Jag gillar formuleringen i analysen av Fin litteratur:

Alla tilltag som drar ner läshastigheten och/eller ökar kraven på förförståelse applåderas – riktigt Fin litteratur ska man inte förstå nånting av första gången man lyckats stappla sig igenom den. Handlingen är inte viktig, det gör faktiskt inte ens något om det inte finns någon handling.

En annan sak som jag tror skiljer de båda är: Ful litteratur sågas på kultursidorna, Fin litteratur hyllas på kultursidorna. Men majoriteten av läsarna av Ful litteratur läser sällan kultursidornas recensioner, vilket kan vara en förklaring.

Det här påminner mig om att jag borde skriva klart den där bloggposten om recensenternas minskade makt.

För några månader sedan så började jag fundera på målsättningen med mitt författarskap. Nu har jag varit igång lite mer än ett år då jag satsat ca 20 procent av min arbetstid på att skriva böcker (och marknadsföra och ge ut och allt det andra runtomkring). Men i framtiden vill jag såklart lägga mer tid än så.
Därför behövs en vision eller ett långsiktigt mål. Vision är ju egentligen något som man inte alltid uppnår, så egentligen är det väl ett mål. Och för att det ska bli verklighet så behöver man säga det ofta och fundera över vad som krävs för att nå dit.
Så mitt mål är att sälja en miljon böcker.
Jag vet ärligt talat inte hur många svenska författare som når upp till den nivån. Men de är nog ändå 50-100 stycken eller? För nu talar jag inte en enda bok – utan totalt under karriären. Fast jag vill helst nå målet inom tio år.
Så vad krävs? Tja, det beror på. Först och främst gäller det att vara produktiv. Jag inbillar mig inte att jag ska skriva en bok som blir en dunderhit och plötsligt säljer en halv miljon exemplar i pocket (Jens Lapidus). Nej, min väg går sannolikt via ett stort antal böcker. Kanske det krävs 20-30 böcker som säljer i snitt 50.000 ex och redan det är en väldigt tuff uppgift. Både att skriva och sälja så många.
Dessutom behöver jag skriva några böcker som har lite bredare målgrupp än min första och andra bok i serien InnebandyPiraterna. Det finns potential i dessa men jag tvivlar på att de kan sälja mer än max 10-20 000 exemplar vardera om jag har riktig tur. Kanske via en tv-filmatisering av dem i framtiden.
All statistik säger att man ska satsa på deckare. Jag har en deckare på listan över böcker att skriva, en annorlunda sådan som säkert skulle kunna bli både spännande och säljande. Men samtidigt tror jag att man framför allt som författare ska skriva de böcker man själv vill läsa, böcker som man längtar efter att skriva.
Just nu är jag i valet och kvalet när det gäller vilken bok jag ska skriva härnäst. Jo, förresten jag skriver redan på två böcker som är facklitteratur. Men nu tänkte jag på nästa roman.

• Tredje säsongen (InnebandyPiraterna del 3)
• Före första säsongen (InnebandyPiraterna – prolog till första boken, ännu smalare för de allra mest hängivna fansen)
• Five Star City (en bok jag skrivit på och skrivit om flera gånger de senaste 10-15 åren. Just nu finns ett manus där jag skrivit ungefär hälften av 48 planerade kapitel men jag känner att jag fastnat lite och dessutom behöver skriva om delar av första halvan)
• Second 61 (har skrivit ett antal noveller och provkapitel och i huvudet gror upplägget på en bok eller flera i samma serie. Det här är en science-fiction-fantasy-blandning)
• Fotbollsroman (en idé som dök upp i skallen under sommaren som nog skulle bli en rätt rolig humoristisk sportroman)

Plus en handfull andra lösa idéer som finns på lappar eller cirkulerar i skallen. Bland annat funderar jag på en helt webbaserad icke-linjär bok som ett experiment. Lite oklart var den passar in i målet att sälja en miljon böcker men…

Sådär. Nu väntar jag bara på kommentarerna och råden – hur gör jag för att nå målet?

Men det finns ju fler författare på andra sidan som fortfarande drar in stora pengar varje år. Inte minst Astrid Lindgren.

För egen del dröjer det nog ett bra tag innan jag kvalar in på den där topplistan. Juli månad ser inte ut att bli någon stor försäljningsmånad för mig. Däremot hoppas jag på ett rejält lyft i augusti och inte minst september då jag släpper InnebandyPiraterna – Första säsongen i pocketformat samt uppföljaren Andra säsongen.

Det känns som om bokbranschen gärna vill jaga trender, man letar efter böcker som liknar de som är framgångsrika. När vampyrböckerna (exempelvis Twilight-serien av Stephenie Meyer) började sälja så kom plötsligt en flod av böcker med vampyrer.
Nu sägs nästa stora trend vara änglar, och som författare skulle man ju då kunna frestas att hoppa på denna trend. Eller kanske rentav korsa den och skriva om en vampyr som mot alla odds blir ängel?
Fast samtidigt – de som blir riktigt framgångsrika är ju inte de som kopierar en trend utan de som startar en. De som skriver en bok som ingen annan hade funderat över och därigenom påverkar hela branschen. Som bryter mönstret helt enkelt.

Jag tror att det är det som Stieg Larsson gjorde med sina böcker. De står på listan över sommarläsning tillsammans med en del annat. Tänkte försöka läsa lite mer skönlitterärt än jag gjort de senaste månaderna.

Sedan ska jag ju slutföra uppföljaren till InnebandyPiraterna, och kanske påbörja ett annat romanprojekt som legat och grott i några år nu. En bredare historia som kan tilltala fler än sportintresserade.