Mattias Boström på Piratförlaget skriver intressant idag på SSBD om framtidens litterära format. Eller kanske snarare ett format för det som kultursnobbarna inte tycker är litterärt, men likväl det som massorna läser.
Han ser framför sig en renässans för de gamla hederliga följetongerna, ja alltså sådana som Charles Dickens, Jules Verne och många andra stora författare i historien faktiskt livnärde sig på. Då publicerade i tidningar – i framtiden kanske de levereras via läsplattan.
Det är intressant av flera skäl. Redan 1997 skrev jag en följetong som publicerades på webben. Då på engelska. Min tanke var faktiskt en “evig” följetong, likt tv:s såpor som rullade på i all evighet.
Nu rann just den följetongen ut i sanden, alla avsnitten (15 st á ca 9000 tecken) ligger på hårddisken. Kanske jag lägger upp dem här någon dag? För övrigt har jag påbörjat en roman på samma tema, denna gång på svenska.
Jag experimenterade i denna webbföljetong med nya grepp som att länka huvudpersonernas namn till personbeskrivningar/faktarutor i popupfönster men även platser som förekom i berättelsen kunde man läsa om i beskrivningar som länkades ur själva berättelsen, snarare än att de vävdes in i texten. Självklart fanns det dessutom en lång och en kort sammanfattning av varje avsnitt för den som ville läsa ikapp eller fräscha upp minnet.
Jag vill minnas att det fanns flera sajter som samlade upp och tipsade om Serials (Serial Fiction) och jag hade faktiskt ett par läsare i USA som följde berättelsen.
Även min första roman, InnebandyPiraterna, föddes som en följetong. Från första början var det nämligen inte självklart att det skulle bli en pappersbok. Jag hade tankar på att göra det helt och hållet till en webbpublicerad historia där folk skulle kunna bli medlemmar och därigenom stödja mitt skrivande. Därför publicerades också de olika kapitlen/avsnitten löpande på webben under skrivprocessen – trots att boken då inte var färdigskriven. Det fanns för- och nackdelar med detta. Jag fick en del feedback av dem som läste på webben som gjorde att jag kunde förbättra texten och berättelsen innan den publicerades som pappersbok, vilket det hela ändå resulterade i.
Det går fortfarande att läsa hela InnebandyPiraterna – Första säsongen på nätet. Helt gratis. Men jag hoppas och tror att de som uppskattar berättelsen ändå köper boken eller väljer att stödja mig på annat sätt. Nu går det ju även att låna den som e-bok på biblioteket som alternativ till att köpa pappersboken eller e-boken.
Nåväl, Mattias kopplar ihop följetongen med läsplattan vilket är intressant. Han nämner abonnemangsformen som en möjlig väg att stycka upp böcker i mindre delar (kapitel/avsnitt) och sälja dessa till läsarna. Istället för att betala 269 kr direkt för en bok kan man läsa ett avsnitt i veckan och betala 5 kr. Exempelvis.
Mattias som är Sherlock Holmes-fantast känner förstås till att även Sherlock delvis fick sitt genombrott som följetong i en tidning:
Vem vet – kanske dagstidningarna så småningom också börjar publicera äldre avsnitt av populära följetonger? Nya avsnitt publiceras såklart först i e-boksformat för abonnerande läsare. Ungefär som dagens förhållande med tv-serier; först visning på betal-tv och sedan något år senare även för reklamfinansierade kanalers tittare.
Det sammanfaller kanske med den tid då dagstidningarna går ner i periodicitet och omvandlas till veckonyhetsmagasin med mer fokus på feature och analyser.
Och givetvis i samlingsutgåva som pocket, vilket Mattias ser som en logisk kringprodukt (likt dagens DVD-boxar med tv-serier).
Kanske blir också e-böckerna då ett uppsving för novellformatet? En populär följetongsförfattare kan släppa “singlar” (noveller) som snabbt kan bli storsäljare.
Det känns skönt att jag redan ligger bra positionerad för detta nya följetongsformat. InnebandyPiraterna är ju redan mer eller mindre klar för det…
Uppdaterat: Två andra läsvärda uppföljningar på Mattias blogginlägg, Hyltebok går in på affärsmodellen och anar att bokbranschen inte är den givna kandidaten att agera på denna nya möjlighet. Medan Anna Ljungdahl spånar mer på utvecklingen av e-boksformatet, exempelvis med ljud och bild – inte minst för barnböcker.