Blir 2011 för förlagen vad 1656 blev för skåningarna?

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:18 april, 2011
  • Inläggskategori:Blogg

I helgen var Sveriges innebandyelit samlad i Skåne, närmare bestämt i Malmö. Eftersom finalen flyttats från Stockholm och Globen till den nybyggda Malmö Arena (som alla nu sett är en mycket bättre arena än “gamla” Globen) så åkte stockholmarna bland andra ner till Malmö redan på fredagen och fick därmed en helg i värmen.
På lördagen var det alltså SM-finaler mellan IKSU och Djurgården (damer) samt Warberg och Stovreta (herrar). I båda finalerna blev det “bortaseger”. Och dramatiska, underhållande matcher. Och en härlig inramning eftersom både Warberg och Storvreta hade riktigt stora supporterskaror med sig ner.

Jag var själv på plats med InnebandyPiraterna. Delade monter med Skånes Innebandyförbund som marknadsförde sommarläger för ungdomar (SwedCamp). Vi körde en tävling där alla som deltog var garanterade en pocketbok (InnebandyPiraterna – Första säsongen) och det var mer än en som förvånat frågade “får man en bok?”.
Dessutom sålde jag Andra säsongen. Men framför allt fick några hundra nya läsare stifta bekantskap med Anton, Charlie, Emil och alla de andra killarna i Helsingborg Consuls.
Återigen träffade jag också en massa nöjda läsare som slukat både första och andra säsongen och längtade efter den tredje som jag egentligen hade som mål att ge ut lagom till SM-finalen. Så blev det inte.
Även om jag var utställare hann jag se en del av finalerna och träffa och snacka med massor av folk. Flera spännande samarbeten som jag hoppas kan falla på plats till nästa års final. Då jag förhoppningsvis har minst en bok till utgiven i serien!
Efter att ha packat ihop montern rullade jag hemåt vid 20-tiden på kvällen samtidigt som festen började på allvar runtom i Malmö. Nästa år får jag kanske satsa på en weekend i Malmö med övernattning.

Det projekt som slukat mycket av min tid under våren är Barkhes Döttrar där vi nu närmar oss release. Vi fick nästan en helsida i Helsingborgs Dagblads helgbilaga i lördags. Bra reklam för boken även om jag som förläggare förstås retar mig på att de inte publicerade omslaget. Det hade underlättat identifikationen.
Å andra sidan, det är några veckor kvar till release (5 maj) och vi har en del fotarbete kvar att göra. Förhandsexemplaren, de få som jag tryckt upp digitalt, vandrar runt bland bokhandlare och journalister. Allt för att skapa buzz inför vad som ska bli den stora romanen i Skåne i sommar.
Det allra roligaste, både för mig och framför allt för Bodil Mårtensson som skrivit boken, är att omdömena från testläsarna varit så bra. Flera har rentav varit lyriska.
Boken börjar år 1656, strax innan Danmark förklarar krig mot Sverige och två år innan freden i Roskilde då Danmark förlorar Skåne till Sverige. En väldigt spännande tid. Och en riktigt brutal tid då allting förändras radikalt för skåningarna. De som lever i denna tid har dessutom sina egna problem och intriger.
Idag på morgonen fick jag tips om en länk till en artikel på CNN money som hade rubriken “E-book sales top paperbacks for first time” – alltså att e-boksförsäljningen är större än pocketförsäljningen. Den förstnämnda hade ökat 202% från februari 2010 till februari 2011.
I Sverige har det inte börjat röra på sig på allvar ännu. Vi ligger kanske ett eller två år efter USA när det gäller den här utvecklingen. Men notera slutklämmen i artikeln:
“The book business is changing more radically now, and quicker, than movies or music or newspapers have, because we’re doing it in a matter of months,” Parrish said at GigaOm’s Structure Big Data conference in New York. “[The] next 24 months is when this business will totally shift.”
Analytikerna menar att amerikanska förlag har två år på sig att anpassa sig till en bransch som är helt centrerad kring e-böcker. För svenska förlag kanske ytterligare ett-två år.
Det här får mig att tänka: Blir 2011 för förlagen vad 1656 blev för skåningarna?
Alltså lugnet före stormen. Är förlagen rustade för en situation då e-böckerna dominerar försäljningen? Där du plötsligt inte trycker 500 000 exemplar av en bästsäljare under dess livslängd utan kanske 25 000 ex och resten säljs digitalt?
Oskar Källner ställer en liknande fråga på debutantbloggen med inlägget “Hur ska förlagen överleva i en orolig framtid?”.
Min egen bild är att den inbundna utgåvan kommer att krympa i upplaga och förvandlas till en samlarutgåva. Sedan kommer en begränsad utgåva i mjukband för dem som tvunget vill läsa på papper. Resten blir e-böcker.
Det här sker inte över en natt. Men med tanke på de långa ledtider som bokbranschen har så blir det tillräckligt brutalt ändå när boklager tappar i värde och hela utgivningsprocessen måste tänkas om.
Det som är kul i sammanhanget är att utgivningen av Barkhes Döttrar faktiskt skulle kunna vara ett skolexempel på en utgivning år 2015. Den ges ut i fyra format redan från dag 1:
– Danskt band (mjuka pärmar med flikar)
– E-bok
– Ljudbok (CD, MP3, download)
– Samlarutgåva (inbunden klotband + ljudbok MP3-CD + signerad + numrerad)
Nu tror jag ju att år 2011 så är det danskt band som kommer att stå för den stora delen av försäljningen, eller kanske än mer den pocketutgåva som kommer om ett (ännu ej bestämt) antal månader. År 2015 blir det danska bandet begränsat och pocket blir kanske inte alls.
Däremot kommer samlarutgåvan, limiterad och exklusiv, att leva vidare. Dessutom tror jag ljudböcker kommer att växa så snart man löst det praktiskt och även där gått över till enbart digital distribution. Med tjänster som Storytel finns faktiskt tekniken redan där.
Vill du ha en försmak av framtiden – köp den klassiska samlarutgåvan av Barkhes Döttrar.

Just nu funderar jag över hur det här kommer att påverka InnebandyPiraterna. De två första säsongerna finns förstås redan som e-böcker. Men fortfarande är det pappersböcker som dominerar försäljningen för min del. Skulle det överhuvudtaget fungera med en samlarutgåva av vad som främst är en ungdomsbok? Kommer barn- och ungdomar att byta till e-boksformatet snabbare eller långsammare än vuxna? Många frågor. Svaren kommer de närmsta åren eller månaderna.

Fortsätt läsaBlir 2011 för förlagen vad 1656 blev för skåningarna?

Isbandyn till samma kanal som innebandyn

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:11 april, 2011
  • Inläggskategori:Blogg

I fredags kom beskedet att TV4 tar över bandyn (isbandyn) från SVT:

“TV4 tar över sändningarna från bandyns elitserie helt i vinter.
Kommer att direktsända uppemot 30 bandymatcher.
– Bandyn blir ett viktigt tillskott till vår satsning på högklassig vintersport och bandyfinalen är en svensk idrottsklassiker som vi ser fram emot att sända de kommande tre åren, säger Hans Pekkari, sportchef för TV4-Gruppen.”

Det kom alltså två dagar efter samma kanals skandalbesked om att häst och vagn ersätter SM-finalen i innebandy. (Igår fick innebandyn visserligen lite tröst då damsemifinalen mellan Mora och Djurgården direktsändes i stora TV4).

Jaha, är det någon som tror att det här är en fördel för innebandyn? Ytterligare en sport att slåss med om tablåtid i TV4sport. Hade varit spännande att höra hur diskussionerna går i korridoren nu. Ifall TV4 är på väg att släppa innebandyn eller om de kommer att fullfölja kontraktet med minimal insats och en rejäl nedmontering av innebandy som tv-sport som resultat?

Jag hoppas att jag har fel och att TV4 efter en analys av den gångna säsongen inser att de senaste årens bristande redaktionella marknadsföring måste åtgärdas. Och att de faktiskt använder sina erfarenheter från damlandslaget i handboll där de byggt upp ett intresse från noll, mycket tack vare egenreklam i kanalen.

Det positiva med att sändas på samma kanal som isbandyn borde ju i alla fall vara att det blir än mer tydligt vilken som är den överlägset bästa tv-sporten av dessa båda idrotter. Innebandyn.

Fortsätt läsaIsbandyn till samma kanal som innebandyn

Häst och vagn istället för klubba och boll i TV4

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:7 april, 2011
  • Inläggskategori:Blogg

Igår släpptes bomben. TV4 väljer att visa Olympiatravet istället för SM-finalen i innebandy i “stora fyran”, alltså TV4. Avtalsbrott? Ingen aning. Skandal? Absolut.

Redan i november skrev jag om tv-kris för innebandyn. Bland annat konstaterade jag:
“Det är hög tid för ett krismöte om innebandyns framtid som tv-sport. Om inte TV4 tar tag i problemen och börjar jobba professionellt med marknadsföringen av sina sändningar så är det dags att välja en annan väg.”

Den kniv i ryggen eller spik i kistan som nu levereras av TV4 med 1,5 vecka kvar till den stora finalen, SM-finalen i Malmö Arena, kan inte tolkas på annat sätt än att äktenskapet mellan TV4 och innebandyn nu definitivt är över.
Ryktena har gått under säsongen om att TV4 vill ur avtalet. De prioriterar andra idrotter, exempelvis handboll där de under åren investerat många miljoner i rättigheter och redaktionell reklamtid.

– Vi har tvingats välja mellan två stora och starka sportarrangemang. Jag skulle önska högre tittarsiffror på innebandy, säger Hans Pekkari, sportchef på TV4-Gruppen till Innebandymagazinet.se.
Jaha. Men man kan inte bara sitta och önska sig högre tittarsiffror. Man måste jobba för det. Man måste marknadsföra sin produkt. Det har TV4 fullständigt glömt bort.

Ett antal innebandyprofiler kommenterar beslutet och den annars så frispråkige kommentatorn Conny Vesterlund riktar ingen kritik mot sin arbetsgivare. Det gör däremot en fd tv-profil från innebandysändningarna, Andreas Vanberg via Rune Engströms blogg. Han avslöjar också hur tittarsiffrorna dalat för sändningarna. Kan det finnas ett samband med TV4:s sändningsuppehåll i januari under handbollsmästerskapet?

Istället väljer TV4 att lyfta in landskampen Sverige-Finland i stora TV4, helgen efter SM-finalen. Och säger att även en eventuell femte semifinal mellan Warberg och Falun kan sändas där. Konspiratoriskt skulle man kunna ana att TV4 vill satsa på landslagsinnebandy och strunta i klubblagsinnebandy? Jag tror mer att det är kompensation för att slippa åka dit för avtalsbrott.

Låt TV4 köpa sig ur sista året på avtalet. Och använd pengarna till att investera i en egen webb-tv-plattform. Varför fjäska för tv-kanaler som inte bryr sig? Innebandyförbundet har pumpat in många miljoner till SVT och indirekt i TV4 under många år utan att riktigt få tillbaks något.

Gör som IMG:s grundare Mark McCormack gjorde en gång i tiden: investera tungt i att bygga kompetens för att producera sportevenemang på ett sätt som ingen annan klarar. Proffs bakom och framför kameran, folk som brinner för det. Erbjud sedan gratis nyhetsbilder till alla medier men kontrollera sändningarna.
IMG byggde på detta sätt ett värde och ett intresse, de skapade TWI (Trans World International) som blev ett av världens största bolag för produktion av tv-sport. Efter ett antal år stod tv-kanalerna på kö för att köpa rättigheterna.
Idag behövs inga tv-kanaler – vi har webben som kan nå hela världen. Ja, kanske, kanske för en sändning som SM-finalen. Men i övrigt är det bättre att bygga en satsning med sändningar från samtliga matcher. Pay-per-view. Innebandymagasin med profiler i tv-soffa och matchbilder.

Tänk på den internationella marknaden. Varför inte sända SSL med engelska kommentatorer för hela innebandyvärlden? Hur många tusen tittare skulle vi inte kunna nå i Finland, Tjeckien, Schweiz och övriga 50 länder? Då skulle det kanske bli betydligt mer intressant för de svenska klubbtillverkarna att lägga annonspengar för att synas i sändningarna. Det är ju trots allt på exportmarknaden de har störst chanser att växa.

Webb-TV-sändningarna under slutspelet visar potentialen. Där har Svenska Spel föredömligt gått in och sponsrat genom att låta sina kunder se matchen gratis – övriga har kunnat köpa som pay-per-view för 30 kr eller i efterhand för 20 kr. Bakom står företaget LiveWebbTV. Lysande.

TV4 har haft fyra år på sig att lyfta innebandyn som tv-sport. Hur länge till har vi råd att låta dem fortsätta? Är det inte dags för innebandyn själv att ta tyglarna och styra vart färden ska bära? Vi trodde att TV4 var den stora starka travhästen som skulle bära oss till seger, men det visade sig att vi bara fick en ponny.

Fortsätt läsaHäst och vagn istället för klubba och boll i TV4

Snart dags att börja sälja samlarutgåvan

  • Inläggsförfattare:
  • Inlägget publicerat:6 april, 2011
  • Inläggskategori:Blogg

På måndag har jag sagt att det är officiell säljstart för samlarutgåvan av Barkhes Döttrar av Bodil Mårtensson. Jag tycker det känns som ett riktigt häftigt paket. Jag har satt priset till 495 kr inkl moms och kommer i första hand att sälja den via en specialbyggd webbshop.

Det blir ett vackert klotband som dessutom kommer att innehålla hela berättelsen som ljudbok i form av en MP3-skiva!

Samlarutgåvan trycks i en limiterad upplaga på 1656 exemplar (årtalet då romanens berättelse tar sin början) och varje exemplar är numretat och signerat av författaren. Exklusivt eller hur?

Så 10.000-kronorsfrågan är såklart – hur lång tid tar det att sälja slut på Samlarutgåvan? Är det rätt eller fel strategi att satsa på en sån här presentprodukt med en roman?

Jag tror såklart att det är det. Att det bör finnas ett intresse, inte minst lokalpatriotiskt med den skånska historien och Helsingborgs roll i denna. Utmaningen blir att skapa buzz på allvar. Jag återkommer med rapporter om försäljningen av boken! Och snart även med länken till shopen där du kan handla den…

Fortsätt läsaSnart dags att börja sälja samlarutgåvan

Långa ledtider leder inte bokbranschen framåt

Av tradition tar det evigt lång tid för en bok att nå från författare till läsare. Trots ny teknik har branschen inte förändrat sina ledtider nämnvärt. Vad innebär det när vi går mot en digitalisering och förväntningar från läsare om ett högre tempo?

När jag tittar på min karriär så har jag rört mig mot allt längre ledtider. Det började på dagstidning där man i stort sett alltid lämnade en text på kvällen och sedan såg den i tryck dagen därpå. Ibland gjorde vi de sista sidorna kl 23 och sedan kom de färdiga tidningarna i brevlådan fem-sex timmar senare.
Jag jobbade därefter med veckotidningar där ledtiderna direkt ökade rejält. Det mesta av materialet gjordes månader i förväg. Det var julbak i augusti eller något i den stilen (minns inte nu, det var ändå 12-13 år sedan jag slutade på Hemmets Veckotidning.
Därefter blev det månadsmagasin och helt logiskt nästan ännu längre pressläggning, eller ledtider. Där upplevde jag verkligen baksidan med de långa ledtiderna eftersom våra sportmagasin kunde bli inaktuella under tiden från det att vi skickade tidningen till tryck och läsarna fick dem i handen. Internet hade nämligen gjort sitt intåg på allvar och poängligor för NHL spreds betydligt snabbare än förr.

Fortsätt läsaLånga ledtider leder inte bokbranschen framåt