultatet av sådär 200-300 timmars arbete så kommer de i bästa fall att vara trollbundna och inte våga kunna lägga ifrån sig boken. Och så 6-10 timmar senare så har de läst ut hela boken och frågar “när kommer nästa?”.
Jag fick ett smakprov på det tidigare i sommar, vid Båstad Outdoor Open då en kille köpte pocketversionen av den första boken. När han kom tillbaks efter två timmar hade han läst ungefär en tredjedel av boken och jag kunde inte låta bli att tänka “tänk om jag kunde skriva en bok lika fort som han läser den”. Fast det är kanske tur att jag och andra författare inte kan det, då hade det förmodligen kommit ut betydligt fler än 5000 titlar per år i Sverige.
Men ni kan ju trösta er med att ungefär lika lång tid som det tog för er att läsa hela boken, lika lång tid tog det för mig att gå igenom korrekturet och fixa till typograferingen av hela boken.
Read MoreOm man skulle ta och skriva en deckare…
Deckare säljer. Så är det bara. Ibland har jag funderat på om jag borde lagt min tid på att skriva deckare istället för den något smalare genren som sportromaner ändå är.
Det verkar inte heller vara så svårt, om man ska tro den här analysen av hur man skriver en svensk deckare.
Lite på skoj, men också mycket allvar. Å andra sidan så bygger väldigt många romaner på en snarlik ”mall”, det finns vissa beståndsdelar som ska finnas i en berättelse för att den ska bli spännande och läsvärd. Men för den som behärskar grunderna så blir resultatet så mycket bättre när man vågar bryta mönster. Precis som inom idrotten.
Under sommaren har jag fått ännu en idé till en roman med sporttema som jag tror skulle bli väldigt rolig, en oväntad hjälte. Långt ifrån InnebandyPiraterna men ändå inte. Attans. Bäst att jag läser lite fler deckare.
Read MoreLanseringsfest på Facebook – inte bästa lokalen
Igår var det lanseringsfest för min författarcoach Ann Ljungbergs bok ”Min kompis är författare”, en bok som handlar om hur man använder sociala medier för att lansera och marknadsföra en bok. Boken, som jag ännu inte läst, innehåller flera intervjuer med författare som använder sig av sociala medier – däribland jag själv.
Helt logiskt hölls därför lanseringsfesten virtuellt, på Facebook. Knappt 100 personer hade anmält att de skulle komma och jag tror drygt hälften var där under den timme som det pågick. Utifrån eventet kan man dra några slutsatser utöver att det var kul och trevligt att ”snacka” med lite folk kring en bok som alla är intresserade av:
1. Det är för kort tid med en timme, speciellt i sociala medier där vi är rätt vana att umgås asynkront och inte alltid chatta i realtid utan ofta logga in när vi känner för det. Kanske en lanseringsdag/kväll med ett par hållpunkter då det händer något extra? T ex kl 18 utlottning, kl 20.30 intervju med xxx etc… Kl 22.30 recensioner presenteras osv…
2. Det krävs en tydlig plan och struktur och färdiga diskussionsämnen för att inte trådar ska bli för splittrade.
3. Facebook är inte rätt verktyg för virtuella lanseringsfester.
Read More
Senaste kommentarer